Våra stipendiater

Här presenterar vi SSMF:s postdoktorala stipendiater. Det går att se alla på en gång eller söka efter stipendiater för ett visst år. Man kan även söka efter stipendiater inom ett visst ämnesområde.

Nervceller från hud för studier av åldersrelaterade sjukdomar i hjärnan

Neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers är starkt åldersberoende kroniska tillstånd där nervcellernas funktion successivt försämras och cellerna slutligen dör. Det har tidigare varit mycket svårt att studera nervceller från patienter eftersom man har varit begränsad till vävnad från obduktioner eller prover direkt från hjärnan. Nyare studier har visat att det är möjligt att reprogrammera celler från huden till att bli nervceller, så kallade inducerade nervceller eller iN celler. Denna banbrytande upptäckt möjliggör en enklare väg till behandling och studier av neurodegenerativa sjukdomar. I det här projektet kommer Henrik Ahlenius att använda iN teknologin för att producera kortikala och dopaminerga nervceller, dvs de celler som dör vid Alzheimer och Parkinson, genom att överföra kombinationer av gener till fibroblaster. Detta för att kunna studera hur åldrande och sjukdomar påverkar dessa nervceller.

Karaktärisering av nya receptorer som läkemedelsmål för behandling av diabetes

G-protein kopplade receptorer (GPCRs) har stor betydelse för modern medicin, inte minst som de utgör målet för ungefär 50% av alla receptbelagda mediciner. Ungefär 25% av alla GPCRs (motsvarande ca 100 olika receptorer) aktiveras av idag okända ämnen. Identifiering av ämnen som aktiverar dessa receptorer är första steget för att utveckla nya mediciner för en rad sjukdomar, bland annat diabetes. Min forskning är fokuserad på två receptorer, GPRC5B och GPRC5C, och hur dessa receptorer reglerar insulin-produktion, överlevnad och tillväxt av celler i bukspottkörtelns pankreatiska öar. Målet med min forskning är att identifiera ämnen som specifikt aktiverar dessa receptorer och förstå hur signallering via receptorerna GPRC5B och GPRC5C förandras vid diabetes och övervikt.

Betydelse av inkretinhormonet GIP för utveckling av kärlsjukdom vid diabetes – bra eller dåligt?

Projektbeskrivning: Diabetes är en kronisk sjukdom som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, som typiskt ffa drabbar både små blodkärl i njurar, ögon och nerver, samt även stora blodkärl, vilket kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Inkretinhormonerna GIP och GLP-1 frisätts från tarmen efter en måltid. Deras huvudsakliga uppgift är att öka insulinfrisättningen från bukspottkörteln och de utgör målet för de nyaste läkemedelsbehandlingarna för typ 2 diabetes. Medan GLP-1 verkar ha skyddande effekter på hjärt-kärlsystemet är inte mycket känt om de kardiovaskulära effekterna av GIP. Våra preliminära data visar att GIP har betydelse i kärlväggen och kan leda till ökad inflammation och försämrad kärlfunktion. Målet med mitt projekt är att vidare undersöka betydelsen av GIP och dess receptor GIPR för utvecklingen av kärlsjukdom vid diabetes. 

Samspelet mellan neurotransmittorerna dopamin och glutamat och dess betydelse för utvecklande av drogberoende

Projektbeskrivning: Drogberoende är svårt att övervinna och har allvarliga konsekvenser för missbrukaren själv, de anhöriga och samhället i stort. Effekter i hjärnans belöningssystem anses avgörande för utvecklandet av drogberoende. I mitt projekt undersöker jag en nyligen upptäckt grupp av dopaminceller i belöningssystemet, som har förmåga att signalera med både dopamin och glutamat. Med hjälp av en genetiskt manipulerad, så kallad transgen mus, har vår forskargrupp bl a kunnat visa att dopaminfrisättningen minskar från celler i belöningssystemet om de utvecklas i frånvaro av glutamat, samt att frivilligt intag av kokain ökar hos mössen i vuxen ålder. Mitt mål är att kombinera flera olikaavancerade tekniker för att kunna studera mössens beteende och dopamin/glutamat-signalering samtidigt. Målet är att klargöra mekanismer bakom drogberoende och utveckla effektivare behandlingar.

Börjesson, Joey Lau

Inst för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet

Transplantation av insulinproducerande celler till skelettmuskulatur; möjlig behandling vid typ 1 diabetes?

Transplantation av bukspottkörtelns insulinproducerande celler, de så kallade Langerhanska öarna, till levern är en idag möjlig behandling för en liten grupp patienter som har svårkontrollerad typ 1 diabetes. Dessvärre sker försämras funktionen av de transplanterade öarna med tiden. Vår hypotes är att detta beror på bristfälligt återbildande av nya blodkärl i de transplanterade öarna, men att blodkärlen i transplanterade öar kan återskapas genom att förbehandla öarna innan transplantation och genom att byta implantationsorgan. I mitt projekt kommer jag att studera om skelettmuskulatur kan fungera bättre som implantationsorgan för öarna. Deta sker i ett nära samarbete med det Nordiska nätverket för kliniska ö-transplantationer, vilket möjliggör snabb translation av viktiga fynd till kliniska prövningar.

Prostatacancer screening – Aspekter pa kostnadseffektivitet, livskvalitet och att minska potentiell skada

Regelbunden testning (screening) med blodprovet Prostata-Specifikt Antingen (PSA) för att tidigt kunna upptäcka prostatacancer har för män mellan 50-70 år visats kunna halvera dödligheten i sjukdomen med nära hälften. Dock vet vi fortfarande inte om fördelarna (tidig upptäckt/behandling, förhindrande av lidande och död) överväger nackdelarna (oro, överdiagnostik, biverkningar, kostnader). Detta är en av anledningarna till att allmän prostatacancerscreening inte införts i Sverige. I ett unikt samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York samt Cleveland Clinic i Ohio forskar vi nu på denna balans mellan nytta och skada, livskvalitet och kostnadseffektivitet. Målet är att ta reda på mer information om fördelar och nackdelar för ett screningprogram och att underlätta det kliniska beslutsfattandet. I denna forskning ingår också att närmare studera rollen av fler analyser utöver PSA. 

HRG och dess reglering av kärlnybildning och tumörtillväxt

Projektbeskrivning: Nybildning av blodkärl, angiogenes, är en förutsättning för att tumörer ska kunna växa sig större och för att tumörceller ska kunna sprida sig via cirkulationen. Att hämma angiogenes kan därför vara en effektiv strategi för att bekämpa cancer. Min forskning fokuserar på studier av HRG; ett protein som finns i serum och har visat sig kunna reglera blodkärlsnybildning. HRG har dessutom en hämmande effekt på tumörutveckling. Tidigare studier i möss visar att HRG påverkar övergången från ett icke-angiogent stadium till ett angiogent, vilket är ett kritiskt steg för tumörens etablering, och att denna effekt medieras av blodplättar. Jag kommer i detta projekt att arbeta med att klargöra mekanismerna bakom HRGs effekter på kärlnybildning och tumörutveckling, med förhoppning om att dess egenskaper i framtiden ska kunna användas för att förbättra behandlingen av tumörsjukdomar.

Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.  
 

Avbildning av cellsignalering vid akut ryggmärgsskada

Mitt projekt syftar till att öka förståelsen om de cellulära mekanismer som aktiveras i ryggmärgen efter en akut skada. I Sverige skadar årligen ca 150 personer allvarligt ryggmärgen vilket leder till att den motoriska kontrollen (rörelse) och sensoriska kopplingen (känsel) från kroppsdelar nedanför skadenivån förloras helt eller delvis. I detta projekt kommer vi att använda avancerad ljusmikroskopiteknik för att studera akuta cellulära mekanismer i modeller för ryggmärgsskada. Med hjälp av avancerad mikroskopi kan kalcium- och mTOR-signalering avbildas över tid direkt efter den inducerade skadan. Kalcium och mTOR signalering styr flera centrala mekanismer i cellen, bland annat processer som leder till celldöd. Den kunskap som projektet förväntas generera kan leda till nya behandlingsmetoder som minskar skadeprocessen efter en ryggmärgsskada och därmed rädda neurologiska funktioner för de som drabbas. 

Effekter av nutritionsstatus och förändringar i hormoniell miljö före och efter födelsen vid anorexi

Anorexi (Anorexia nervosa) är en allvarlig sjukdom med potentiellt dödlig utgång för vilken det idag saknas effektiv farmakologisk behandling. Sjukdomen präglas av ihållande svårigheter rörande födointag och onormal strävan efter att gå ner i vikt, vilket resulterar i lågt näringsintag och medför biokemiska, fysiologiska och psykiska förändringar. Orsakerna till sjukdomen är ännu inte kända, men både psykologiska och biologiska faktorer tros vara av vikt. Mitt forskningsprojektet syftar till att studera betydelsen av könshormoner, immunologiska markörer och kostens påverkan under viktiga utvecklingsskeden i experimentella modeller för anorexi. Kunskaper från denna del av projektet kommer att följas upp i studier av arvsanlag och behandlingsstudier patienter med anorexi. Avsikten med projektet är att öka kunskapen om sjukdomen bakgrund och orsaker, som på sikt kan leda till mer effektiva behandlingsstrategier.

Virusinfektioner, gener involverade i immunförsvaret och amyotrofisk lateralskleros

Infektioner har föreslagits som en av orsakerna till den allvarliga neurologiska sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), för vilken det idag saknas effektiv behandling. Tidigare studier avseende ett eventuellt samband med infektioner har dock varit motstridiga. I mitt projekt kommer jag att testa denna hypotes systematiskt med olika strategier. En inledande del kommer att genomföras som en prospektiv kohortstudie baserad på de unika svenska hälsoregistrena, från vilka vi kommer att kunna jämföra risken för ALS hos patienter som varit inlagda på sjukhus för allvarliga infektioner och personer utan sådan exponering. I nästa fas genomförs en fall-kontroll studie för att jämföra spektrum av viruspartiklar i ryggmärgsvätska från ALS-patienter och kontroller. Eftersom arvsanlag har betydelse för immunsvaret mot infektioner, kommer vi även att undersöka sambandet mellan variationer i immunrelaterade arvsanlag och risken att insjukna i ALS med hjälp data insamlade från flera stora internationella samarbetsstudier med stora patient material. Målsättningen är att detta genererar viktig kunskap om orsakerna till ALS, vilket på sikt kan leda till förbättrade behandlingsmetoder.

Sidor