Forskningens villkor

Medicinsk forskning i Sverige finansieras på många olika sätt. Ett och samma projekt har ofta flera olika finansiärer. Kraven är stora såväl på de som bedriver forskning som på dem som finansierar den.

Den medicinska forskningens villkor i Sverige kan sammanfattas med att basresurserna för ett forskningsprojekt av hög kvalitet ofta är goda men att det är mycket svårt att finna en långsiktig och stabil finansiering även för de allra mest lovande projekten. Speciellt svårt är det för unga forskare att etablera sig i ett allt hårdare ekonomiskt klimat.

Den medicinska forskningen har i flera år varit det forskningsområde som fått mest resurser, följt av teknikvetenskap och naturvetenskap. Statliga anslag, fakulteternas anslag och övriga anslag för forskning och utveckling finansierar cirka 56 procent av all forskning, inklusive den medicinska, som bedrivs vid universitet och högskolor i Sverige. Forskningsråd och statliga myndigheter finansierar tillsammans 25 procent. Tillkommer gör kommuner och landstings offentliga medel som för närvarande utgör 83 procent av finansieringen till universitetens och högskolornas forskning och utveckling, en andel som dock håller på att minska. Fonder, stiftelser och ideella föreningar, som Sällskapet för Medicinsk Forskning, utgör därför ett viktigt komplement som finansieringskälla.

Hård konkurrens om lite pengar

Det är stor konkurrens om forskningsanslag mellan svenska medicinforskare idag. Orsakerna är många. Först och främst är kvaliteten på forskningen som bedrivs mycket god, även sett i det internationella perspektivet. De statliga kostnaderna för att driva den medicinska forskningen har stadigt ökat under 1990-talet. Samtidigt har de statliga anslagen som delas ut direkt till forskarna minskat markant på senare år, förklaringen är att kostnaderna för lokaler och basresurser ökat mycket starkt. Flera forskningsfinansiärer bekostar dessutom bara forskning inom speciella områden, vilket kan göra situationen svår inom andra områden. Totalt anslås cirka 10 miljarder kr årligen för medicinsk forskning och utveckling. Den största delen av dessa pengar används för utveckling, medan forskningen får cirka 3,4 miljarder kr.

Skillnad mellan forskning och utveckling

Forskning kan definieras som en process av systematiskt arbete som genererar ny kunskap och ökat vetande. Utveckling står för en vidare användning av tidigare forskningsresultat. Genom att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer åstadkommer man resultat, som sedan i nästa led kan åstadkomma nya produkter, processer eller system, eller väsentligt förbättra de som redan finns.

Forskningsmedel från olika källor

Forskningsfinansiärerna har olika ansvar och målsättningar i sitt stöd till forskningen. Universiteten ska med fakultetsanslagen finansiera tjänster, lokaler och basutrustning för forskning. De senaste årens besparingar på fakultetsanslaget har gjort att forskarna vid universiteten nu i allt större utsträckning måste ansöka om anslag från andra källor för att driva sin forskning.

Landstinget med sina ALF*-medel, olika sektorsorgan, flera nya stiftelser med pengar från löntagarfondsmedlen och EUs biomedicinska program kan ge finansiering till tillämpad, riktad och strategisk forskning och utveckling. Sjukvården, industrin och samhället är deras samarbetspartners om olika forskningsmål. Industrin finansierar forskning och utveckling som tillämpar och utnyttjar resultat inom områden med höga ekonomiska utvecklingsmöjligheter.

* ALF - Avtalet om läkarutbildning och forskning mm mellan staten och sjukvårdshuvudmännen.

Det statligt finansierade vetenskapsrådet ger bidrag till både medicinsk grundforskning och forskning vid kliniker. Veteskapsrådets andel av forskningsfinansieringen i Sverige utgör i dag endast cirka 10%.

Tecken på att svensk forskning försvagas

Sverige har länge legat i den internationella frontlinjen inom området för medicinsk forskning. De svenska forskarna håller fortfarande i stor utsträckning jämna steg med andra internationella forskare, men det finns tecken på att forskningen håller på att försvagas . Orsaken går att finna dels i besparingarna som gjorts i forskningsbudgetarna och dels i strukturförändringarna inom hälso- och sjukvården, som genomförts utan beaktan av konsekvenser för forskning och utveckling. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har som sitt mål att med bredd stödja den svenska medicinska forskningen. SSMF riktar sitt stöd speciellt till unga forskare för att bidra till att säkerställa god medicinsk forskning även i framtiden, allt i enlighet med SSMF:s motto:

Medicinsk Forskning - Läkekonstens Grundval.

Dela/spara Dela eller tipsa