Våra stipendiater

Här presenterar vi våra postdoktorala stipendiater. Det går att se alla på en gång eller söka efter stipendiater för ett visst år. Man kan även söka efter stipendiater inom ett visst ämnesområde.

Sebastian Albinsson

Inst f expr medicinska vetenskaper, Lunds universitet

Betydelsen av mikroRNA för blodkärlens funktion

Den glatta muskulaturen i kärlväggen reglerar sammandragning av blodkärl och kontrollerar blodtryck samt blodflöde till våra organ. Vid sjukdomstillstånd såsom högt blodtryck och förträngningar i blodkärlen kan de glatta muskelcellerna förändras och börja föröka sig genom celldelning. Det är ännu oklart hur och varför detta sker, men nya rön har visat att små molekyler som kallas mikroRNA (miRNA) kan vara viktiga i denna process. Det finns hundratals olika miRNA i kroppens celler och vart och ett av dessa miRNA har en specifik funktion. Målsättningen med Sebastian Albinssons projekt är att undersöka betydelsen av miRNA i glatt muskulatur. Syftet är att bidra med nya mål för framtida läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom genom att identifiera specifika miRNA som är viktiga för förändring av glatta muskelceller.

Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. 

 

Sophie Ohlsson

Inst f klin vetenskaper, Lunds universitet

Leukocytdysfunktioner hos patienter med systemisk vaskulit

Systemiska vaskuliter förlöper i skov av kraftig inflammatorisk aktivitet i små blodkärl i t. ex. njurarna, utan uppenbar yttre påverkan eller kända utlösande faktorer. Dödligheten är betydande och risken för kronisk njursvikt och dialysbehov är stor. Vid vaskulit tillverkar immunsystemet antikroppar mot proteiner i leukocyter (vita blodkroppar). Immunförsvaret vänder sig således mot sig själv i en autoimmun reaktion. Patienterna har också en ständigt pågående låggradig inflammation, även i perioder av symptomfrihet. Hypotesen är att stamcellsmutation hos förstadier till vita blodkroppar ökar risken för autoantikroppar och inflammationsbenägenhet. I projektet som Sophie Ohlsson arbetar med samlas blod och urin in från patienterna med systemisk vaskulit och inflammatoriska markörer analyseras och vita blodkroppar renas fram. De vita blodkropparna karaktäriseras och deras immunologisk reaktivitet och genuttryck analyseras. Om vi kan identifiera mekanismerna för hur systemisk vaskulit uppkommer, kan man i framtiden behandla orsaken till, istället för konsekvenserna av, en skenande inflammatorisk process.

 

Hur sjukdomsframkallande bakterier undkommer makrofager och orsakar infektioner

Vårt immunsystem har en mängd strategier för att utrota invaderande mikroorganismer, som bakterier. Makrofager spelar en mycket viktig roll eftersom deras specialiserade ytreceptorer känner igen strukturer hos mikroorganismerna. Detta resulterar att de kan äta upp (fagocytera) och döda dem. Många mikroorganismer har dock utvecklat funktioner för att undkomma våra makrofager och därmed orsaka infektioner. Therése Nordström kommer att studera hur sjukdomsframkallande bakterier, främst streptokocker, lyckas undvika igenkänning av makrofagernas ytreceptorer. Detta projekt kommer ge ökad förståelse för hur bakterier undkommer en viktig del av vårt immunförsvar. Resultaten kan därmed förhoppningsvis leda till utveckling av nya behandlingsmetoder mot infektionssjukdomar.
 

Tove Berg

Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet

Betydelsen av inflammation för spridning av cancerceller

Mer än 90% av cancerrelaterad död beror på spridning och metastasering av primärtumörer. Trots detta är det relativt lite känt om vilka cellulära och molekylära mekanismer, som bidrar till tumörcellsinvasion och spridning. Det har nyligen uppmärksammats att inflammation är en kritisk komponent vid utveckling och spridning av cancer. Detta projekt syftar till att kartlägga hur inflammatoriska signaler bidrar till tumörcellsinvasion. Tove Berg kommer att studera hur inflammatoriska stimuli inaktiverar specifika cellytsproteiner, som normalt gör att celler håller ihop. Inaktivering av dessa proteiner bidrar till att tumörceller förlorar sin förmåga att vidhäfta till varandra och därför kan vandra iväg. Förhoppningen är att resultaten av forskningen ska kunna bidra till nya behandlingsmetoder framförallt inriktade på att förhindra spridningen av cancer.

NMDA receptorfunktioner i striatum vid Parkinsons sjukdom

Onormal funktion i det hjärnområde som kallas striatum föreligger vid flera sjukdomstillstånd däribland Parkinsons sjukdom. Interaktioner mellan två signalsubstanser, glutamat och dopamin, spelar en mycket betydelsefull roll i den normala funktionen i striatum. Glutamat förmedlar sina effekter genom att aktivera olika receptorer, i synnerhet NMDA-receptorer. Det finns bevis för att substanser som blockerar dessa receptorer kan ha gynnsamma effekter vid Parkinsons sjukdom. Målsättningen med Xiaoqun Zhangs forskningsprojekt är att klarlägga funktionen och betydelsen av NMDA receptorer i striatum samt förstå hur dessa receptorer styr dopaminfrisättning. Vidare kommer Xiaoqun Zhang att identifiera möjliga könsrelaterade skillnader relaterade till NMDA receptorfunktion vid Parkinson sjukdom. Resultaten ökar lunskapen om händelseförlopp i hjärnan vid Parkinsons sjukdom, vilket är av betydelse för framtagandet av nya behandlingsformer för patienter med denna sjukdom.

Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. 

 

Yenan Bryceson

Inst för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet

Förbättrad diagnostik av immunbrist sjukdomar hos barn

Medfödda defekter som påverkar funktioner hos immunförsvarets lymfocyter, s.k. cytotoxiska lymfocyter, ger upphov till svår, ofta livshotande, sjukdom under nyföddhetsperioden. Dessa sjukdomar liknar cancersjukdomar i det att patienterna drabbas av en icke kontrollerad tillväxt av immunceller, främst T lymfocyter och makrofager. Tillstånden kan med blandad framgång hållas i schack med läkemedel som steroider och cytostatika, och i vissa fall behandlas med s.k. hematopoetisk stamcellstransplantation. Behandlingarna sker inte ofta utan komplikation. Baserat på ny kunskap om cytotoxiska lymfocyters aktivering och funktion har Yennan Bryceson inlett ett projekt för att i detalj kartlägga immunbristsjukdomar med avseende på dessa. Syfte är att ta fram förfinad diagnostik samt nya laboratorieparametrar som bättre kan vägleda till bättre behandlingsval vid immunbristsjukdom.

Makrofagers roll i reglering B-celler vid allergi

Allergi blir en allt vanligare sjukdom, men det är fortfarande inte klarlagt vad som orsakar sjukdomen. Idag kan många allergisymptom lindras, men allergisjukdomen kan inte botas. Många av symptomen hos allergiker orsakas av s.k. IgE antikroppar som interagerar med de ämnen man är allergisk emot (tex björkpollen). Yunying Chens forskning går ut på att ta reda på varför vårt immunsystem börja producera IgE antikroppar och om vi specifikt skulle kunna påverka denna produktion för att undvika sjukdom. För att göra detta studerar Chen interaktionerna med cellerna som producerar IgE och de celler som framförallt tar hand om det specifika allergenet i kroppen. Målet är att hitta kritiska händelser där man skulle kunna påverka IgE-produktion, vilket i sin tur skulle kunna lägga grunden för en nya behandlingsformer för allergi.
 

Modern strålbehandling för cancerpatienter

Årligen upptäcks ca 50 000 nya cancerfall i Sverige. Ungefär hälften av dessa kommer att vara i behov av strålbehandling. Syftet med strålbehandling är att tillföra en viss stråldos (med fotoner eller partiklar) till en definierad tumörvävnad i avsikt att döda alla tumörcellerna. Chansen till bot med strålbehandlingen mot en tumörtyp är relaterad till tumörens strålkänslighet samt den maximala stråldos som kan tillföras till tumören. Emellertid blir planering och utförande av strålbehandling oftast komplicerad pga strålkänsliga normala vävnader som omger tumören. Det leder till att även en framgångsrik strålbehandling kan vara kombinerad med biverkningar i mer eller mindre grad. Zahra Taheri-Kadkhoda kommer att undersöka huruvida moderna strålbehandlingstekniker som innebär image-guidance och partikelterapi kan användas för maximal dos- och volymanpassning av strålbehandlingen både för tumör och frisk vävnad. Data från detta projekt kommer att vara av betydelse för att öka chansen för tumörkontroll och minska risken för strålrelaterade biverkningar hos cancerpatienter.
 

Betydelsen av Herpes-virusinfektioner i maligna gliom

Herpesvirus är ett vanligt förekommande virus som efter en primärinfektion går in i en vilofas hos sin värd. Hos patienter med nedsatt immunförsvar reaktiveras ofta viruset och kan då orsaka mycket svåra sjukdomstillstånd. Vi vet att CMV kan påverka cellens överlevnadsmöjligheter, tillväxthastighet, möjlighet till spridning och resistens mot immunförsvarets olika celler. Vi tror dock att den aktiva CMV infektionen i tumören kan vara betydelsefull för tumörens uppkomst och spridning. Detta innebär att cellgiftsbehandling och immunterapier förmodligen inte är särskilt effektiva mot de cancerformer som bär på en aktiv CMV infektion. Patienter med maligna gliom har en mycket dålig prognos. Att utvärdera hur den aktiva CMV infektionen i tumören påverkar cellernas mottaglighet för behandling är därför av central betydelse för vårt projekt.
 

Betydelsen av regulatoriska T celler vid reumatoid artrit

Immunsystemets egentliga uppgift är att skydda individen mot sjukdomsframkallande organismer. Immunsystemets måste då kunna skilja på kroppsegna och kroppsfrämmande ämnen, vilket benämns immunologisk tolerans. Autoimmuna sjukdomar uppträder när det egna immunsystem felaktigt börjar angripa den egna kroppens vävnader. En av de vanligaste autoimmuna sjukdomarna är reumatoid artrit. Nedtystandet av celler som är aggressiva mot den egna kroppen har visats kunna ske på olika sätt, t.ex. genom att immunsystemets regulatoriska T-celler reglerar andra immunceller. Regulatoriska T-celler har en skyddande funktion mot utveckling av autoimmuna sjukdomar. Tidigare studier har framförallt inriktats mot att undersöka på vilket sätt regulatoriska T-celler reglerar andra celler. I detta projekt ska de mekanismer som påverkar regulatoriska T-cellers funktion undersökas. Betydelsen ligger i att bättre förstå faktorer som gör att immunsystemet attackerar den egna kroppen, vilket möjliggör att effektivare behandling vid reumatoid artrit kan utvecklas.
 

Sidor