Ordföranden har ordet

 

Vikten av oanvändbar forskning

En ofta återkommande fråga när det gäller forskningsfinansiering handlar om vilken nytta forskningen gör. Det finns ett allt större tryck från statsmakterna att forskningen ska leda till något tydligt, kanske en medicin eller en ny och bättre process. Och gärna något som kan kommersialiseras och därmed bidra till landets välstånd.

Det här är i viss mån förståeligt – svensk forskning betalas till största delen via skattemedel och det är förstås rimligt att resultaten kommer samhället till godo. Att finansiera forskning kan betraktas som en investering i ökad kunskap, hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Men alla investerare förväntar sig en sannolik vinst och helst inom en nära framtid. Och det är här problemet ligger. Forskning är av nödvändighet långsiktig.

Från obegripliga idéer till väsentliga genombrott

Fabiola Gianotti, partikelfysiker och generaldirektör för CERN i Schweiz, berör i en krönika i Affärsvärlden forskningens långsiktighet utifrån att det i år är 500 år sedan Leonardo da Vinci dog. Leonardo da Vinci var ett universalgeni men de vetenskapliga verk han efterlämnade fick inte erkännande förrän långt efter hans död.

Det finns många exempel på forskningsresultat som när de först presenterats betraktats som svårbegripliga och alltför abstrakta och utan praktisk betydelse men som långt senare visats ha avgörande betydelse för såväl vår förståelse av omvärlden som samhällets utveckling.

Gianotti tar ett exempel från sitt eget forskningsområde, Higgspartikeln. Peter Higgs förutsade partikelns existens 1964 men det var få som då tyckte arbetet hade någon större relevans eller värde. Inte förrän 2012 kunde man vid CERN visa att partikeln verkligen existerade och 2013 – nästan ett halvt sekel efter den första rapporten – erhöll Higgs Nobelpriset i fysik.

Om vi kommer att ha någon praktisk nytta av Higgspartikeln är fortfarande oklart men betyder det då att den forskning som bedrivits – till mycket stora kostnader för samhället – varit meningslös och oanvändbar? Nej, absolut inte!

”Oanvändbar” kunskap lade grunden för radio

Frågan om nyttan av oanvändbar kunskap diskuteras ingående i en artikel av Abraham Flexner, en av grundarna av Institute for Advanced Study vid Princeton University till vilket bland annat Albert Einstein på den tiden hörde. Artikeln, The Usefulness of Useless Knowledgeger flera exempel på forskningsresultat som först tycktes oanvändbara men som långt senare blev ”nyttiga”.

Det var exempelvis James Clerk Maxwells och Heinrich Hertz ”oanvändbara” teoretiska arbete som lade grunden för att Guglielmo Marconi senare kunde uppfinna radion. Flexners text är en hyllning, bitvis nästan som ett ode, till den fria, nyfikenhetsdrivna forskningen. Artikeln är ett ställningstagande mot krav på omedelbar användbarhet och nytta, något som vi ser allt mer av idag. Och detta skrev Flexner redan 1939!

SSMF har stöttat viktig forskning i 100 år

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, har sedan 1919 stöttat forskare vid svenska lärosäten. SSMF finansierar främst forskare relativt tidigt i karriären, dels med bidrag för postdoktoral utbildning och dels genom ordentliga anslag som möjliggör för lovande forskare att etablera sig som självständiga forskare.

Ideella forskningsfinansiärer som SSMF har en central roll i det svenska forskningssystemet. Drygt 15 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning kommer från privata finansiärer, inklusive företag. Medel från SSMF och liknande organisationer utan vinstsyfte är dock drygt tre gånger större än bidragen från företag och motsvarar belopp som är nästan tre gånger högre än intäkterna från EU.

Genom att vara ett komplement – och i vissa fall ett alternativ – till de statliga forskningsanslagen bidrar de privata finansiärerna till forskningens frihet och mångfald.

SSMF vill vara – och är – en viktig aktör för att svensk medicinsk forskning ska hålla världsklass även i framtiden. SSMF gör det i den absoluta övertygelsen om att den bästa drivkraften är de enskilda forskarnas kreativitet och nyfikenhet – och att vi inte ska ställa krav på omedelbar nytta, implementering, kommersialisering eller ens att resultaten måste vara förståeliga för alla och envar.

Betyder det att SSMF stödjer oanvändbar forskning? Definitivt inte!

Professor Mats Ulfendahl
Ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning
mats.ulfendahl@ssmf.se