Grattis till jubileums­priset, Mikael Landén!

Professor Mikael Landén tilldelas Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings prestigefyllda Jubileumspris för sina värdefulla resultat inom psykiatriforskningen. Läs om hur han själv överraskades av den glada nyheten, om nervositeten över att ta emot medaljen av drottning Silvia och om varför hans forskning har betydelse för människor med bipolär sjukdom. 

SSMF:s Jubileumspris delas ut till en forskare som börjat sin karriär med stöd från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, och som nått stora framgångar inom vetenskapen. Jubileumspriset är på fem miljoner kronor, avsedda för forskning. Utöver pengar och ära får pristagaren ta emot diplom och jubileumsmedalj från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings kungliga beskyddare, H.M. Drottning Silvia. Årets pris delades ut vid en ceremoni i Stockholms Konserthus 21 oktober.

Vi ställde några frågor professor Mikael Landén om hans tankar kring priset och medaljutdelningen.

Hur reagerade du när du fick veta att du är SSMF:s jubileumspristagare?

— Jag blev mycket glatt överraskad! Och lite ställd. Det var verkligen inget jag gick och väntade mig. Jag fattade först ingenting när jag fick samtalet, det var en torsdagskväll när forskningsgruppen hade en uppsluppen stund efter en lång mötesdag. 

— När jag hunnit smälta det insåg jag hur glad jag blev för forskningsgruppen och erkännandet av den typ av klinisk forskning som vi bedriver. Andra forskningsområden kan vara ”lättare” att mäta och prisa än vårt. Detta är ett lagarbete där medarbetare med olika kompetenser undersöker många aspekter av bipolär sjukdom, en bred och kanske vad som i andras ögon kan uppfattas som lite ofokuserad forskning.

Utöver äran är priset är ett anslag på 5 miljoner kronor. Vad betyder priset för dig?  

— Jättemycket! Vi har under många år varit duktiga på att samla in data i kliniska studier. Priset innebär att vi får möjlighet att ta in doktorander och postdocs för att sammanställa och analysera data så att vi får fler användbara resultat.

Du prisas bland annat för att du lyckats identifiera biomarkörer för psykisk sjukdom som öppnar för möjligheten att predicera självmordsförsök hos personer med bipolär sjukdom. Vad gör din forskning angelägen? 

— Självmord är det värsta utfallet för en patient inom psykiatri. Det finns skattningsskalor för att försöka fånga upp vem som riskerar att ta sitt liv, men de är inte tillräckliga. Vi kan idag inte med någon säkerhet förutsäga vem som riskerar göra självmordsförsök. Kan vi få någon form av vägledning med hjälp av biomarkörer vore det därför mycket värt, även om vi är ödmjuka inför att det är en stor utmaning.

Du började din vetenskapliga karriär med stöd från SSMF, fick ett stipendium för postdoktorala studier 2002-2003, vilken betydelse hade den starten för dig? 

— Det stödet var helt avgörande. Jag hade inte arbetat specifikt med bipolär sjukdom innan dess. Under min postdoc i Pittsburg arbetade jag tillsammans med världsledande experter på bipolär sjukdom och kunde ta med mig värdefull kunskap hem. Som jag sedan använde för att starta de studier av bipolär sjukdom vi bedrivit sedan dess. 

Drottning Silvia övveräckte SSMF:s jubileumsprismedalj till dig 21 oktober. Hur kändes det? 

— Det är en stor ära förstås men jag var mycket nervös för att göra bort mig eller säga nåt olämpligt. Allt gick dock bra, det blev ett högtidligt och fint möte med Drottningen på scenen i Grünewaldsalen.