Möt forskarna som får drygt 50 miljoner

Här presenterar vi de åtta forskare som fått SSMF:s Stora Anslag 2021 – en attraktiv forskningsfinansiering som gör det möjligt att driva ett självständigt vetenskapligt projekt i fyra år.

Varje år delar Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, ut pengar i form av anslag till lovande forskare. Det är hård konkurrens mellan de sökande. Totalt var det 153 medicinska forskare som sökte SSMF:s Stora Anslag 2021. Av dem valdes de åtta främsta ut.

Det är SSMF:s granskningsnämnd som ansvarar för urvalsprocessen och efter en noggrann bedömning stod det klart vilka som skulle få dela på det totala anslagsbeloppet på drygt 50 miljoner kronor. Pengarna gör det möjligt för respektive forskare att driva ett självständigt vetenskapligt projekt i fyra år med start år 2022.

Här presenterar vi de åtta forskare som fått SSMF:s Stora Anslag 2021.

Ana Luis, Göteborgs universitet. (På bild längst till vänster på övre raden.)

Förändringar i tarmflorans sammansättning har kopplats till kroniska inflammatoriska sjukdomar och fetma. Projektets mål är att förstå hur bakterier samverkar och hur viktiga komponenter i det slemlager som täcker den friska tarmen kan påverkas.

Axel Hyrenius Wittsten, Lunds universitet. (Andra fotot på övre raden.)

Målet med projektet är att förbättra immuncellers förmåga att bekämpa solida tumörer genom nya syntetiska nätverk och med riktade lokala behandlingar i den sjuka vävnaden.

Ernesto Sparrelid, Karolinska Institutet. (Tredje fotot på övre raden.)

Upptäcka mål för nya behandlingsmetoder och individualisera vården för patienter med kronisk leversjukdom och gallvägscancer genom att kartlägga immunsystemet i människans gallgångar.

Ka-Wei Tang, Göteborgs universitet. (På bild längst till höger på den övre raden.)

I projektet kommer en ny modell för genuttryck hos viruset EBV i cancer användas för att analysera data från virusinfekterad patientvävnad. Upptäckterna kommer att ge inblick i hur virus kan orsaka cancer.

Kristofer Nilsson, Örebro universitet. (På bild längst till vänster på den undre raden)

Undersöka om ett kärlvidgande läkemedel som vi har utvecklat kan användas för att med större precision behandla organ och vävnad i kroppen som behöver en ökad blodtillförsel.  

Linda Bojmar, Linköpings universitet. (Andra fotot på den undre raden.)

I studien ska biomarkör- och behandlingspotential av den pre-metastatiska levern hos pankreascancerpatienter undersökas för att sedan kopplas till hur cancern sprids hos patienterna. Förhoppningen är att kunna använda resultaten för att identifiera nya behandlingsmål.

Laurence Picton, Karolinska Institutet. (Tredje fotot på den undre raden.)

Undersöka funktioner hos molekyler i nervceller i ryggmärgen som ger oss signaler om våra kroppars position och rörelse. När denna signalering inte fungerar kan den ge upphov till allvarliga problem med motorik, samt onormal utveckling av kroppen.

Susanna Brauner, Karolinska Institutet. (Sista fotot på den undre raden.)

Myastenia gravis är en autoimmun sjukdom som påverkar muskelfunktionen. Målet med studien är att genom detaljerade immunologiska studier identifiera läkemedel med god effekt, finna nya och användbara biomarkörer för svår sjukdom samt öka förståelsen för de bakomliggande sjukdomsmekanismerna.