Ola forskar för att ge nyfödda en bättre start i livet

Ola Anderson står i sjukhuskläder i sjukhuskorridor. Håller foto på nyfödd med klämma på naveln.

Senaste åren har det blivit många resor till Nepal för Ola Andersson där han forskat om senare avnavling av nyfödda barn med andningssvårigheter. Foto: Hans Ericksson/Omkar Basnet.

När Ola Andersson vid Lunds universitet insåg vilka globala effekter hans forskning om en senare avnavling skulle kunna ha satte det en snöboll i rullning.

Ola Andersson har länge undersökt effekten av att vänta några minuter med att klippa navelsträngen på nyfödda barn. Han visade redan under sin doktorandtid att det extra blodet fungerar som en blodtransfusion och kan förebygga järnbrist.

– Det var många som tyckte att det var en bra studie men att resultaten saknade betydelse i höginkomstländer. Barn som föds med järnbrist kommer oftast ikapp när de börjar äta järnberikad mat, berättar Ola.

Ansvar att driva forskningen vidare

Istället för att ge upp valde Ola att följa upp barnen från studien några år senare. Det visade sig att speciellt pojkar som hade varit med om en senare avnavling hade en bättre finmotorik och kognitiv förmåga.

Karin Bojs skrev ett reportage i Dagens Nyheter och påpekade de globala effekterna som studien skulle kunna ha och Hans Rosling twittrade om betydelsen för den globala folkhälsan.

– Då hände det någonting inom mig. Jag förstod att jag har ett ansvar att driva implementeringen av min forskning vidare. Min vision är att hitta ett arbetssätt som man kan använda överallt, speciellt i låginkomstländer.

Till Nepal med hjälp av SSMF

2014 fick Ola ett postdoktoralt stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, för att starta en studie i Nepal. Målet var att undersöka om det är gynnsamt att vänta med klippning av navelsträngen även när barnet har andningssvårigheter.

– Istället för att klippa navelsträngen och ta barnet till ett annat rum kan barnet ligga kvar hos mamman och få hjälp där.

Men när Ola kom till Nepal blev det först en studie på friska barn för att de lokala läkarna önskade det.
– Det fanns mycket tveksamhet kring att ändra rutiner. Är det något jag har lärt mig är det hur viktigt det är att jobba med förankringen. Det innebär en lång uppstartssträcka där man måste bemöta frågor och funderingar och se till att alla praktiskt fungerar.

Lovande resultat och nya insikter

Så småningom blev studierna som Ola hade planerat av. Till sin hjälp har han haft forskningssköterskor och en doktorand på plats på sjukhuset i Katmandu även när han själv inte varit där. Vilka barn som får en senare avnavling lottas ut, sjuksköterskorna informerar de blivande föräldrarna om processen innan förlossningen. Resultaten ser lovande ut, en senare avnavling vid andningssvårigheter verkar bidra till färre komplikationer, vilket kan skydda mot exempelvis hjärnskador.

– Det blev också en spin-off-studie där vi tittade på hur friska barn påverkades av en senare avnavling. Man vet egentligen inte så mycket om de första minuterna utanför livmodern, det är ganska fascinerande.

SSMF har en unik modell

Som mottagare av SSMF:s Stora Anslag ska forskar Ola nu fyra år till, denna gång i en större, svensk stad.

– Där passar SSMF:s unika modell bra för mig – den gör det möjligt att kombinera klinisk verksamhet och forskning.

Ola jobbar dels som överläkare på neonatalavdelningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö och dels som forskare vid Lunds universitet.

– Det föds många barn i Malmö, med olika socioekonomisk bakgrund – ett bra underlag för min studie, påpekar Ola.

– Jag är mycket tacksam över stödet från SSMF. Min forskning är en snöboll som har växt. Jag hoppas verkligen att min fortsatta studie gör att den nya metoden kan implementeras i hela världen och ge många barn en bättre start i livet.

Dela denna artikel till andra

SSMF från insidan01 mar, 2019

Ordföranden har ordet – vikten av oanvändbar forskning

En ofta återkommande fråga när det gäller forskningsfinansiering handlar om vilken nytta forskningen gör….

Läs mer
Nobelpriset27 feb, 2019

”Nej, säg inte att jag fått  Nobelpriset!”

Frågan är om någon av Sveriges många skickliga medicinska forskare är så känd – och erkänd–…

Läs mer
SSMF från insidan26 feb, 2019

400 forskare i kamp om 42 anslag

”Många äro kallade, få äro utvalda” Citatet som är hämtat från Matteusevangeliet, stämmer i…

Läs mer
Givarporträtt25 feb, 2019

Bertil Håkansson skänkte sitt hus till medicinsk forskning

Om man har det gott ställt, varför sitta på sin skattkista om man istället…

Läs mer
Givarporträtt24 feb, 2019

Systrarna Larsson skänkte 50 miljoner till forskning

Systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson skänkte det stora och väl förvaltade arvet efter sin…

Läs mer
Gästskribenten24 feb, 2019

”Många förstår inte hur forskning går till!”

Amina Manzoor, vetenskapsjournalist på DN, menar att fler forskare måste värna om fakta.   Fler…

Läs mer
Forskarporträtt23 feb, 2019

Skogen ovärderlig för forskning om gula fläcken

 Stora skogar som två äldre systrar i Värmland skänkte svensk medicinsk forskning ger hopp…

Läs mer
Forskarporträtt22 feb, 2019

Henriks hjärnforskning ger Alzheimersjuka nytt hopp

Henrik Zetterberg är en av de nutida SSMF-stödda forskare som kommit allra längst i…

Läs mer
Forskarporträtt21 feb, 2019

Andreas Edsfeldt forskar med hjälp av Chagall

Målaren Marc Chagall är känd för sina livsbejakande färger. I Chagalls värld är färgen…

Läs mer
Givarporträtt09 jan, 2019

Anita gjorde en donation till SSMF

– Jag är så glad att min man och jag hade möjlighet att köpa…

Läs mer