Ska Stefans forskning förklara havandeskapsförgiftning och hämmad fostertillväxt?

Havandeskapsförgiftning och hämmad fostertillväxt kan vara livshotande, vanliga komplikationer för både modern och det ofödda barnet. Så många som 5-10% av samtliga graviditeter drabbas. Idag finns inga undersökningar eller laboratorieprover som tidigt kan identifiera kvinnor i riskzonen, och enda sättet att behandla havandeskapsförgiftning är att framkalla förlossning.

En väl fungerande moderkaka (placenta) är nödvändig för normal fosterutveckling. Även små funktionsstörningar kan leda till minskad fostertillväxt. För att moderkakan ska kunna utvecklas normalt måste dess celler (trophoblaster) förenas med livmoderns slemhinna och spiralartärer (A). Denna förening och omstrukturering pågår under framförallt första tredjedelen av graviditeten. Det medför att näring och syre kan passera mellan moder och foster via navelsträngen (B) .

ALLVARLIGA SJUKDOMSSYMPTOM

Sjukdomen börjar sannolikt när moderkakans celler förenas med spiralartärerna (D), men ger sig tillkänna först efter 20:e graviditetsveckan i form av förhöjt blodtryck med sjukdomssymptom från framförallt njurar och lever. Obehandlat kan tillståndet leda till allvarliga kramper och blödningsrubbningar. Sjukdomsförloppet stoppas genom att kvinnan förlöses och att moderkaksvävnaden avlägsnas.

VILKA ÄR ORSAKERNA?

Sjukdomsorsakerna är ännu inte kända men ett flertal faktorer bidrar. Redan i tidig graviditet ser man en felaktig anläggning av moderkakan. Trophoblastcellerna kan inte förenas med livmoderns spiralartärer och följden blir nedsatt genomblödning av moderkakan (C). Försämrat utbyte av näring och syre mellan moder och foster leder ofta till att fostret inte växer som det ska (tillväxthämning, IUGR) .

Stresshormoner som noradrenalin och serotonin har studerats, och det har visat sig att halten av dessa är förhöjda hos kvinnor med havandeskapsförgiftning. Under graviditeten bryter moderkakan ner dessa hormoner och den har därmed en central roll för reglering av halterna av dessa substanser i blodet. Det höga blodtrycket kan vara en följd av kärlsammandragningar orsakade av dessa hormoner.

UTMANINGEN

För Stefan och hans forskargrupp är den stora utmaningen att förstå mekanismerna bakom sjukdomsförloppet. Med ultramodern mikromatristeknik jämför man gener från normala respektive sjuka moderkakor. Enskilda, hittills okända, sjukdomsalstrande gener kan identifieras, isoleras och klonas. Gruppens avancerade forskning kan bli startsignalen för utvecklandet av nya läkemedel och bättre behandlingsprinciper.

Tvärsnitt genom moderkaka
A. spiralartär,
B. navelsträng,
C. intervillösa rummet,
D. livmoderartär

 

STEFAN HANSSON,
SSMF-STIPENDIAT, LUNDS UNIVERSITETSSJUKHUS

Dela/spara Dela eller tipsa