Våra forskare

Här presenterar vi SSMF-forskare samt forskare som har erhållit SSMF:s Stora Anslag. Det går att se alla på en gång eller söka efter forskare för ett visst år. Man kan även söka efter forskare inom ett visst ämnesområde.

 

Chagin, Andrei

Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Betydelsen av autofagocytos för reglering av längsgående bentillväxt

Kortvuxenhet är en vanlig och oönskad konsekvens av många barnsjukdomar, inklusive hormonella avvikelser och barncancer. Hos en stor andel av de barn som drabbas finns det ingen tillgänglig behandling som förbättrar deras slutliga kroppslängd. Den huvudsakliga hormonella regulatorn av längdtillväxt är growth hormone/insulin-like growth factor (GH/IGF1) -systemet. IGF1 förmedlar sin effekt via PI3K/Akt/mTOR-vägen i många vävnader, där mTOR signallering är den huvudsakliga regulatorn av autofagocytos. Autofagocytos är en nedbrytande cellulär process där skadade organ och långlivade proteinkomplex bryts ner. En nyligen genomförd associationsstudie över hela arvsmassan visade att autofagocytos-regleringsvägen har den starkaste kopplingen till benstorlek. Andrei Chagin kommer att  utforska autofagocytosens bidrag till längsgående bentillväxt och hormonell reglering av längdtillväxt. Upptäckten av mekanismer och faktorer som påverkar tillväxten kommer att hjälpa barn med tillväxtavvikelser.

Edgren, Gustaf

Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet

Oväntad ansamling av transfusionsrelaterade akuta lungskador för mottagare av blod från specifika blodgivare: en jakt på högriskblodgivare

Varje år får nästan 100 000 svenskar en blodtransfusion. Tack vare årtionden av hårt utvecklingsarbete är riskerna förknippade med transfusioner idag mycket små. Samtidigt vet vi att en liten andel av alla som får blod drabbas av en ännu oförklarlig, livshotande lungkomplikation kallad TRALI (transfusion-related acute lung injury). Preliminära data från en Svensk-Dansk studie av just TRALI tyder på att tillståndet orsakas av någon, ännu okänd, faktor hos blodgivarna och att individuella blodgivare kan orsaka TRALI hos många patienter. Jag kommer i detta projekt att utvidga denna preliminära studie med blodprover och mer omfattande kliniska data. Syftet med forskningsprogrammet är att söka identifiera vad det är hos blodgivaren som ligger bakom TRALI och att på sikt utveckla någon metod för att undvika tillståndet. 

Identifiering av nya målproteiner på leukemiska stamceller

Leukemi (blodcancer) är den vanligaste cancerformen hos barn och är generellt associerad med relativt god prognos, men omkring en av fem patienter drabbas av Akut myeloisk leukemi (AML), som är ett allvarligare tillstånd. Källan till sjukdomen är AML-stamceller, som propagerar sjukdomen via kontinuerlig produktion av nya leukemiceller. Målet med mitt forskningsprogram är att studera AML-stamceller för att möjliggöra nya behandlingar. Under min forskning på Harvard, Boston, har vi utvecklat ett screeningtest, som gör det möjligt att identifiera nya måltavlor på AML-stamceller. I det första projektet planerar vi att använda denna screen för att identifiera gener som är viktiga för humana AML-stamceller. I det andra projektet är målet att identifiera antikroppar med terapeutisk potential via immunisering av möss med AML-stamceller. 

Nordström, Anna

Institutionen för samhällsmedicin & rehabilitering, Umeå universitet

Läkemedel, arvsanlag och fallskador hos män och kvinnor

Med stöd från SSMF har en av världens idag största databaser för kroppssammansättning byggts upp med möjligheter att identifiera nya riskfaktorer för benskörhet, frakturer samt fetma. Data från detta projekt har visat på att kvinnors lägre bentäthet inte förklarar varför de har mer benbrott än män. Vi fann istället att kvinnorna hade 80% mer fallskador än män, och denna högre andel av fallskador var även en starkt bidragande orsak till den högre andelen av frakturer hos kvinnor. Det är dock okänt varför kvinnor råkar ut för fler fallskador än män.
Syftet med detta projekt är att undersöka samspelet mellan arvsanlag (gener), miljö och beteendefaktorer för risken för fallskador och benbrott. Mer specifikt vill jag undersöka om vissa läkemedel, t.ex. antidepressiva, ökar risken för fall och i så fall kan förklara varför kvinnor har fler fallskador än män.
Ett andra syfte är att undersöka om vanligt förekommande variationer i specifika gener är relaterat till en ökad risk för fallskador. Slutligen avser jag att undersöka om det finns ett samspel mellan gener och risk för fallskador hos personer som har antidepressiva läkemedel.
Givet konsekvenserna av fallskador innefattande smärta, invaliditet ökat beroende och höga kostnader för sjukvården, skulle ökade kunskaper om varför vissa personer kan vara extra sårbara vara av stor vikt och möjliggöra preventiva åtgärder.
 

Nyqvist, Daniel

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Samspel mellan blodkärl och insulinproducerande celler vid typ 2-diabetes

Antalet personer som insjuknar i typ 2-diabetes ökar snabbt i dagens samhälle då allt fler är överviktiga. Typ 2-diabetes karaktäriseras av att de insulinproducerande cellerna inte längre förmår att tillgodose kroppens insulinbehov. Höga nivåer av fettsyror i blodet leder till ökat insulinbehov samt är skadligt för de insulinproducerande cellerna. Ett kontinuerligt samspel mellan blodkärl och vävnad reglerar transporten av fettsyror från blodet via blodkärlen till aktiva celler. I detta projekt kommer jag att studera hur samspelet mellan blodkärl och insulinproducerande celler reglerar transporten av fettsyror och påverkar insulinproduktionen vid insjuknande i typ 2-diabetes. Målet är att bidra med nya insikter om hur blodkärl och insulinproducerande celler samverkar samt att undersöka om de insulinproducerande cellernas funktion kan förbättras om blodkärlens transport av fettsyror blockeras.

Ståhlberg, Anders

Institutionen för med biokemi och patologi, Göteborgs universitet

Cancerstamceller, celldelning och cellåldrande i sarkom på encellsnivå

Målet med min forskning är att kartlägga likheter och skillnader mellan enskilda tumörceller i sarkom (cancer utgående från kroppens stödjevävnader) för att kunna identifiera olika typer av tumörceller såsom cancerstamceller, celler som delar sig snabbt samt vilande tumörceller. Vi har utvecklat en känslig mätmetod som gör att vi kan mäta genaktiviteten i enskilda celler och kan på så sätt kartlägga exakt vilka celler som faktiskt finns i en tumör. Det långsiktiga målet är att öka den grundläggande förståelsen av tumörutveckling och vilka mekanismer som gör att sarkom uppkommer och blir en allvarlig sjukdom. Vår forskning syftar till att ge en noggrannare cancerdiagnos och till att utveckla nya och effektivare behandlingsmetoder för sarkomsjukdomar.

Tissue engineering för urogenital rekonstruktiv kirurgi

Barn som föds med olika former av missbildningar i urinvägarna och i könsorganen behöver genomgå rekonstruktiv urogenital kirurgi . Brist på vävnad försvårar dock den kirurgiska behandlingen. I detta projekt utvecklar Magdalena Fossum metodiken för att skapa kroppsegna transplantat genom att odla celler i laboratoriemiljö eller inne i kroppen genom så kallad tissue engineering. Projektet involverar både kliniska och experimentella studier, framför allt syftande till att förbättra tekniker för att kunna förstora urinblåsan. Parallellt utförs kvalitetsstudier av celler efter långtidsodling i laboratoriemiljö genom analys av arvsmassa och genuttryck, liksom  livskvalitetsuppföljningar av patienter med svåra urologiska missbildningar som behandlats på Astrid Lindgrens barnsjukhus  sedan 1970-talet.
 

Neutrofil-mikrob interaktioner vid svåra akuta streptokockinfektioner

Bakterien Streptococcus pyogenes är den vanligaste orsaken till halsfluss, men den kan även orsaka mycket allvarliga och snabbt förlöpande sjukdomstillstånd, som t.ex. toxisk chocksyndrom och svåra djupvävnadsinfektioner. Neutrofilen är en viktig typ av immuncell, som är särskilt viktig för det initiala immunförsvararet vid infektioner. Linda Johansson kommer att studera vilken roll neutrofiler har vid infektioner med streptokocker, med speciellt fokus på tre ämnen som neutrofiler bildar; resistin, LL-37 och heparinbindande protein. Linda kommer bl.a. att studera hur dessa ämnen bildas och frisätts samt utröna hur de bidrar till att attrahera fler immunceller till det infekterade området. Att kartlägga kroppen försvar vid infektioner är viktigt och förhoppningen är att denna kunskap kan användas i utvecklingen av nya behandlingsformer vid svåra och livshotande infektioner.
 

Genetiska orsaker till kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en lungsjukdom som karaktäriseras av bestående luftflödeshinder och nedsättning av lungfunktionen. KOL kan inte botas eftersom den skadade lungvävnaden inte återbildas, men symptomen kan lindras med mediciner liksom även sjukdomens framskridande. Oftast orsakas KOL av rökning, men ärftliga (genetiska) faktorer spelar också en roll. Trots intensiv forskning finns fortfarande många oklarheter om sjukdomsmekansiemerna vid KOL. Joakim Klar studerar tillväxtfaktorer som visat sig viktiga för utvecklingen av lungor. Målet med Joakims forskning är att identifiera förändringar hos KOL-patienter som förklarar uppkomsten av sjukdomen. Med ökad kunskap om KOL kommer man kunna utveckla bättre diagnostiska verktyg samt kunna skräddarsy behandlingsmetoder för att dessa ska ge bästa möjliga effekt.
 

Nyström, Thomas

Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet

Kardioprotektiva effekter av glukagonlik peptid 1 (GLP-1) och dess analoger exenatid och liraglutid

Diabetes är en oberoende riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom, men högt blodsocker i sig kan bara till viss del förklara riskökningen. GLP-1 är ett kroppseget tarmhormon som frisätter insulin, minskar magsäckens rörlighet samt höjer mättnadskänslan, vilket leder till sänkt blodsocker hos människa. GLP-1 bryts snabbt ned i blodet varför s.k. analoger har utvecklats. Exenatid och liraglutid är två registrerade läkemedel för behandling av typ 2 diabetes (T2D). Tidigare studier har visat att GLP-1 förbättrar kärlfunktionen hos patienter med T2D. Målsättningen med Thomas Nyströms projektet är att studera GLP-1 och exenatids molekylärbiologiska egenskaper i kärlceller och blodflöden hos människa. Projektet kommer också belysa om exenatid och liraglutid kan förbättra hjärtats pumpförmåga hos patienter med T2D och nedsatt hjärtfunktion, både akut och under längre tids behandling. Tillsammans kan detta leda till förbättrade möjligheter att minska kardiovaskulär sjuklighet hos personer som lider av diabetes.
 

Sidor