Dygnet-runt-kamp mot diabetes

Daniel Esspes sitter i mörkt lab framför ett upplyst dragskåp

Att vara läkare och samtidigt forska om patienternas sjukdom kräver uthållighet och förmåga att jobba dubbla skift. Daniel Espes får ofta forska på kvällar och helger. I gengäld får han en unik inblick i forskningens väg från cellodlingsskålen till patienten.

Daniels mål – både på labbet och på kliniken – är att hitta nya behandlingsmetoder för patienter med typ 1-diabetes. Sjukdomen uppstår när så kallade betaceller (vars uppgift är att producera det viktiga hormonet insulin), blir förstörda av patientens immunförsvar. Man har dock observerat att hos ganska många patienter överlever ändå ett fåtal betaceller, även många år efter att kroppen förklarat krig mot dem. Det är bland annat den mekanismen som Daniel och hans kollegor studerar. Dels för att förstå hur beta-cellerna kan hålla sig under kroppens radar och på så sätt undgå destruktion. Dels för att hitta strategier att öka deras antal. Strategierna är många och Daniel har redan varit med och sjösatt flera kliniska studier.
– Till exempel arbetar jag nu i ett projekt där vi erbjuder behandling med en så kallad GLP-1-analog till personer med typ 1-diabetes med låg kvarvarande insulinproduktion trots flera års sjukdom.
– Det läkemedlet finns sedan tidigare på marknaden för behandling av typ 2-diabetes där målet med behandlingen är att öka insulinfrisättningen.
– Prekliniska studier visar dock att GLP-1-analoger även kan stimulera tillväxt av insulinproducerande celler och detta ska vi nu studera på patienter.

SSMF är en stor merit

Stödet från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, innebär bland annat att Daniel kan tänka långsiktigt.
– Fördelen med anslaget från SSMF är att det delas ut av ett väldigt väletablerat forskningssällskap. Mina chefer ser det som en merit och är väldigt positiva till att jag avsätter tid till forskningen. Då kan man till exempel fundera på att rekrytera
masterstudenter – eller starta nya projekt som man kanske inte hade haft tid till
annars.

Dela denna artikel till andra

Den här artikeln kommer från Forskarnas Nyheter nr 2, 2017

Läs hela tidningen

SSMF från insidan01 Mar, 2019

Ordföranden har ordet – vikten av oanvändbar forskning

En ofta återkommande fråga när det gäller forskningsfinansiering handlar om vilken nytta forskningen gör….

Läs mer
Nobelpriset27 Feb, 2019

”Nej, säg inte att jag fått  Nobelpriset!”

Frågan är om någon av Sveriges många skickliga medicinska forskare är så känd – och erkänd–…

Läs mer
SSMF från insidan26 Feb, 2019

400 forskare i kamp om 42 anslag

”Många äro kallade, få äro utvalda” Citatet som är hämtat från Matteusevangeliet, stämmer i…

Läs mer
Givarporträtt25 Feb, 2019

Bertil Håkansson skänkte sitt hus till medicinsk forskning

Om man har det gott ställt, varför sitta på sin skattkista om man istället…

Läs mer
Givarporträtt24 Feb, 2019

Systrarna Larsson skänkte 50 miljoner till forskning

Systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson skänkte det stora och väl förvaltade arvet efter sin…

Läs mer
Gästskribenten24 Feb, 2019

”Många förstår inte hur forskning går till!”

Amina Manzoor, vetenskapsjournalist på DN, menar att fler forskare måste värna om fakta.   Fler…

Läs mer
Forskarporträtt23 Feb, 2019

Skogen ovärderlig för forskning om gula fläcken

 Stora skogar som två äldre systrar i Värmland skänkte svensk medicinsk forskning ger hopp…

Läs mer
Forskarporträtt22 Feb, 2019

Henriks hjärnforskning ger Alzheimersjuka nytt hopp

Henrik Zetterberg är en av de nutida SSMF-stödda forskare som kommit allra längst i…

Läs mer
Forskarporträtt21 Feb, 2019

Andreas Edsfeldt forskar med hjälp av Chagall

Målaren Marc Chagall är känd för sina livsbejakande färger. I Chagalls värld är färgen…

Läs mer
Givarporträtt09 Jan, 2019

Anita gjorde en donation till SSMF

– Jag är så glad att min man och jag hade möjlighet att köpa…

Läs mer