SSMF föddes ur kaos, fattigdom och massdöd.

Sjuksal, historisk bild spanska sjukan

Året var 1919

Smittsamma sjukdomar som difteri, scharlakansfeber och lunginflammation skördade tusentals offer i Sverige. Epidemisjukhusen var ofta helt fullbelagda. Lung- och bentuberkulos fyllde sjuksalar och sanatorier.

Mot många infektionssjukdomar fanns praktiskt taget inga botemedel. Ett virus som spanska sjukan tog under två år i övergången från 1910-talet till 1920-talet inte mindre än 38 000 liv i Sverige.

Ute i Europa hade första världskriget lämnat fruktansvärda spår. Miljontals dödade. Förödande ödeläggelse. Hungersnöd.

Även om första världskriget lyckligtvis inte kom till Sverige spred sig ändå Europas ekonomiska depres­sion och alla de sjukdomar som frodades i spåren av svåra umbäranden, bristfällig hygien och dålig ekonomi även hit

Det stora – för inte säga ofattbara – behovet av sjukvård i Sverige gjorde att utbildning av nya läkare och annan sjukvårdspersonal hade högsta prioritet medan en stor del av forskningen, inte minst grundforskningen, under 1900-­talets första decennier gick på sparlåga.

Så bildades Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

Det var i det läget som en samling professorer, docenter, en före detta finansminister och tunga företrädare för näringslivet bildade Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, vilket i dagligt tal allt mer blivit SSMF. Syftet var att skapa uppmärksamhet kring den medicinska forskningens betydelse och att samla in pengar till sådan forskning.

SSMF grundades i Svenska Läkaresällskapets lokaler vid Klara kyrka i centrala Stockholm.

En av de bästa investeringarna i Sveriges medicinska historia

Initiativtagarna till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning lyckades första året, tillsammans med privatpersoner samt olika företag och institutioner, framförallt försäkringsbolag och banker, få in 227 000 kronor till svensk medicinsk forskning  – vilket motsvarar cirka 4,1 miljoner kronor i dagens penningvärde.

De pengarna och alla de små och stora gåvor som flutit in sedan dess – och den skickliga förvaltningen av alla dessa pengar – har gjort att SSMF under åren kunnat stödja över 5 500 unga svenska forskare.

Sen starten har 5500 forskare fått stöd av SSMF

Många som startat sin forskarbana som SSMF-stipendiater har blivit världsberömda forskare och gjort avgörande genombrott. Att vara SSMF-stödd forskare har också länge öppnat dörrarna för samarbetsprojekt med många av världens mest prestigefyllda forskningsinstitutioner och skickligaste forskare.

Många inom SSMF har själva varit framstående forskare, som professor Hugo Theorell. Nobelpristagare 1955, SSMF-ordförande 1956-1968.

Grundarna skulle inte trott sina ögon

Om grundarna av SSMF kunde se hur världen ter sig 100 år senare, hade de inte trott sina ögon. I dag är många en gång så farliga infektionssjukdomar praktiskt taget utrotade i vår del av världen. Eller titta på cancer som läroböckerna i medicin för bara 50–60 år sedan beskrev som dödlig – i dag botas huvuddelen i Sverige som får diagnosen cancer. Eller ta modern kirurgi, nya narkosmetoder och intensivvård, revolutionerande antiseptik, organbyten etc – grunden till framgången är nästan alltid envisa medicinska forskare.

Även dagens forskare behöver allt stöd som de kan få

Lika viktiga för den medicinska forskningens framsteg som själva forskarna är de generösa givare som står bakom varje framgångsrik forskare. Utan hjälpen från allt från små bidrag till stora donationer skulle lamporna snart slockna i många laboratorier.

Daniel Esspes sitter i mörkt lab framför ett upplyst dragskåp

Daniel Espes forskning kan förbättra diabetesvård.

När statens anslag till forskning är otillräckliga och läkemedelsföretagens pengar styrs mot utveckling av redan gjorda upptäckter på bekostnad av ny epokgörande grundforskning ökar behovet av kompletterande finansieringskällor. Att finna finansiering för forskningen är fortfarande många forskares största stötesten. I det avseendet har tiden nästan stått stilla sedan 1919.

 

Därför är SSMF lika angeläget nu som då

Snabbfakta SSMF

Viktiga årtal

1919. 18 oktober 1919 grundas Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Generaldirektör Adolf af Jochnick utses till ordförande.

1920. Pionjären inom neurokirurgi Herbert Olivecrona blir en av de första mottagarna av SSMF-bidrag.

1929-30. Clarence Crafood får SSMF-stöd bägge åren. Genomför 1945 den första lyckade större hjärtoperationen.

1955. Hugo Theorell blir Nobelpristagare, tillträder 1956 som ordförande i SSMF. Torsten Wiesel får SSMF-bidrag, blir 26 år senare Nobelpristagare.

1956. Margareta och Birger Blombäck får SSMF-stöd för att rena fram fibrinogen vilket möjliggör operationer av blödarsjuka.

1985. För första gången får SSMF gåvor på totalt mer än 10 miljoner kronor under ett år.

1989. De tillgångar, som ska garantera SSMF:s åtaganden mot såväl givare som forskare, överstiger för första gången 100 miljoner kronor.

1990. I början av 1990-talet låg den årliga utdelningen av SSMF-bidrag på drygt 15 miljoner kronor.

1992. Första gången som SSMF:s postdoktorala stipendier delas ut. Dessa är på 15000 konor per månad under två år och ersätter tidigare, relativt blygsamma forskningsbidrag.

2013. SSMF:s Stora Anslag, ett av Sveriges största anslag för unga forskare, instiftas.

2015. Ett dubbelt rekordår. Generösa givare bidrog med 154 miljoner i gåvor. SSMF betalade ut stipendier och anslag på 95 miljoner kronor.

2017. SSMF:s tiilgångar steg under 2017 med 106 miljoner till 2,334 miljarder kronor.

SSMF:s ordföranden

1919-1944 Adolf af Jochnick
1945-1956 Anders Örne
1956-1968 Hugo Theorell
1969-2000 Börje Uvnäs
2000-2008 Sten Orrenius
2008-2016 Göran Magnusson
2016-          Mats Ulfendahl

SSMF:s skattmästare

1919-1927 Joseph Nachmanson
1927-1964 Jacob Wallenberg
1964-1974 Göte Engström
1974-1982 Hilding Brändström
1983-1985  Sven-Georg Möller
1986-1988  Carl-Axel Norrdell tf
1989-2003  Bengt Telland
2003-2009  Hans Mertzig
2009-2017  Lars Bertmar
2018–          Bertil Hult