När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning grundades för 92 år sedan var Sverige ett fattigt land. Infektionssjukdomar var en dominerande dödsorsak. Vart åttonde dödsfall orsakades av tuberkulos och 1918-1919 krävde spanska sjukan 34.000 offer i Sverige. Barnadödligheten var hög och medellivslängden var 20 år kortare än nu, men även för 65-åringar var livets förväntade återstod nära 40% kortare. Även om våra goda levnadsförhållanden beror på många faktorer, har medicinsk forskning en avgörande betydelse för folkhälsan.
![]() |
Framtidens hälso- och sjukvård är medicinsk forskning i dag. Förväntningarna på vad medicinen skall åstadkomma är stora och ger forskarna enorma utmaningar. Jämfört med förr är sjukvårdens resultat fantastiska, men den har också blivit mycket dyr. Dessutom saknas effektiv behandling mot många svåra sjukdomar. I Sverige och många andra länder ställer den åldrande befolkningen nya krav. För ett sekel sedan fanns det i Sverige fyra gånger så många barn som 65-åringar. Nu är grupperna lika stora och sjukdomar som främst drabbar den äldre delen av befolkningen kommer att få allt större betydelse. Att ge möjlighet för människor att förbli vid god hälsa under en större del av livet än nu framstår som ett övergripande mål för medicinsk forskning. För att nå dit måste forskarna klarlägga orsaken till många fler sjukdomar, så att nya förebyggande åtgärder eller botande behandling kan utvecklas. Bara genom ny kunskap kan sjukvården förbättras utan att kostnaderna ökar.
Svensk medicinsk forskning har de senaste 50 åren varit enastående framgångsrik, men vi får allt större konkurrens från andra länder. Man kan tycka att det inte spelar så stor roll var i världen upptäckter görs, men förutom en utvecklad nations behov av kunskapsutveckling i allmänhet, finns det en tydlig koppling mellan framstående medicinsk forskning och förmåga att erbjuda sjukvård av högsta klass. Utvecklingen av morgondagens sjukvård drivs av de kliniska forskarna men det är främst från den grundläggande forskningen som vi får helt nya och oväntade insikter om hur levande organismer fungerar. Vi behöver båda sorternas forskning, men det statliga forskningsstödet räcker inte till och på sjukhusen minskar möjligheten att kombinera sjukvård med forskning. I denna situation är det främst de unga forskarna som behöver särskilt stöd till att få visa vad de kan åstadkomma.
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning grundades för att göra det möjligt för yngre läkare att över huvud taget kunna forska. SSMF:s verksamhetsidé har förblivit densamma: Att ge stöd till unga medicinska forskare i Sverige så att de har möjlighet att utveckla egna idéer inom forskningen. Genom att bekosta unga medicinska forskares försörjning under en kritisk fas av deras karriär så att de kan ägna sig helt åt forskning – eller minst på halvtid om de samtidigt arbetar i sjukvården - ökar deras möjligheter att fortsätta med medicinsk forskning i Sverige. Vi stimulerar också de unga forskarna att ta internationella kontakter och därmed tillföra vårt land kunskaper. SSMF har från 2010 infört en ny form av forskningsstöd. Efter stipendieperioden kan de unga forskarna söka anslag till sin egen lön för ytterligare tre år för att etablera sig på medicinska fakulteter i Sverige. Vi hoppas att stödet från SSMF under sammanlagt fem år skall vara tillräckligt för att de mest begåvade unga forskarna skall lyckas anträda nya vägar till framtidens medicin.
För SSMF:s verksamhet har våra bidragsgivare en helt avgörande betydelse. Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning ge ett viktigt bidrag till yngre forskare för att fortsätta den livsviktiga medicinska forskningen i Sverige. Den forskning som är till nytta för oss alla och för framtida generationer. Allt enligt SSMF:s motto: Medicinsk Forskning – Läkekonstens Grundval.


Dela eller tipsa

