Våra stipendiater

Molekylär patogenes vid refraktär anemi med ringsideroblaster, en subtyp av myelodysplastiskt syndrom

Anquan Liu arbetar i ett projekt som rör sjukdomsmekanismer vid den maligna blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom (MDS), med speciellt fokus på undergruppen refraktär anemi med ringsideroblaster. I syfte att kunna fastställa de genetiska förändringar som leder fram till denna sjukdom utvecklar han robusta lentivirala tekniker (användning av virus för att experimentellt överföra genetiskt material) för att över- och underuttrycka kandidatgener i primära hematopoetiska stamceller från friska försökspersoner och från patienter. För närvarande fokuserar han på ett par kandidatgener involverade i intracellulär järntransport, som identifierats genom genexpression och biologiska analyser av tumörmaterial. Han har nyligen visat att lentivirus medierad transfektion av MDS stamceller fungerar och har utvecklat ett avläsningssystem för att mäta effekten. Förhoppningen är att dessa metoder i framtiden kommer att kunna användas på ett brett spektrum av hematologiska stamcellssjukdomar för att bättre förstå relevanta sjukdomsmekanismer.

Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.  
 

Betydelsen av kosten tidigt i livet för senare allergiutveckling

Eksem och födoämnesallergier drabbar små barn, vilket belyser vikten av att identifiera skyddande omgivningsfaktorer tidigt i livet. En aktuell teori är att immunförsvaret inte får den stimulans det behöver för att utvecklas, vilket kan resultera i allergier. Vår moderna livsstil innefattar en förändrad kost med industriellt producerad mat och mindre färsk fisk, frukt och grönsaker. Vi äter också mindre mjölksyrejästa livsmedel jämfört med tidigare. Detta har resulterat i minskat intag av omega-3 fettsyror, antioxidanter och probiotiska bakterier (tex laktobaciller), vilka alla kan påverka immunförsvaret. I studier i Sverige och Australien undersöker Christina West kostfaktorers betydelse under graviditeten och spädbarnstiden för senare allergiutveckling. Det är viktigt att försöka identifiera skyddande faktorer för att om kunna bromsa den kraftiga ökningen av allergier.
 

Läckage av kalcium-joner: otäta ryanodinreceptorer som orsak till hjärt- och skelettmuskelsvaghet

Hjärtsvikt och vissa muskelsjukdomar (myopati) är tillstånd som karaktäriseras av försvagad kontraktionsförmåga i hjärt- respektive skelettmuskel. Trots framsteg i behandlingen på senare år är dödligheten i hjärtsvikt fortfarande mycket hög. För myopati, som innebär försämrad funktion i skelettmuskler, saknas effektiv farmakologisk behandling. Det är sedan länge känt att sammandragning av både hjärt- och skelettmuskelceller initieras av att koncentrationen av kalcium-joner (Ca²⁺) i cellplasman ökar. Denna process är beroende av att Ca²⁺-genomsläppliga ryanodinreceptor-kanaler (RyR) öppnas. Nyligen har det visats att öppnandet av RyR kan regleras genom stressmedierade signaler (t.ex. adrenalin). Vid hjärtsvikt är kroppens stressignalering kroniskt förhöjd, vilket leder till instabil RyR-funktion, okontrollerad Ca²⁺-frisättning (”Ca²⁺-läckage”) och försämrad kontraktionsförmåga.

Okontrollerad Ca²⁺-frisättning via RyR är en viktig bakomliggande mekanism också vid vissa hjärtarrytmier samt vid försämrad kontraktionsförmåga vid myopati (t.ex. Duchennes muskeldystrofi). Daniel Anderssons forskning bidrar till att klargöra hur regleringen av RyRs funktion och störd Ca²⁺-frisättning bidrar till utveckandet av hjärtsvikt och skeletmuskelmyopati. Dessutom studerar Daniel hur man med hjälp av en helt ny typ av farmakologiska substanser kan stabilisera RyR-funktionen, minska Ca²⁺-läckaget och därmed återställa muskelcellens kontraktionsförmåga. Att förstå de mekanismer som ligger bakom störd hjärt- och skelettmuskelfunktion, samt att studera hur man kan åtgärda dessa med farmakologiska medel, är av stor betydelse för utvecklandet av nya behandlingsstrategier mot sjukdomar som hjärtsvikt och myopati.

Fetalprogrammering och epigenetiska markörer: betydelse för sjuklighet kring födelsen liksom sjukdom senare i livet

Fetma och nedsatt känslighet för insulin (typ 2 diabetes) är idag ett av de största folkhälsoproblemen. Det råder ett komplext samband mellan bakomliggande orsaker för utvecklingen av dessa tillstånd. Det är väl känt att den miljö som den gravida kvinnan erbjuder fostret är av betydelse för en individs risk att senare utveckla sjukdomar så som fetma och diabetes. I detta projekt kommer Fredrik Ahlsson att studera hur påverkan på fostret som ökar risken att senare i livet utveckla fetma och typ 2 diabetes kan medieras av epigenetiska effekter, dvs mekanismer som påverkar aktiviteten hos arvsanlagen/generna. Studierna avser att undersöka vilka effekter miljön i livmodern har på individen och om dessa återställs under individens första levnadsår. Epigenetiska förändringar i navelsträngsvävnad och i kindslemhinneprov kommer att jämföras hos barn födda med olika födelsevikter och graviditetslängder. Studierna är betydelsefulla för att öka kunskapen om hur variation med avseende på metabol anpassningsförmåga uppkommer och hur dessa i ett längre perspektiv kan påverka risken för sjukdomstillstånd som fetma och diabetes.