Sebastian försöker hitta förklaringen till missfall

Man framför datorskärm där ultraljudsbild syns

Blödning under graviditet är vanligt, men ofta kan läkaren inte säga varför det skett, trots den oro det väcker. Sebastian Gidlöf som är forskare och förlossningsläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge följer gravida patienter noggrant för att i framtiden kunna ge bättre svar och förhindra missfall.

 

Bara i Stockholms län söker 10 000 kvinnor per år för blödning under tidig graviditet. Blödning har samband med en ökad risk för problem senare i graviditeten, även missfall, men i många fall går det ändå bra. Samtidigt kan läkaren inte ge ett säkert besked att det vid just den här graviditeten kommer gå bra. Ofta vet man inte exakt vad som hänt och vad blodet innehåller.
– Genom vår studie kan vi kartlägga vad som händer vid en blödning och se vad som skiljer mellan en graviditet som går bra och en som slutar med missfall, berättar Sebastian Gidlöf, som fått SSMF:s postdok-stipendium just för att studera detta. Han är förlossningsläkare på Karolinska institutet i Huddinge
– Stipendiet är helt avgörande för att kunna ägna mig åt forskningen på heltid en period.

Missfall vanligt

– Om vi hittar en faktor som förklarar missfallen som inte beror på kromosomrubbning, kanske vi kan hindra processen som leder till missfall så att man kan föda ett friskt barn, säger Sebastian.
I synnerhet kan man hjälpa dem som har återkommande missfall.
– De lider ofta i de tysta. Det är inte ovanligt att de har haft ett flertal missfall innan de träffar en läkare för första gången.

Immunförsvar vid graviditet

Kanske kan många missfall förklaras av immunförsvarets reaktion. Sebastian beskriver hur viktig interaktionen mellan mamma och foster är.
– Vad gör att mammans kropp accepterar barnet? Immunförsvaret skulle reagera direkt på ett transplanterat organ från samma barn.

Moderkakan kommer från fostrets celler och mellan den och mammans kropp samlas många immunförsvarsceller från mamman. Men några av dem signalerar till övriga att ta det lugnt och inte angripa fostret. Därför kartlägger Sebastians forskning vilka celler som finns i blodet som kommer ut vid blödning i graviditet.
– Vi vill se hur kompositionen av celler skiljer sig mellan en graviditet som slutar i missfall och en som går bra.
Utöver det använder Sebastian detaljerat ultraljud för att se hur fostret och moderkakan ser ut liksom blodflödet.  Ultraljud är en del av standardarsenalen hos gynekologen.
– Om vi hittar något med ultraljud som kan förutsäga prognosen för den fortsätta graviditeten kan det användas direkt på kliniken, säger Sebastian.

Sundsvall och Tanzania

Sebastian är uppvuxen i Sundsvall, var väldigt intresserad av sport och ville egentligen bli bandyspelare. Men det blev läkare istället.
– Det kändes som ett yrke som betyder något och som man kan arbeta med över hela världen.
Det förverkligade Sebastian bland att genom arbeta på ett sjukhus i Tanzania.
– Det var utmanande och roligt, sätter verkligen perspektiv på hur vi har det i Sverige.
Idag är det Stockholm som gäller och med jobbet som läkare och fyra barn är det liten tid över för andra hobbyer.  Och forskningen tar gärna över.
– Det är verkligen mitt kall. Jag tror inte heller det blir bra forskning om du inte drivs av nyfikenhet. Du måste tro på din hypotes, men samtidigt vara ödmjuk nog att förkasta den om den inte visar sig stämma.

 

Dela denna artikel till andra

Den här artikeln kommer från Forskarnas Nyheter nr 2, 2018

Läs hela tidningen

SSMF från insidan01 Mar, 2019

Ordföranden har ordet – vikten av oanvändbar forskning

En ofta återkommande fråga när det gäller forskningsfinansiering handlar om vilken nytta forskningen gör….

Läs mer
Nobelpriset27 Feb, 2019

”Nej, säg inte att jag fått  Nobelpriset!”

Frågan är om någon av Sveriges många skickliga medicinska forskare är så känd – och erkänd–…

Läs mer
SSMF från insidan26 Feb, 2019

400 forskare i kamp om 42 anslag

”Många äro kallade, få äro utvalda” Citatet som är hämtat från Matteusevangeliet, stämmer i…

Läs mer
Givarporträtt25 Feb, 2019

Bertil Håkansson skänkte sitt hus till medicinsk forskning

Om man har det gott ställt, varför sitta på sin skattkista om man istället…

Läs mer
Givarporträtt24 Feb, 2019

Systrarna Larsson skänkte 50 miljoner till forskning

Systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson skänkte det stora och väl förvaltade arvet efter sin…

Läs mer
Gästskribenten24 Feb, 2019

”Många förstår inte hur forskning går till!”

Amina Manzoor, vetenskapsjournalist på DN, menar att fler forskare måste värna om fakta.   Fler…

Läs mer
Forskarporträtt23 Feb, 2019

Skogen ovärderlig för forskning om gula fläcken

 Stora skogar som två äldre systrar i Värmland skänkte svensk medicinsk forskning ger hopp…

Läs mer
Forskarporträtt22 Feb, 2019

Henriks hjärnforskning ger Alzheimersjuka nytt hopp

Henrik Zetterberg är en av de nutida SSMF-stödda forskare som kommit allra längst i…

Läs mer
Forskarporträtt21 Feb, 2019

Andreas Edsfeldt forskar med hjälp av Chagall

Målaren Marc Chagall är känd för sina livsbejakande färger. I Chagalls värld är färgen…

Läs mer
Givarporträtt09 Jan, 2019

Anita gjorde en donation till SSMF

– Jag är så glad att min man och jag hade möjlighet att köpa…

Läs mer