Fredriks forskning kan innebära nya möjligheter för åldersdiabetiker.

Åldersdiabetes innebär i tidiga stadier bl a okänslighet för insulinets blodsockersänkande effekt. Anledningen är fortfarande oklar. För att förstå denna resistens är det viktigt att i detalj veta vad som händer inne i målcellen när den stimuleras med insulin. Fredrik söker i sin forskning bakomliggande mekanismer som på sikt kan ge upphov till nya behandlingsmetoder vid insulinresistens. Forskningen baseras på undersökningsmetoder där man arbetar direkt med arvsmassan DNA.

PLASMIDER SOM GENBÄRARE

Plasmider är en form av DNA som bakterier använder för att utbyta genetiskt material. Med plasmider som genbärare kan man med hjälp av ofarliga bakterier framställa stora mängder av DNA. Plasmidburet DNA kan manipuleras så att även det protein, som DNA:t kodar för, ändras på ett förutbestämt sätt. Om plasmidburet DNA transfekteras (introduceras) i djurceller "överuttrycks" det protein som plasmiden kodar för när den genetiska koden avläses.

Sedan Michael J. Quon i USA beskrev transfektering av DNA i råttfettceller har hans teknik använts i många studier. Idag vet man att det råder fundamentala skillnader mellan färskt isolerade fettceller och de "odödliggjorda" tumörliknande s k fettcellslinjer som tidigare använts. För studier av åldersdiabetes på människa vore det emellertid ännu bättre att kunna använda mänskliga fettceller. Detta finns ännu inte beskrivet.

Nya möjligheter att transfektera mänskliga fettceller
Efter två års erfarenhet av överuttryck av plasmidburet DNA i råttfettceller på Dr. Quons laboratorium i USA bedömer Fredrik det som tekniskt möjligt att transfektera mänskliga fettceller. Forskargruppen har redan etablerat en metod att isolera fettceller från vävnadsbitar. Via Dr. Quon har finns tillgång till högintressanta gener för introduktion i mänskliga fettceller.

Detta kan möjliggöra molekylärbiologiska förklaringar till folksjukdomar som diabetes mellitus och högt blodtryck. På sikt kan Fredriks studier ge upphov till nya behandlingsmetoder vid insulinresistens.

Hur får insulin celler att öka upptaget av socker
Image

Insulin binder till en receptor (mottagare) som därvid aktiveras (A). Signalen går vidare in i cellen via speciella molekyler, t ex "IRS" (B). Vid signalkedjans slut förflyttas sockertransportörer (de avlånga strukturerna) från cellens inre till ytan (D till E). När transportörerna når cellytan ökar de dramatiskt upptaget av socker i form av glukos. Frågetecknet vid (C) symboliserar signalstegen mellan bindningen av insulin till receptorn och omflyttningen av sockertransportörer. Dessa steg är ännu inte klarlagda i detalj. För nya behandlingsalternativ vid diabetes skulle det vara en enorm fördel om alla signalsteg kunde identifieras.

FREDRIK NYSTRÖM,
GASTRO-ENDOKRINKLINIKEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET, LINKÖPING.

Dela/spara Dela eller tipsa