Hur inverkar variationer i arvsanlagen på risken för hjärtinfarkt?

En av de viktigaste dödsorsakerna i de utvecklade länderna är hjärt-kärlsjukdom, speciellt hjärtinfarkt. År 2020 beräknas hjärt-kärlsjukdom vara det enskilt största hälsoproblemet i världen. I sjukdomsutvecklingen spelar blodplättarna en central roll. På blodplättarnas yta finns en mängd olika proteiner. Normalvariationer (s k polymorfier) i arvsanlagen för flera av dessa proteiner har visat sig utgöra riskfaktorer för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Jacobs forskargrupp har som mål att kartlägga och studera dessa genetiska variationer. Bättre kunskaper om variationerna kan bidra till tidigare identifikation och bättre behandling av högriskpatienter.

FÖRÄNDRAT PROTEIN HOS RISKGRUPPER

Proteinerna på blodplättarnas yta är involverade i normal blodkoagulation vid en skada men även vid blodproppsbildning. Några av dessa proteiner är nödvändiga för blodplättarnas fäste till kärlväggen vid en skada medan andra, såsom det viktiga proteinet GPIIb-IIIa, deltar i den därpå följande sammanklumpningen av blodplättar. Flera studier har visat att en variation i arvsanlaget för just detta protein är vanligare hos personer som drabbas av hjärtinfarkt i tidig ålder och att denna variation ger en ökad risk för hjärtinfarkt - bland annat hos rökare.

IDENTIFIKATION OCH SAMMANSTÄLLNING AV VARIATIONER

Ett viktigt mål är att förstå sambandet mellan genetiska variationer och mottagligheten för olika sjukdomar. För detta krävs identifikation och sammanställning av variationer i arvsanlag, som man misstänker är involverade i utvecklingen av sjukdom. Blod är insamlat från ett stort antal patienter med hjärtinfarkt. Även prover från friska kontroller, som utgör en kontrollgrupp, finns insamlade.

MÄTNING AV BLODPLÄTTARNAS FUNKTION

Blodplättarnas funktion är mycket dynamiskt reglerad i kroppen. Blodplättarna aktiveras bland annat av stress. Forskargruppen kommer därför att försöka klarlägga om polymorfier som är associerade med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom även är associerade med ökad blodplättsaktivering. Detta innebär att vi i provrör och direkt studerar hur olika blodplättsassocierade polymorfier påverkar blodplättarnas funktion. För att göra detta ber vi frivilliga försökspersoner som vi tidigare identifierat som bärare av olika former av en polymorfi att komma till laboratoriet för testning av olika blodplättsfunktioner.

FINNS DET FLER VARIATIONER?

Målsättningen är att bestämma förekomsten av redan tidigare beskrivna variationer. Det finns emellertid flera olika arvsanlag för proteiner i blodplättar som ännu ej studerats i detalj. I dessa arvsanlag söker vi nu aktivt efter nya variationer som kan associeras med hjärt-kärlsjukdom.

JACOB LAGERCRANTZ,
SSMF-STIPENDIAT, MOLEKYLÄRMEDICIN, KAROLINSKA INSTITUTET

Dela/spara Dela eller tipsa