“Jag vill hindra livshotande hjärtproblem.”

Bahira Shahim undersöker om mitralisklaffprolaps bör opereras tidigare så att allvarliga hjärtproblem kan undvikas.

För att blodet ska pumpas i rätt riktning har hjärtat klaffar som öppnas och stängs. Hos 1 av 40 har vänster kammares segelklaff en utbuktning, en så kallad mitralisklaffprolaps. Det är förknippat med ökad risk för hjärtrytmrubbningar och att det så småningom kan uppstå klaffläckage, där blod läcker tillbaka över klaffen. Då har tillståndet blivit livshotande och måste opereras, berättar kardiologen och forskaren Bahira Shahim.

I sitt forskningsprojekt tar hon flera grepp på mitralisklaffprolaps med målet att förbättra och individualisera vården för denna vanliga patientgrupp. En viktig fråga är om operation bör erbjudas tidigare än i dag. 

– Med hjälp av magnetkamerabilder ska vi undersöka om klaffkirurgi kan leda till att tidiga stadier av ärrbildning i hjärtmuskeln tillbakabildas. Då bör operation ske tidigare än i dag, för att förhindra permanent ärrbildning i hjärtmuskeln.

I dagsläget erbjuds operation först när läckage har uppstått. 

– Vi väntar tills klaffen utvecklat ett uttalat läckage och först då erbjuder vi kirurgisk reparation eller byte av klaffen. Allvarliga hjärtrytmrubbningar som orsakar oro, nedsatt livskvalitet och plötslig hjärtdöd tas inte med i beräkningen. Här hoppas jag att min studie kan ge ny vägledning, säger Bahira Shahim.

Mitralisklaffprolaps är vanligare hos kvinnor än män, men fler män genomgår i Sverige kirurgi av klaffen. 

– Vi ser i studier och bland patienter i detta pågående projekt att fler män än kvinnor genomgår klaffkirurgi trots att sjukdomen är vanligare hos kvinnor i populationen. Därför spekulerar jag om en förklaring kan vara att sjukdomen beter sig mer aggressivt hos män med snabbare progress mot uttalat klaffläckage. Det finns även andra tänkbara förklaringar som att kvinnor kanske inte skulle ta sina symtom på allvar och söka vård, säger Bahira Shahim.

Hennes intresse för vänsterhjärtats segelklaff väcktes som postdoc vid Cardiovascular Research Foundation i New York, där Bahira Shahim arbetade med flera kliniska prövningar som kom att förändra internationella behandlingsriktlinjer för just klaffsjukdomar. Kopplingen mellan hjärtrytmrubbningar och klaffsjukdom framträdde som ett relativt outforskat område. Bättre förståelse för tillståndets underliggande orsaker kan även bidra till förebyggande behandlingar, säger Bahira Shahim.

– I dag saknas behandling för personer med allvarliga hjärtrytmrubbningar. Kan vi förstå de molekylära sjukdomsmekanismerna kan vi på sikt också identifiera och utveckla behandlingar som kan bromsa sjukdomsutvecklingen.

Läs mer:
Stöd forskningen för ett friskare liv – se våra gåvoformer och läs om hur ditt bidrag gör skillnad.