Ordföranden har ordet

 

 

Image

Värna forskarnas frihet
att själva välja områden

Förra året utgavs en mycket tankeväckande och läsvärd bok om det kunskapssamhälle vi lever i. Eller snarare, tror att vi lever i. Boken, Det finns inga häxor, är skriven av Arne Jarrick, professor i historia, och handlar om vårt förhållande till kunskap, om populism och bristen på kunskap.

Arne Jarrick, som varit huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet och därmed väl införstådd med hur det svenska forskningssystemet fungerar, berör i boken också hur forskning finansieras och vilken roll eller ansvar vi som forskare tar. Hur omgivningens krav eller jakten på forskningsanslag påverkar oss.

”Vadå lögnmaskineri?” säger någon eller ”Min forskning handlar inte om någon betalande makt”. Arne Jarricks ord kan upplevas som drastiska men han sätter fingret på något oerhört viktigt, forskningens integritet eller frihet.

Forskarens frihet att fritt välja sina frågeställningar och vilka metoder som utvecklas är också fastslaget i svensk lag, Högskolelagens första kapitel (6 §). Men verkligheten är förstås inte fullt så enkel.

En förutsättning för att bedriva forskning är tillgång till forskningsmedel för att skaffa de resurser som krävs. Idag räcker de statliga anslagen till våra universitet och högskolor inte för att finansiera den forskning som bedrivs.

En utmaning – och en möjlighet

Det här är en utmaning men processen har också positiva effekter. Forskaren tvingas skärpa sin frågeställning för att i hård konkurrens med andra forskare erhålla forskningsanslag. Konkurrensen innebär också en viss, och faktiskt nödvändig, utslagning.

Men när forskarens överlevnad inte bara beror på forskningens kvalitet utan också på vilka forskningsmedel som utlyses finns det helt klart en risk att man utför den forskning som den ”maktägande parten”, finansiären, bestämmer istället för att förutsättningslöst söka ny kunskap.

I bästa fall adresseras de viktiga frågorna i alla fall, lite vid sidan av. ”Sådan opportunism är på sikt korrumperande för det vetenskapliga uppdraget” menar Arne Jarrick.

SSMF ger forskaren full frihet

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, pekar inte ut någon speciell frågeställning eller säger att ett visst sjukdomstillstånd är viktigare än något
annat – vi ger forskaren förtroendet och friheten att själv välja sitt område.

Det enda vi kräver är att forskningen ska hålla hög kvalitet. De forskare som porträtteras i höstens nummer av vår tidning Forskarnas Nyheter illustrerar vad vi menar
– att den bästa investeringen i framtiden är stöd till individer som brinner för sin forskning. Fri forskning.

Forskning, en investering

Insikten att forskning är en investering i ny kunskap, en effektivare sjukvård och ett bättre samhälle är också en drivkraft för de privatpersoner som lämnar mycket generösa bidrag till SSMF:s verksamhet. En av våra donatorer berättar i Forskarnas Nyheter hur han
och hans hustru resonerade och hur de slutligen valde att genom SSMF lämna ett avsevärt stöd till forskning.

Det är tack vare enskilda individers engagemang och ansvarstagande som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning i snart 100 år kunnat stödja svensk medicinsk forskning.

Professor Mats Ulfendahl
Ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning
mats.ulfendahl [at] ssmf.se

 

 

Dela/spara Dela eller tipsa