När vi startade satte mässling och scharlakansfeber Sverige i skräck

För nittio år sedan var hälsotillståndet i Sverige radikalt annorlunda än idag. Medelåldern har ökat påtagligt och vetenskapen har tagit stora kliv. Men trots detta kommer vi aldrig att kunna sluta oroa oss över vår hälsa. Nya sjukdomar dyker upp och många gåtor är fortfarande olösta. Därför är det oerhört viktigt att våra unga svenska forskare får chans att fortsätta bedriva sina studier. För vem vet vad som kommer att oroa oss mest under de kommande nittio åren?
Allt gott kommer från problem

Människan är en enastående varelse. Varje gång det dyker upp ett problem eller utmaning, fokuserar hon på att komma till en lösning. Man kan faktiskt säga att allt fantastiskt som människan uppfunnit genom historien kommer ur ett problem av ett eller annat slag. Hade man problem att komma till andra sidan floden, uppfann man flotten. När lasten blev för tung, uppfann man bron.

Med livet som insats

Denna kreativitet märks inte minst på människans uppfinningsrikedom när det gäller vår hälsa. Läkekonsten är nästan lika gammal som människan och vi har i alla tider försökt hitta lösningar då någon form av åkomma gjort sig påmind. Det tuggades blad, svampar, frukter, ja allt naturen hade att bjuda experimenterades det med. Ibland med livet som insats. Men ibland med en revolutionerande upptäckt som resultat. Än i våra dagar har många av oss någon alldeles egen huskur, som genom generationer levt kvar i släkten.

Vad blir morgondagens svarta rubriker?

All denna uppfinningsrikedom ligger till grund för den medicinska forskning vi har idag. Nu har vi moderna laboratorier där forskare kan studera jordens alla kända ämnen, vilka egenskaper de har och vad de kan göra i kombination med varandra. Och tur är det, för i samma takt som nya upptäckter görs har naturen en egenhet att leverera nya typer av åkommor och problem. Ett år är det mördarbakterier, ett annat galna ko-sjukan. Om vi bara visste vad som blir nästa ämne för skrämmande svarta rubriker. Det vi helt säkert vet är att resurserna som läggs på den fria medicinska forskningen, inte ökar i samma takt som nya sjukdomar uppstår.

Hänger det på håret?

Det finns såväl styrd som fri forskning. Båda behövs. Men den styrda forskningen tenderar att ta större hänsyn till säker avkastning på satsade pengar. Det finns faktiskt de som hävdar att det lagts ner mer pengar på att lösa problemen med mäns skallighet än på AIDS-forskning. Hur det än är med den saken, ger den fria forskningen möjligheter att upptäcka saker som kanske inte var meningen från början. Penicillinet är bara ett exempel på upptäckter som gjorts oavsiktligt. Det finns hundratals andra.

Drottning Silvia är vår beskyddare

Svenska Sällskapet för Medicinsk forskning, som har H.M. Drottning Silvia som beskyddare, har ända sedan starten för nittio år sedan, värnat om den fria forskningen. Varje år delar vi ut stipendier till unga forskare så att de får möjlighet att fortsätta forska fritt i Sverige, istället för att kanske tvingas ägna sig åt något annat.

Skapa en fond i ditt eget namn

Många tror att det är staten som betalar för all den fria forskningen, men det är långt ifrån sant. En mycket stor del kommer från privata donationer, testamenten och bidrag. Hos oss har du möjligheten att skapa en egen personlig fond i ditt eget namn. Du kan själv välja inom vilket forskningsområde du vill att dina pengar ska göra nytta. I bistra tider som dessa är det extra viktigt att fortsätta ge våra unga forskare möjligheten att inom alla områden kunna fortsätta använda sitt viktigaste redskap: Sin nyfikenhet. Vi stöttar för närvarande ett sextiotal forskare inom en mängd olika områden. Om den fria medicinska forskningen försvinner, riskerar vi faktiskt i förlängningen att drabbas av sjukdomar vi hade kunnat förhindra. Då känns det plötsligt ganska oviktigt med en fin frisyr.

Dela/spara Dela eller tipsa