Hopp i sikte för postcovidpatienter
Över 30 000 svenskar har fått diagnosen postcovid. Intensiv forskning pågår kring såväl orsakerna bakom tillståndet som möjliga behandlingar. I en stor studie testar SSMF:s anslagstagare Petter Brodin antivirala läkemedel på patientgruppen.
Socialstyrelsen uppger att minst 30 000 personer har fått diagnosen postcovid. Av de vuxna svenskar som haft konstaterad covid har 2 procent senare också fått diagnosen postcovid,. Det gällde 2,3 procent av kvinnorna, och 1,6 procent av männen. För barn var andelen märkbart lägre, 0,2 procent, allt enligt en studie vid Göteborgs universitet baserad på primärvårdsdata från vissa regioner.
Medan fallen av akut covid blivit färre och mindre allvarliga är många av de som insjuknade i postcovid under pandemins första år fortsatt sjuka. Vissa har lättare symptom, andra är allvarligt påverkade. ”Jag känner mig sjuk hela tiden, det är en lågintensiv tortyr”, konstaterar Annah Björk, som skrivit boken ”Jag är inte här, det här händer inte” (2023) utifrån upplevelsen av att vara sjuk i postcovid i flera år.
Hon, liksom många andra av de som har utvecklat postcovid, har gjort det utan att ha hört till de som blev svårast sjuka och sjukhusvårdades i den akuta fasen av sjukdomen.
Postcovid är multisystemiskt, vilket innebär att det kan påverka alla kroppens organsystem. Vanliga symtom inbegriper andningssvårigheter, hjärntrötthet, förlamande fysisk och psykisk trötthet (fatigue), kognitiva problem, hjärt- kärlkomplikationer, huvudvärk, smärta, långvarig feber och mag- och tarmproblem.
Att symptomen är så många och varierade har bidragit till att postcovid betraktats med skepticism på vissa håll. Det upprör Petter Brodin, barnläkare och professor i pediatrisk immunologi vid Karolinska institutet, som forskar på flera immunologiska aspekter av postcovid.
– Många av de symptom som kommer av postcovid är svåra att kvantifiera och gruppera. Det ifrågasättande som vi har kunnat se av postcovid kan förklaras av brist på kunskap till följd av detta, säger Petter Brodin.
Något som står helt klart är att förekomsten av postcovid varierar mellan grupper. Det är vanligare bland vuxna än bland barn och unga, och det är vanligare bland kvinnor än män.
I januari 2024 publicerade ett internationellt forskarlag bestående av bland annat Petter Brodin en studie av blodnivåer där de kunde påvisa en onormal förekomst av så kallade komplementproteiner hos postcovidpatienter. Det är en typ av markörer som, på sikt, skulle kunna bidra till utvecklingen av bättre diagnostik i form av ett blodtest för postcovid, menar forskarna.
Petter Brodin har sedan pandemins utbrott ingått i ett internationellt forskarnätverk kring covid-19. Där har man kontinuerligt delat information om ovanliga och svåra tillstånd, även i samband med postcovid.
I en pågående studie tittar Petter Brodin och ett annat forskarlag på effekterna av antiviral medicinering vid postcovid. Här har man valt att fokusera på just de svårast sjuka fallen. I denna grupp finns objektiva organskador och stöd för att patienterna har både kvarvarande virus och kronisk immunologisk aktivering.
– Tanken är att om kan förstå vad som händer med de allra svårast sjuka kan vi också förstå resten av patienterna med postcovid, säger Petter Brodin.
– Vår forskargrupps huvudsakliga hypotes är att vissa individer aktivt väljer att hålla tillbaka immunförsvaret vid covidinfektion, vilket ger upphov till en ökad benägenhet att få kvarvarande virus. Det sker av skäl vi inte känner till, men söker efter.
Studien av antivirala läkemedel bedrivs vid Karolinska institutet i samarbete med ett läkemedelsföretag. 400 patienter ingår. Resultat väntas under 2024.
– Vi studerar immunsystemet, men gör också en klinisk prövning. Syftet är att hitta ett sätt att behandla bort viruset, säger Petter Brodin.
Var tror du att vi befinner oss om fem år?
– Då tror jag att vi har bra behandling.
Maria Bygdell är registerepidemiolog vid Göteborgs universitet, där hon har ingått i den forskargrupp som tagit fram statistik för antalet patienter med postcoviddiagnos i delar av Sverige. Det är ett arbete hon utfört under en pandemiutlöst paus i det pågående projekt hon bedriver med stöd av SSMF där hon tittar på eventuella kopplingar mellan BMI under uppväxten och risken för olika cancersjukdomar senare i livet.
– När mitt forskningsprojekt stod stilla i pandemin och det började komma rapporter om långtgående besvär efter covid så bestämde jag mig för att med min kunskap om registerepidemiologi hjälpa till i kunskapsutvecklingen kring detta tillstånd, säger Maria Bygdell.
Förutom att undersöka förekomsten av postcovid har forskarlaget också tittat på om covid-vaccinerna har en skyddande effekt mot att diagnosticeras med postcovid. Det har de, visade det sig.
– Vi kunde nyligen visa ett samband mellan vaccination innan förstagångsinfektion och minskad risk för postcovid hos vuxna. Vi såg också att skyddet ökade för varje vaccindos man tagit innan sin första infektion, säger Maria Bygdell.
För de drabbade är den viktigaste frågan hur man blir frisk från sina besvär, konstaterar hon. Men det är också viktigt att i mesta mån minska antalet nya drabbade. Där kommer registerstudierna in.
– SARS-CoV-2 är ett virus som troligtvis kommer att cirkulera i populationen under en lång tid, vilket gör det viktigt att utreda effekten av preventiva åtgärder som i förlängningen kan bidra med kunskap om både riskfaktorer och sjukdomsmekanismer, säger Maria Bygdell.
Läs mer:
Stöd forskningen för ett friskare liv – se våra gåvoformer och läs om hur ditt bidrag gör skillnad.