SSMF stödde covid-19 forskning innan sjukdomen fanns

Flera forskare som uppmärksammats för sina värdefulla kunskaper under pandemin började sin vetenskapliga karriär tack vare stöd från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Men deras projekt hade ursprungligen helt andra syften än att lösa gåtorna kring covid-19. Coronakrisen visar hur viktigt det är att våga satsa på fri forskning – det som kan ge svar på sådant vi inte ens visste behövdes.

Det är en lockande tanke att pengar till forskning ska gå till sådant som löser specifika medicinska utmaningar. Som att bekämpa cancer, förhindra hjärt- och kärlsjukdom eller behandla smärta. Och det är klart att den målstyrda forskningen behövs och gör nytta men det finns risker med att detaljstyra forskningen eftersom avgörande upptäckter då kan missas. Den fria forskningen, med mer otydliga mål, är minst lika viktig. Det har aktualiserats med coronakrisen.

– Historien har visat många exempel på forskningsresultat som betraktats som nästintill oanvändbara när de först presenterats men som långt senare fått central betydelse. Den rådande pandemin visar hur svårt det är att förutse exakt vilka hot och frågor det kan behöva forskas om. Den tydliggör hur viktigt det är med fri forskning – den som kan ge oss beredskap och kunskap om sådant som vi inte ens vet om att vi saknar, säger Mats Ulfendahl, ordförande för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF.

HIV-forskning gav pusselbit om coronavirus 

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, värnar om och satsar på fri forskning och flera av de forskningsprojekt som sällskapet finansierat har kommit till avsevärd nytta på oväntade sätt i kampen mot covid-19.

Bland annat har forskaren Marcus Buggert hamnat i det vetenskapliga rampljuset tack vare upptäckten att så kallade T-celler kan ge covid-19-immunitet. Hans studier, som visar att symtomfria individer och personer som inte påvisats med antikroppar kan ha ett skydd mot sjukdomen, har fått internationell uppmärksamhet och bidragit till en viktig pusselbit i coronaforskningen. De fynden baseras på studier om HIV som finansierats av SSMF. 

– Tack vare ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning fick jag möjligheten att studera T-cellers betydelse för immunförsvaret hos HIV-drabbade personer på ett av världens främsta laboratorier inom området för några år sedan. Kunskaperna kan appliceras på andra virussjukdomar, som nu covid-19, säger Marcus Buggert, biträdande lektor vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska Institutet.

T-celler är en typ av vit blodkropp som är specialiserade på att känna igen virusinfekterade celler. De analyser som Marcus Buggert genomfört av T-celler i den aktuella covid-19-studien bygger alltså på samma tillvägagångssätt som hans projekt inom HIV-forskning. Att hans kunskaper skulle komma till nytta på det här nya sättet hade han inte en tanke på när han påbörjade sin SSMF-finansierade HIV-forskning. 

– Jag hade aldrig kunnat tänka mig att mina analyser och metoder skulle användas i ett sådant här sammanhang. Det är fantastiskt att de kommer till nytta under en världsomfattande pandemi, säger Marcus Buggert.

SSMF:s forskare blev nyckelpersoner

På samma sätt har läkaren och forskaren Petter Brodin blivit hett eftertraktad i coronatider. Han inledde sin vetenskapliga karriär med ett etableringsanslag från SSMF för att studera det komplexa nätverk av specialiserade celler som samverkar i immunsystemet. Sedan dess har han gjort en raketkarriär och hans kunskaper har inte minst kommit till nytta under pandemin. Förutom att han bjudits in som expert i en mängd tevesändningar för att förklara hur det nya viruset tycks agera blev han även utsedd till Sveriges koordinator i ett globalt forskarnätverk om covid-19.

Sara Mangsbo, immunolog vid Uppsala universitet, är ytterligare ett exempel. Hon utvecklar framför allt nya cancerbehandlingar med ett anslag från SSMF men bytte fokus under coronakrisen och var en av de som bidrog till att ta fram antikroppstester. 

Varken Marcus Buggerts, Petter Brodins eller Sara Mangsbos ursprungliga forskningsprojekt syftade till att möta problemen med det nya coronaviruset men har i efterhand fått en nyckelroll i det forskningsarbetet. Det är av den anledningen som den fria forskningen är så betydelsefull och tydliggör på vilket sätt forskningsfinansiärer som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning behövs. Många stora forskningsfinansiärer styr nämligen inom vilket medicinskt område som pengarna ska investeras i. Utan satsningar på fri forskning skulle kunskaper, som exempelvis de som Marcus Buggert och Petter Brodin bidragit till under coronapandemin, riskera att missas.  

Att Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning satsar på fri forskning gör SSMF till  en viktig aktör för finansieringen av nya medicinska upptäckter i Sverige.

– Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning pekar inte ut någon speciell frågeställning eller säger att ett visst sjukdomstillstånd är viktigare än något annat – vi ger forskaren förtroendet och friheten att själv välja sitt område. Det enda vi kräver är att forskningen ska hålla hög kvalitet. Fri forskning bidrar till den vetenskapliga bas vi behöver för att kunna lösa morgondagens frågor, säger Mats Ulfendahl, ordförande för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.