Våra stipendiater

Här presenterar vi våra postdoktorala stipendiater. Det går att se alla på en gång eller söka efter stipendiater för ett visst år. Man kan även söka efter stipendiater inom ett visst ämnesområde.

Alexander Persson

Inst f med mikrobiologi, Linköpings universitet

Inverkan av makrofag-fenotyp och celldöd för tuberkulos känslighet

Varje år dör 2-3 miljoner människor av tuberkulos. Tuberkulos sprids mellan människor genom att bakterien via luften når lungorna, där det finns vissa celler tillhörande immunförsvaret; makrofager. Det är känt att makrofagernas egenskaper utgör skillnaden mellan att undanröja en infektion och att förvärra den. Min forskning går ut på att identifiera detaljerna i ett lyckat makrofag-immunsvar. Hos djur har man funnit en genetisk defekt som orsakar ökad tuberkuloskänslighet genom att makrofagerna dör på ett sätt som främjar bakteriens tillväxt. Jag kommer att utreda funktionen för den mänskliga motsvarigheten till denna gen (arvsanlag). Genom att undersöka makrofager med gendefekter som potentiellt förvärrar sjukdomsförloppet vid tuberkulosinfektioner kan de mekanismer som är betydelsefulla för ett framgångsrikt immunsvar belysas i detalj.

Anna Södergren

Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Reumatologi, Umeå universitet

Kärlsjukdom vid reumatologisk sjukdom: Förekomst och orsak hos patienter med tidig respektive etablerad sjukdom.

Ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Patienter med RA, men även med andra reumatologiska sjukdomar, har en ökad sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med normalbefolkningen. I mitt projekt kommer jag att försöka identifiera de mekanismer som kan ligga bakom utveckling av ateroskleros (”åderförkalkning”, förstadiet till hjärtkärlsjukdomar). Vid min enhet följer vi flera grupper av patienter från den tidpunkt då de insjuknade. Jag kan därmed följa utveckling av andra sjukdomar, så som hjärtkärlsjukdom, hos våra patienter. Syftet med mina fortsatta studier är att öka kunskapen om bakomliggande orsaker till aterosklerosutveckling vid reumatologiska sjukdomar, och därmed bidra till ökade möjligheter att förebygga hjärtkärlsjukdomar, minska lidande och öka livslängden inom denna patientgrupp.

Anna Vilborg

Inst f onkologi och patologi, Karolinska Institutet

Funktioner och mekanismer för icke-kodande RNA i cancer

På senare tid har betydelsen av icke-kodande ribonukleinsyra (RNA) fått allt mer uppmärksamhet – framför allt för sin roll som regulator-molekyler. Särskilt korta, icke-kodande RNA, s.k. microRNA, har rönt stort intresse, inte minst som felaktig reglering av microRNA har visat sig vara associerat med olika cancerformer. På senare tid har man också börjat studera längre icke-kodande RNA och deras koppling till cancer. I mitt projekt arbetar jag med att studera både microRNA och längre icke-kodande RNA och deras roll i cancer. Jag är framför allt intresserad av att ta reda på hur deregleringen av dessa icke-kodande RNA kan bidra till transformering, dvs processen när en vanlig cell övergår till att bli en cancercell.

Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.  
 

Buster Mannheimer

Inst f medicin, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Faktorer av betydelse för utfallet av läkemedelsterapi

Trots stora framsteg med nya och mer effektiva läkemedel är dagens läkemedelsbehandlingar behäftade med ett flertal problem. Användandet av psykosläkemedel illustrerar detta problem, då man uppskattar att 70% av patienter med schizofrena avslutar behandlingen i förtid p.g.a. biverkningar eller utebliven effekt. En viktig förklaring är individuella skillnader i att metabolisera dessa läkemedel, vilket har betydelse både för läkemedelseffekt och biverkningar. Genom att dra nytta av olika hälsoregister kommer jag att undersöka detta i stora patientmaterial. Dessutom kommer en grupp på 820 personer med schizofreni i stockholmsområdet att undersökas mer i detalj för att belysa olika faktorers betydelse för utfallet av deras läkemedelsbehandling. En fördjupad kunskap rörande förekomst och konsekvenser av olika typer av läkemedelsrelaterade problem är nödvändig för en säker och effektiv läkemedelsterapi.

Caroline Birgner

Institutionen för Neurovetenskap, Avdelningen för Genetisk utvecklingsbiologi, Uppsala universitet

Samspelet mellan neurotransmittorerna dopamin och glutamat och dess betydelse för utvecklande av drogberoende

Projektbeskrivning: Drogberoende är svårt att övervinna och har allvarliga konsekvenser för missbrukaren själv, de anhöriga och samhället i stort. Effekter i hjärnans belöningssystem anses avgörande för utvecklandet av drogberoende. I mitt projekt undersöker jag en nyligen upptäckt grupp av dopaminceller i belöningssystemet, som har förmåga att signalera med både dopamin och glutamat. Med hjälp av en genetiskt manipulerad, så kallad transgen mus, har vår forskargrupp bl a kunnat visa att dopaminfrisättningen minskar från celler i belöningssystemet om de utvecklas i frånvaro av glutamat, samt att frivilligt intag av kokain ökar hos mössen i vuxen ålder. Mitt mål är att kombinera flera olikaavancerade tekniker för att kunna studera mössens beteende och dopamin/glutamat-signalering samtidigt. Målet är att klargöra mekanismer bakom drogberoende och utveckla effektivare behandlingar.

Clas Linnman

Inst för psykologi, Uppsala universitet

Centralnervösa processer vid smärta i psykiatrisk sjukdom

Samma områden i hjärnan som aktiveras av smärta aktiveras också av ångest och rädsla. Patienter med långvarig smärta blir ofta, av förståeliga skäl, deprimerade, och patienter med en primär psykisk sjukdom har ofta förändrad smärtkänslighet. Vid posttraumatiskt stressyndrom och vid tvångssyndrom tycks smärttröskeln sänkt, medan patienter med schizofreni ofta har en högre smärttröskel. Jag kommer att studera hjärnans reaktioner på smärta och rädsla i dessa tre patientgrupper med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi. Förhoppningen är att vi kan nå en bättre förståelse för hur psykisk sjukdom kan förändra hjärnans reaktioner på smärta, något som på sikt kan leda till en mer integrerad vård.

Elin Sand

Inst f exp med vetenskap, Lunds universitet

Den hormonella behandling som ges till kvinnor vid provrörsbefruktning kan vara skadlig för magtarmkanalens funktion.

Gonadotropin releasing hormone (GnRH) är ett kroppseget hormon som frisätts från hjärnans nervceller för att, via andra hormon, stimulera ägglossning. Nyligen upptäcktes att GnRH även finns i nervceller i tarmväggen. GnRH-analoger används som förbehandling av kvinnor vid provrörsbefruktning. Magtarmsmärtor i samband med denna behandling förekommer hos 1/5 av dessa kvinnor. Flera kvinnor som genomgått provrörsbefruktning har drabbats av motorikstörningar i magtarmkanalen och man har kunnat visa att några har antikroppar i blodet mot GnRH och ett reducerat antal nervceller i tarmen. Preliminära data från en nyligen utförd experimentell studie visar att antalet nervceller i tarmen kraftigt reducerats av samma hormonella behandling som kvinnor får vid provrörsbefruktning. I mitt projekt kommer jag att utreda mekanismen och den funktionella betydelsen för denna effekt, samt möjligheterna att förhindra att nervcellsförlust uppkommer.

Elin Åberg

Inst för Neurovetenskap, Karolinska Institutet

Nogo receptorns roll i beroende

Beroendesjukdom är ett kroniskt sjukligt tillstånd som sannolikt bygger på att hjärnan förändrats som en konsekvens av ett drogintag. Bruk av beroendeframkallande droger leder till att hjärnans struktur och funktion ändras och livslånga drogassocierade minnen formas, vilka tros vara viktiga för återfall i missbruk även efter långa drogfria perioder. Mitt projekt syftar till att utreda Nogo receptorns roll för beroendetillstånd. I forskningen används experimentella modeller där genen för Nogo receptorn överuttrycks regionspecifikt i framhjärnan. Dessa såkallade transgena djur har ett normalt arbetsminne, men ett försämrat långtidsminne. Eftersom reglering av Nogo systemet i hjärnan antas ha en nyckelroll i strukturella förändringar och i bildning av långtidsminnen, kommer jag att pröva hypotesen att djur med förändrat uttryck av Nogo receptorn har en nedsatt förmåga att bygga om hjärnan strukturellt och funktionellt i samband med exponering av beroendeframkallande droger. Jag kommer också att utreda om vissa nyckelmolekyler som är viktiga för att styra strukturella förändringar av hjärnan också kan vara viktiga vid beroendeutveckling. En ökad förståelse för Nogo receptorns roll vid beroendeutveckling kan leda till utveckling av nya behandlingar för missbruk. 

Emma Ivansson

Inst för medicinskbiokemi och mikrobiologi , Uppsala universitet

Kartläggning av genetiken bakom osteosarkom hos hund och människa

Projektbeskrivning: Osteosarkom är den vanligaste skelettcancern hos människa och uppkommer oftast under tonåren. Det är en aggressiv sjukdom där endast 65% av patienterna botas med idag tillgängliga behandlingar. Vi försöker klarlägga vad som orsakar sjukdomen med hunden som modell. Spontan uppkomst av osteosarkom är väldigt vanligt i vissa hundraser och sjukdomen är mycket lik den hos människa. Vi använder de senaste teknikerna för att hitta genvarianter d.v.s. ärftliga skillnader mellan friska och sjuka hundar. Genom att jämföra arvsmassan i tumörvävnad och normalvävnad från samma djur kan vi förstå mer om tumörutvecklingen. När vi hittat viktiga gener i hundmodellen utvärderar vi dessa hos människa och undersöker vilka effekterna blir för celler och vävnader. Den övergripande målsättningen med projektet är att förbättra diagnostik och behandling av skelettcancer.

Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.  
 

Erik Norberg

Inst f miljömedicin, IMM, Karolinska Institutet

Ämnesomsättningens roll för utveckling av Diffusa Stora B Cells Lymfom

Tumörcellers ämnesomsättning (metabolism) skiljer sig avsevärt från den ursprungliga vävnaden som de härstammar ifrån. Tumörceller delar sig snabbare än vanliga friska celler och anpassar sitt energibehov för att driva en snabbare nybildning av olika cellulära beståndsdelar, såsom DNA. Diffusa Storcelliga B Cells Lymfom (DLBCL) är vanligast bland lymfoida tumörer och har visats vara en olikartad (heterogen) sjukdom där distinkta undergrupper av DLBCL har identifierats. Vissa undergrupper kräver en effektivare behandling, eftersom de är resistenta mot standardbehandlingen. Jag kommer att studera hur en förändrad metabolism dels kan bidra till sjukdomsutvecklingen samt behandlingskänsligheten/-resistens. Den ökade förståelsen för de mekanismer som reglerar cancercellers energibehov ger en möjlihet att upptäcka nya målproteiner som kan bli mål för nya läkemedelsbehandlingar. 

Sidor