Stavros Iliadis, läkare och forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, undersöker behandlingar till kvinnor i övergångsåldern.

”Alla ska kunna må bra i klimakteriet”

Flera hundra tusen svenska kvinnor får klimakteriebesvär varje år. Stavros Iliadis ska undersöka nytta och risker med hormonbehandlingar till dem som drabbas.

För en del är klimakteriet okomplicerat. För andra kan svettningar, vallningar och andra hormonrelaterade besvär pågå i flera år. Sömnen och slemhinnor i underlivet kan påverkas. Uppskattningsvis 7 av 10 påverkas på något sätt.

– Fördelarna med hormonbehandling är flera. Det hjälper mot värmevallningar och svettningar. Det finns även en dokumenterad effekt på sömnen och slemhinnorna blir mindre torra. Dessutom minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Stavros Iliadis.

I andra vågskålen finns framför allt en utbredd rädsla för cancer. På 1990-talet kom en serie amerikanska studier som visade på förhöjd risk för bröstcancer vid hormonbehandling mot klimakteriebesvär. De har motsagts av andra studier och såväl preparat som behandlingsformer har utvecklats. Men rädslan består. I undersökningar har det framkommit att kvinnor själva tvekar att söka hjälp och att svenska gynekologer generellt blivit mer försiktiga med att skriva ut preparat.

Ska ta reda på behandlingars påverkan på sikt

För att ta reda mer i detalj på vilken nytta och vilka risker som finns ska Stavros Iliadis nu undersöka de långsiktiga hälsoeffekter av olika typer av hormonbehandlingar för klimakteriebesvär bland kvinnor i Sverige vid och efter menopaus. Forskningen är möjlig tack vare att han beviljats Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings postdoktorala anslag.

– Bröstcancer är det som är mest uppmärksammat i dag, men vi ska också titta på andra cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar, sömnstörningar, psykiska sjukdomar och demens.

En del av de läkemedel som ska följas upp är relativt nya. För att kunna studera effekterna på sikt och i större skala måste en större grupp ha hunnit behandlas under en längre tid.

– Det måste ha hunnit gå flera år för att vi ska kunna studera långsiktiga positiva och negativa effekter av hormonbehandlingen. Det är oftast praktiskt taget omöjligt att göra innan medicinen börjat användas i större skala, säger Stavros Iliadis.

Till grund för projektet ligger flera nationella register som innehåller data för omkring en miljon svenska kvinnor där en del har fått hormonbehandling under övergångsåldern. Genom att följa upp dem under en 15-årsperiod ska riskerna eller nyttan för olika sjukdomar kartläggas. Man ska även titta på om det är någon skillnad utifrån hur preparaten tillförs kroppen, berättar Stavros Iliadis.

– Hormonplåster tycks inte medföra samma risk för exempelvis blodproppar, även om det i grunden är samma typ av ämne man får i sig, säger han.

FAKTA

  • Namn: Stavros iliadis.
  • Ålder: 38 år.
  • Arbetar: Överläkare vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset samt forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, med stöd från SSMF.
  • Familj: Fru och två söner.
  • Fritid: Springer, spelar basket och padel, reser med familjen.