Målet — att fler med reumatism ska få hjälp

Lyckas vi identifiera hur ledgångsreumatism uppstår kan också många fler få verksam behandling. Miriam Bollmann ska nu närgranska mekanismer i broskcellerna, något hon tror kan vara viktigare än vad som tidigare varit känt.

Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, drabbar ungefär en på hundra, fler kvinnor än män. Kroppens försvarsceller initierar en process där brosk och ben i lederna bryts ner, vilket ger kronisk smärta och begränsad rörlighet. Dagens behandling går ut på att dämpa inflammation och smärta samt behålla rörlighet i mesta möjliga mån. Men tänk om vi skulle kunna gå in tidigare, och stoppa eller bromsa tillståndet?

Det är förhoppningen bakom Miriam Bollmanns postdoktorala projekt. Genom att kartlägga mekanismer kopplade till protein och signalvägar i broskcellerna hoppas hon kunna fördjupa förståelsen för hur ledgångsreumatism uppkommer.

– Trots stora framsteg är det tyvärr fortfarande många patienter som inte blir hjälpta av dagens behandling. Behovet av nya behandlingsmetoder som kan hjälpa fler patienter är stort. För att lyckas med det behöver vi bättre förstå de mekanismer som bidrar till utvecklingen av sjukdomen, säger Miriam Bollmann.

Ett kännetecken för ledgångsreumatism är att ledbrosket förstörs. Brosk är en slät och gummiaktig vävnad som täcker benändarna i våra leder och fungerar som en stötdämpare. Vävnaden saknar blodceller och har låg läkningsförmåga. Desto viktigare därför att förhindra att skador uppkommer.

I många år har forskning på ledgångsreumatism främst kretsat kring de inflammatoriska processerna i ledhinnor, men broskcellerna förtjänar större uppmärksamhet, menar Miriam Bollmann.

– Det finns skäl att tro att broskcellerna har en mer aktiv roll än vad man tidigare antagit i utvecklingen av ledgångsreumatism. De är inte bara utsatta för de processer som pågår, de är delaktiga i dem.

Proteinet amfiregulin finns i höga nivåer hos patienter med ledgångsreumatism, men vad det innebär är inte klarlagt. 

– Proteinets roll i ledhinnorna har diskuterats, men ingen har hittills tittat på dess effekt på broskceller. 

Miriam Bollmanns preliminära data visar att amfiregulin kan bidra till utvecklingen av ledgångsreumatism. Broskcellerna producerar nämligen mer broskförstörande enzymer när de exponeras för proteinet. De här mekanismerna ska Miriam Bollmann nu studera i detalj för att öka förståelsen för sjukdomsförloppet.

– Ledgångsreumatism påverkar i hög grad livskvaliteten för de drabbade. Det vore fantastiskt om vi kan komma åt själva grunden för sjukdomen och hitta behandlingar som hjälper en majoritet av patienterna. 

Läs mer:
Stöd forskningen för ett friskare liv – se våra gåvoformer och läs om hur ditt bidrag gör skillnad.