Finns det nya möjligheter att behandla inflammation?

Kroppen är anpassad till en miljö som är full av mikroorganismer. De flesta lever i fredlig samexistens med oss människor. Men vissa bakterier, svampar och encelliga djur förorsakar sjukdomar. För att motverka detta har vi ett medfött och ett förvärvat immunförsvar.

Maria Lerm koncentrerar sin forskning på det medfödda immunförsvaret, vars funktion underskattats innan så kallade Toll-receptorer upptäcktes.

Kroppens medfödda immunförsvar består dels av lösliga faktorer som förekommer i blodserum, dels av celler som "äter upp" inkräktare. Cellerna utgör fotsoldaterna i kampen mot invaderande mikroorganismer. Ätarcellerna kan dock även invadera friska vävnader, där de ämnen frisätts som egentligen är avsedda att döda mikroorganismer. Detta orsakar skador som leder till kroniska sjukdomar, exempelvis reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar.

ANTENNER VIKTIGA KÄNSELSPRÖT

Man har länge trott att ätarcellerna saknar förmåga att känna igen olika mikroorganiserm. Detta i motsats till det förvärvade immunförsvarets celler som kan bilda antikroppar mot olika ämnen. Nyligen upptäcktes emellertid små "antenner", Tollreceptorer, som gör att ätarcellerna kan skilja mellan om det till exempel är en svamp eller bakterie som förorsakat infektionen. De olika formerna av dessa receptorer resujlterar i olika reaktioner hos ätarcellerna, som kan anpassa sig för att effektivt göra sig av med inkräktarna. Det medfödda immunförsvaret, som tidigare kallades det ospecifika immunförsvaret är därmed i viss mån specifikt.

SIGNALER OM EFFEKTIVARE BEHANDLING

Marias forskning inriktas på att studera hur ätarcellerna reagerar på olika sjukdomsframkallande mikroorganismer, bland annat tuberkulosbakterien, bakterier som förorsakar urinvägsinfektioner och urdjuret som förorsakar den tropiska infektionssjukdomen kala-azar. Hon undersöker vilka signalvägar som sätts igång inuti cellen när receptorerna aktiverats. Eftersom så kallade Rho-proteiner är en viktig grupp av reglerproteiner inuti cellen, undersöks rollen av dessa reglerproteiner i Toll-receptorernas signalering med särskilt intresse.

Forskningen kan innebära att man lär sig styra immuncellernas aktivitet via receptorerna och kontrollera inflammatoriska sjukdomar på nytt sätt. Den ökade förståelsen för hur kroppen känner av och reagerar på olika mikroorganismer kan lägga grunden till nya behandlingsmetoder som kan komplettera antibiotikabehandling.

MARIA LERM,
SSMF-STIPENDIAT, LINKÖPINGS UNIVERSITET

Dela/spara Dela eller tipsa