Ska Jans forskning ge bättre behandling av bakterieinfektioner?

Staphylococcus aureus är en välkänd sjukdomsframkallande bakterie som kan orsaka infektion i de flesta organsystem, från ytliga sårinfektioner till allvarligare tillstånd som blodförgiftning, benröta och det dödliga toxinchocksyndromet. Bakterien tillhör människans normalflora och lever i första hand på huden och i näsan.

Eftersom bakterien förekommer allmänt och förmår att överleva utanför kroppen är det vanligt att den orsakar infektioner både ute i samhället och i sjukhusmiljö (så kallad sjukhussjuka). Ett stort problem är dessutom att den snabbt blir resistent mot olika antibiotika. Det innebär att de mest effektiva läkemedlen inte verkar vid många stafylokockinfektioner.

HUR INVADERAS KROPPEN?

Stafylokocken kan komma in i kroppen genom till exempel ett sår. Bakterien får fäste i kroppen genom att producera olika genprodukter (ytproteiner), som binder den till värdorganismens celler och vävnader. Bakterien utsöndrar också ett stort antal toxiner (giftämnen) och enzymer som hjälper den att tränga in i kroppens vävnader och orsaka skador. Men hur styr bakterien på gennivå sin förmåga att invadera kroppen och ge sjukdom? Det ska Jan Oscarsson ta reda på. Frågeställningen han ska försöka besvara är hur bakterien samordnar uttrycket av sina virulensgener, d v s de gener som kodar för de proteiner bakterien behöver för att invadera kroppen.
- Jag ska studera hur stafylokockens molekyler och proteiner samverkar mekaniskt för att reglera de sjukdomsframkallande generna, förklarar Jan.
En viktig fråga att få svar på är om bakterien uttrycker lite mer av vissa virulensgener när den invaderar värdorganismen.

NYA BEHANDLINGSMETODER

Man vet till exempel inte hur bakterien styr sin reglering av virulensgener med hjälp av viktiga regulatorer som RNAIII, en väldigt stabil RNA-molekyl. RNA är steget mellan DNA och protein. RNAIII ser ut att vara en helt ny mekanism. Förstår forskarna denna får man ett ganska bra grepp på stafylokocken.
Genom att lägga denna värdefulla pusselbit och därigenom bättre förstå bakteriens beståndsdelar kommer Jans forskning att kunna bidra till nya metoder för att behandla stafylokockinfektioner.

JAN OSCARSSON,
SSMF-STIPENDIAT, UMEÅ UNIVERSITET

Dela/spara Dela eller tipsa