Han vill hindra dödliga sjukdomar som sprids via mygg

Malaria dödar runt 500 000 barn varje år. Med anslag från SSMF utvecklar läkaren och forskaren Victor Yman metoder för att bekämpa infektionssjukdomar som sprids via mygg.

Ett stick är allt som krävs. Ungefär halva jordens befolkning bor i områden där myggburna infektionssjukdomar förekommer och varje år dör drygt en miljon människor till följd av sjukdomar de smittats med genom myggbett. Myggan är med råge det för människan farligaste djuret. Och värre blir det. I och med den globala uppvärmningen får de sjukdomsspridande myggorna förutsättningar att etablera sig på fler håll.

– Vi kan nog förvänta oss att myggburna infektionssjukdomar blir ett problem även på mer nordliga breddgrader, säger Victor Yman, som forskar på metoder för bättre kartläggning av smittspridningen av myggburna sjukdomar.

I vissa fall kan det röra sig om en återkomst. Malariasmitta förekom till för 100 år sedan i stora delar av Europa, i andra fall är det nytillkomna hot. Södra delarna av Europa har de senaste åren drabbats av lokala utbrott av denguefeber. Tigermyggan, som kan sprida bland annat denguevirus och zikavirus, har etablerat sig i Tyskland och påträffades också för första gången i Sverige sensommaren 2023. 

Men det är fortsatt i tropiska och subtropiska områden som myggburna infektionssjukdomar främst är ett problem. 

Snart hoppas Victor Yman att man, genom en annan typ av stick, ska kunna få en bättre bild av smittspridningen och därmed också begränsa den. I ett forskningsprojekt som utförs i samarbete med en forskargrupp vid Pasteur-institutet i Paris utvecklar han en metod där ett enda blodprov ska kunna ge svar på om en person har antikroppar mot flera olika infektionssjukdomar. Antikroppar visar att en person tidigare infekterats och genom att testa slumpvis utvalda personer ur en befolkning kan man kartlägga spridningen av en infektion.

I fokus står vanliga och allvarliga myggburna infektioner som malaria och dengue-, zika- och chikungunyavirus. Även sju betydligt mindre studerade virussjukdomar ska undersökas i studien, där forskarna följer ett tusen personer vardera i utvalda områden i Peru, Kambodja och Senegal.

– Det är väldigt intressant i sig. Det finns inga bra diagnostiska metoder för flera av de här mindre kända sjukdomarna. Vi vet inte hur många fall det rör sig om globalt eller hur sjuka folk blir. De sprids i områden där sjukvårdssystemen inte är så starka och där man saknar verktyg för att ställa diagnos, säger Victor Yman.

När det gäller malaria, denguefeber samt zika- och chikungunyavirus är problembilden tydlig. Det som måste till är bättre data för i vilka miljöer och bland vilka individer smittspridningen är mest omfattande. Det avgör hur effektivt smittan kan bekämpas.

– Mot malaria finns sedan några år ett vaccin, om än med begränsad skyddsförmåga. Mot denguevirus finns två vaccin. De övriga kan man inte vaccinera mot i dagsläget. En stor del av sjukdomsbekämpningen handlar om att bekämpa myggorna som sådana, bland annat genom kemisk bekämpning i de områden där de trivs. Impregnerade myggnät är en viktig faktor framför allt för att bekämpa malaria.

Projektet kommer också medföra en bättre förståelse av immunförsvaret och hur antikroppar utvecklas och upprätthålls efter det att en infektion har läkt ut. När det gäller många av de myggburna infektionssjukdomarna är det kunskap som i dag saknas, berättar Victor Yman.

– Även om vi inte själva har någon avsikt att utveckla vaccin så är det information som är viktig att ha med sig. Att förstå det naturliga immunförsvaret mot en infektion är viktigt även vid vaccinutveckling.

Läs mer:
Stöd forskningen för ett friskare liv – se våra gåvoformer och läs om hur ditt bidrag gör skillnad.