En flaskborste förklarar Thahers forskning på tarmen

man håller flaskborste i ett laboratorium

Tarmens insida är täckt av en tät skog glykoproteiner. Tidigare trodde man att de bara var en statisk barriär, men Thaher Pelaseyed har visat att de mer liknar receptorer som kanske smakar på tarmens mikroflora.

– Det är ont om plats här, konstaterar Thaher Pelaseyednär han visar vägen genom en labyrint av trånga korridorer till de laboratorier som han delar med andra tarmforskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Och mer ont om plats ska det bli. Med hjälp av stora anslaget från SSMF drar han nu igång en egen forskargrupp. Han har nyligen rekryterat en postdok och hoppas hitta en ytterligare en postdok och en doktorand snart. Målet är att kartlägga hur en hittills förbisedd grupp tarmprotein, transmembranösa muciner, fungerar. Det kan i framtiden ha betydelse för sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom och diarré.
– Ser ut som en flaskborste, säger Thaher och tar fram för att visa.
– Skaftet är protein och borsten sockerarter; det är ett så kallat glykoprotein.

Tarmludd med flaskborstar

De celler som täcker insidan av tarmen har mikroskopiska små utskott, så kallat tarmludd. Utskotten är inte statiska, efter några minuter kollapsar de och byggs sedan upp igen. Genom dem tas näringen upp i blodet och på dem sitter ”flaskborstarna” som följer med in i cellen när utskotten kollapsar. Mikroorganismer fastnar gärna på borstarna och äter av sockret. Som doktorand visade Thaher Pelaseyed att de transmembranösa mucinerna, ”borstarna”, kan känna av mekaniska tryck och är kopplade till signalsystem i cellen. Kanske kan de signalera till cellen när bakterier fäster. Thaher visade också att skogen av transmembranösa muciner dras in i sina tarmceller när tarmen vill skölja ut allt innehåll som vid en bakterieinfektion.
– Dels kanske för att mikroorganismer som ska sköljas bort inte ska fastna på tarmcellen och dels kan det ge cellen möjlighet att ”smaka” på det som redan fastnat.

Ett förbisett protein

Trots att tarmens insida är fullkomligt täckt av ”flaskborstar” är det få som forskar på dem.
– Det kan bero på att det är gigantiska proteiner, 4000 aminosyror långa, kodade av flera långa gener, säger Thaher.
Det ger särskilda utmaningar, som att man måste dela upp proteinet i bitar för att studera det. Och innebär också att generna som kodar för transmembranösa muciner inte ännu är fullständigt sekvenserade. Men Thaher ser det som en fördel.
– Det känns roligt. Man är en nybyggare, jag vet inte vad som finns på andra sidan floden.

Forskarväg via Cornell

Efter doktorandtiden blev det över två år som postdok på Cornell University i USA.
– När familjen anlände efter ett par timmars bilfärd från New York, kom vi fram till ett liten snötäckt småstad.
Han talar varmt om tiden där. Hela familjen trivdes i kombinationen av idyllisk småstad och prestigefyllt universitet.
–  Jag är från Iran, min fru från Bosnien. Min dotter som är född i Sverige var fem år när vi kom dit. Hon säger nu att hon är amerikan.

Brandman i Ithaca

Thaher deltog i småstadslivet bland annat om frivillig brandman.
– Det var mest övningar. Mest dramatiskt för mig var när vi hjälpte till vid en bilbrand vid motorvägen.
Forskningen gick också bra, Thaher kartlade viktiga funktioner hos proteinet Ezrin som behövs när tarmluddsutskotten formas och kollapsar.
– Det är ett väldigt roligt, öppet klimat där, många forskare i forskningsfronten och det händer mycket.
Tillbaka i Sverige började Thaher bygga upp ett eget laboratorium. Mycket av tiden gick åt att söka nya bidrag för att säkra framtiden.
– Jag skickade in två ansökningar i månaden.
Beskedet att han fått SSMF stora anslag kom i mellandagarna. Driftanslag och egen lön i fyra år.
–Det betyder allt. Nu kan jag tänka långsiktigt och expandera.

Dela denna artikel till andra

Den här artikeln kommer från Forskarnas Nyheter nr 1, 2018

Läs hela tidningen

SSMF från insidan01 Mar, 2019

Ordföranden har ordet – vikten av oanvändbar forskning

En ofta återkommande fråga när det gäller forskningsfinansiering handlar om vilken nytta forskningen gör….

Läs mer
Nobelpriset27 Feb, 2019

”Nej, säg inte att jag fått  Nobelpriset!”

Frågan är om någon av Sveriges många skickliga medicinska forskare är så känd – och erkänd–…

Läs mer
SSMF från insidan26 Feb, 2019

400 forskare i kamp om 42 anslag

”Många äro kallade, få äro utvalda” Citatet som är hämtat från Matteusevangeliet, stämmer i…

Läs mer
Givarporträtt25 Feb, 2019

Bertil Håkansson skänkte sitt hus till medicinsk forskning

Om man har det gott ställt, varför sitta på sin skattkista om man istället…

Läs mer
Givarporträtt24 Feb, 2019

Systrarna Larsson skänkte 50 miljoner till forskning

Systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson skänkte det stora och väl förvaltade arvet efter sin…

Läs mer
Gästskribenten24 Feb, 2019

”Många förstår inte hur forskning går till!”

Amina Manzoor, vetenskapsjournalist på DN, menar att fler forskare måste värna om fakta.   Fler…

Läs mer
Forskarporträtt23 Feb, 2019

Skogen ovärderlig för forskning om gula fläcken

 Stora skogar som två äldre systrar i Värmland skänkte svensk medicinsk forskning ger hopp…

Läs mer
Forskarporträtt22 Feb, 2019

Henriks hjärnforskning ger Alzheimersjuka nytt hopp

Henrik Zetterberg är en av de nutida SSMF-stödda forskare som kommit allra längst i…

Läs mer
Forskarporträtt21 Feb, 2019

Andreas Edsfeldt forskar med hjälp av Chagall

Målaren Marc Chagall är känd för sina livsbejakande färger. I Chagalls värld är färgen…

Läs mer
Givarporträtt09 Jan, 2019

Anita gjorde en donation till SSMF

– Jag är så glad att min man och jag hade möjlighet att köpa…

Läs mer