Neuropeptider vid depression: potentiellt viktiga mål för läkemedelsutveckling

“Major depressive disorder” (MDD), som även kallas för egentlig depression, rankas för närvarande globalt som den näst största orsaken till funktionsnedsättning, och utgör en stor ekonomisk och social börda. Andelen som drabbas av depression fortsätter att stiga och beräknas vara den sjukdom som år 2030 utgör den största bördan för samhället, enligt rapporter från Världshälsoorganisationen (WHO). Även om biomedicinsk forskning har lett fram till ny information om viktiga faktorer och mekanismer som ligger till grund för hjärnans funktion, särskilt hos djur, finns det fortfarande en betydande okunskap rörande människohjärnan. Sålunda tyder mycket på att exempelvis rått- och mushjärnor (de vanligaste försöksdjuren) skiljer sig från människohjärnan på flera avgörande punkter. MDD har tidigare associerats med bland annat serotonin och noradrenalin, signalsubstanser i hjärnan som kallas för neurotransmittorer. Även med neuropeptider, såsom galanin och substans P, verkar vara inblandade. Dessa neuropeptider bildas ofta i samma nervceller som använder serotonin eller noradrenalin som ’huvudtransmittor’, dvs de system som är inblandade i kontrollen av vårt humör. I våra studier strävar vi efter att ta fram jämförande information rörande uttryck av gener för neuropeptider och deras receptorer både i den friska och deprimerade hjärnan. För detta ändamål undersöker vi hjärnor från avlidna personer som drabbats av depression och kontrollpatienter. Vi studerar ett flertal hjärnregioner både från män och kvinnor. Detta är viktigt eftersom kvinnor drabbas av depression i större omfattning än män. Vår arbetshypotes är att neuropeptider spelar en betydande roll för uppkomsten av depression. Vi tror även att våra resultat kommer att öka förståelsen för de mekanismer som ligger till grund för depression, och kan öppna för en bättre behandling av denna allvarliga sjukdom.