Annas forskning kan ge oss vaccin i form av nässpray

Anna Rudin studerar hur man kan aktivera immunsystemet genom vaccination med nässpray. Resultaten är mycket lovande. Man kan på detta enkla sätt få en aktivering i stora delar av kroppens immunförsvar. Forskningen är helt ny. Anna är först med att prova vaccin i näsan på människor och studera immunförsvaret i könsorganen. Hon är först även med att jämföra nässpray med drickbart vaccin. De praktiska konsekvenserna kan bli revolutionerande: Genom en vaccination, som patienten kan utföra själv, skulle t ex influensa och klamydia kunna motas redan i grind.

Immunförsvarets huvudsakliga uppgift är att försvara kroppen mot mikroorganismer och detta sker normalt på ett mycket effektivt sätt. Under många år avsåg man med immunsystemet de vita blodkropparna i t ex lymfkörtlar och mjälte. Den största delen av immuncellerna finns dock i slemhinnorna, vilket egentligen är naturligt eftersom 90% av våra infektioner angriper oss via slemhinnorna. Efter kontakten med mikroorganismer i en slemhinna kan de vita blodkropparna aktiveras för att bekämpa en infektion.

DE VANDRANDE VITA BLODKROPPARNA

Kroppens största slemhinnor finns i tarmen, luftvägarna, könsorganen och urinvägarna. När immunsystemet i slemhinnan började studeras för ca 30 år sedan fann man att vita blodkroppar som aktiveras av mikroorganismer i tarmen ger sig ut i blodomloppet. Där vandrar de runt och återkommer dels till den slemhinna där de aktiveras, dels till andra slemhinnor och sekretoriska körtlar, t ex bröstkörteln och salivkörteln.

VACCINER LÄR UPP IMMUNSYSTEMET

Vacciner lär immunsystemets celler att reagera snabbare och starkare när de senare träffar på mikroorganismer. De flesta vacciner som finns idag sprutas in under huden eller i en muskel. Det finns dock några vacciner som man dricker och som aktiverar tarmslemhinnans immunförsvar. Det är i regel nödvändigt att vaccinera direkt på en slemhinna för att immunsystemet där skall aktiveras. Därför riktas de nuvarande drickbara vaccinerna mot tarminfektioner. Men för alla de infektioner som drabbar enbart luftvägarna eller könsorganen/urinvägarna har det inte varit känt hur man bäst ska stimulera immunförsvaret för att uppnå ett starkt immunförsvar lokalt i dessa regioner.

VAD HÄNDER OM MAN AKTIVERAR LUFTVÄGARNAS SLEMHINNA?

Under de senaste åren har Anna och hennes medarbetare arbetat med att undersöka vad som händer om man vaccinerar människor direkt på näsans slemhinna med en nässpray. Sprayen når direkt näspolyperna som är viktiga organ för stimulering av lokalt immunförsvar i luftvägarna. Man har använt sig av ett modellprotein med god bindande förmåga till slemhinnans celler men det är troligt att resultaten kan generaliseras till andra "riktiga" vacciner. Vaccinering i näsan gav kraftiga immunsvar både lokalt i näsans sekret och i blodet.

IMMUNSVAR ÄVEN I KÖNSORGANEN!

Intressant nog fick försökspersonerna immunsvar även i könsorganens och urinvägarnas slemhinnor efter nasal vaccinering. Det tyder på att de aktiverade vita blodkropparna inte bara vandrar tillbaka till luftvägarnas slemhinnor efter vaccinering i näsan utan dessutom till slemhinnorna i könsorgan och urinvägar. Vaccinering via näsan skulle därmed kunna användas inte bara mot luftvägsinfektioner utan även mot infektioner i urogenitalorganen -
t ex klamydia och herpes. Tidsförloppet för det immunförsvar som aktiveras via näsan skiljer sig också från ett immunförsvar som aktiveras via tarmen på så sätt att nässlemhinnans lokala immunsvar är mycket mer långvarigt än tarmens. Detta är oftast en fördel om man önskar vaccinera mot infektioner eftersom man inte behöver upprepa vaccineringen så ofta.

LOKAL VACCINATION SOM ALTERNATIV

För att undersöka förutsättningarna att vaccinera direkt på genitalslemhinnan har Anna studerat förekomsten av immunceller i livmodertappens och vaginas slemhinna. Hon har funnit att där finns rikligt av alla de celltyper som behövs för att aktivera ett lokalt immunsvar och att dessa celler är väl organiserade. Därmed kan det hända att lokal vaccination i närheten av livmodertappen fungerar lika bra eller möjligen ännu bättre än vaccinering i näsan. För närvarande jämför Anna dessa vaccinationsvägar för att ta reda på vilken som ger bäst immunsvar i de kvinnliga könsorganen. Dessutom undersöks om de immunceller som är specifika för vaccinet kan påträffas i livmodertappen. Detta skulle i så fall innebära att immuncellerna vandrat tillbaka till genitalslemhinnan och sannolikt hittat rätt med hjälp av särskilda "mottagarämnen" på cellerna som passar ihop med vissa ämnen på blodkärlsväggarna i vävnaden, något som Anna kommer att undersöka närmare.

Annas forskning kan alltså leda till att vi i framtiden får helt nya, enklare och effektivare, sätt att skydda oss mot infektioner.

ANNA RUDIN BEDRIVER SIN FORSKNING VID INSTITUTIONEN FÖR MEDICINSK MIKROBIOLOGI OCH IMMUNOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Dela/spara Dela eller tipsa