Upptäck forskningen du kan vara med och förändra

Förhoppningen är att förbättra utsikterna vid glioblastom, en aggressiv hjärntumör med mycket dålig prognos. Projektet undersöker hur tumörceller kommunicerar med friska nervceller för att växa och spridas. Genom att blockera denna kommunikation kan tumörens utveckling bromsas, vilket på sikt kan leda till nya behandlingsmetoder.

Immunceller av NK-typ förknippas med en bättre prognos vid cancer. I projektet studeras olika mekanismer vid cancerbehandling för att förstå vilka patienter som kan ha störst nytta av infusionsbehandlingar med NK-celler.

Projektet undersöker hur fettlever kan utvecklas till levercancer. Fokus ligger på ett protein som styr viktiga processer i levern. Genom att förstå och påverka detta protein kan sjukdomsutvecklingen bromsas. Målet är att ta fram nya behandlingar som minskar risken för levercancer.

Överlevnaden i spridd hudcancer har förbättrats markant tack vare immunterapi i form av checkpointhämmare. Forskningen ska undersöka betydelsen av ett visst protein i de fall där behandlingsresultaten är sämre.

Glioblastom är en aggressiv hjärntumör som nästan alltid återkommer efter behandling. Projektet kartlägger tumörfröceller som kan överleva i till synes frisk hjärnvävnad och senare bilda en ny tumör. Genom att förstå var cellerna finns och hur de utvecklas kan vi hitta nya sätt att förhindra återfall.

Alla patienter med ändtarmscancer har inte nytta av cellgifter och strålning före operation. Projektet analyserar vävnadsprover som tas redan före behandlingen för att hitta tecken på vilka tumörer som kommer att svara. Målet är att kunna skräddarsy behandlingen och bespara patienter påfrestande insatser som inte väntas hjälpa dem.

Forskningen fokuserar på hur levern reglerar balansen mellan att lagra fett och att transportera det vidare i kroppen. Denna balans är viktig för ämnesomsättningen och rubbningar kan leda till sjukdomar som fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Genom att studera mekanismer i leverceller på detaljnivå skapas kunskap som kan bidra till mer effektiva och balanserade behandlingar.

Nuvarande behandlingar dämpar inflammation men botar inte sjukdomar som Crohns och ulcerös kolit. Skador i tarmens slemlager kan ligga bakom dessa tillstånd. Projektet undersöker hur tarmslem och slemproducerande celler skyddar mot sjukdom. Att förstå hur funktionerna förändras vid inflammation gör det möjligt att utveckla nya behandlingar.

Blodstamceller används bland annat vid benmärgstransplantationer, men är svåra att odla i tillräcklig mängd. Projektet söker faktorer som kan styra stamcellerna mot självförnyelse i laboratoriet. Målet är att kunna framställa fler fungerande stamceller och ge fler patienter tillgång till livräddande behandlingar.

Timothys syndrom är en sällsynt genetisk sjukdom som ofta kopplas till autismspektrumtillstånd. Med ny 3D-teknik studerar projektet hur en genetisk förändring påverkar nervcellernas utveckling och organisation i hela hjärnan. Målet är ökad förståelse av sjukdomen och bättre diagnostik och riktade behandlingar.

Mitokondriella sjukdomar påverkar cellernas energiförsörjning, men samma genetiska förändring kan ge mycket olika symtom. Projektet kartlägger varför vissa celler skadas medan andra klarar sig, trots samma genfel. Genom att förstå cellernas olika sårbarhet och skyddsmekanismer hoppas vi hitta nya möjligheter till behandling.

För effektiv bekämpning av malaria och andra allvarliga myggburna virus måste smittspridningen kunna kartläggas bättre. Därför ska detta projekt utveckla metoder för att mäta antikroppar mot flera sjukdomar samtidigt, i ett enda blodprov.

Vi vet för lite om läkemedelssäkerhet vid graviditet, eftersom gravida ofta utesluts vid läkemedelsforskning till följd av de risker det kan innebära. Genom att analysera stora register och genetiska data syftar projektet till att ta fram metoder som kan visa vilka läkemedel som är säkra.

Syftet är att förbättra skyddet mot RS-virus och kikhosta hos spädbarn. Projektet undersöker vaccination under graviditet, som kan skydda både den gravida och barnet. Med hjälp av unika svenska registerdata studeras hur ofta vaccinen används samt hur säkra och effektiva de är.

Skelettmuskler är avgörande för vår rörlighet, ämnesomsättning och hälsa. Med åldern försämras de. Forskningen ska utreda vad förändringar i en viss proteinsammansättning innebär för den processen, och om den kan motverkas.

Med stigande ålder förlorar musklerna både massa och funktion, men orsakerna är inte helt klarlagda. Projektet studerar om försämrade nervsignaler förändrar ribosomerna, cellernas proteinfabriker, och därmed musklernas proteinproduktion. Kunskapen kan ge nya ledtrådar till hur åldersrelaterad muskelförlust kan motverkas.

Projektet utvecklar en digital plattform för att analysera tjocktarmscancer, i syfte att identifiera vilka gener som gör att tjocktarmscancer blir mer aggressiv och sprids i kroppen. Målet är bättre diagnostik och behandlingar som gör att fler patienter kan få effekt av immunterapi.

De flesta som får missfall får inga svar på varför det händer. Utredning görs ofta först efter upprepade missfall. Projektet ska förbättra diagnostik och uppföljning genom att undersöka genetiska orsaker, särskilt hos fostret. Fokus ligger på mindre kromosomavvikelser och vanliga genetiska variationer. Målet är tydligare besked och bättre vård.

DNA innehåller all information som styr hur kroppen fungerar. Bara cirka 2 procent är gener, medan mer än hälften består av repetitivt DNA. Detta DNA har hittills framstått som ”mörk materia” eftersom det varit svårt att undersöka. Med ny teknik kan forskare nu studera hur den påverkar uppkomsten av neurologiska sjukdomar.

Medfödda immunologiska sjukdomar orsakas av fel i gener som styr immunförsvaret. Projektet utvecklar genterapi där gener rättas till i patientens egna celler med hjälp av gensaxen CRISPR-Cas9. Målet är att på sikt skapa säkra och botande behandlingar.

Målet är att öka förståelsen för de mekanismer som gör att personer med diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta för att kunna hitta riskpersoner tidigare och bidra till nya behandlingar. Forskningen fokuserar på hur celler i blodkärlen både bryter ner och reparerar skador, och hur denna balans påverkas vid diabetes.

Mitralisklaffprolaps kan leda till hjärtrytmrubbningar och klaffläckage, men opereras i dag först när skadan är tydlig. Med hjälp av bland annat avancerad bilddiagnostik undersöks om ingrepp bör göras tidigare för att förhindra bestående skador på hjärtat – särskilt hos kvinnor som i dag opereras mer sällan än män. Målet är mer individanpassad och förebyggande vård.

En ny generation skiktröntgen kan ge mer detaljerad information om både hjärtats blodkärl och blodflödet genom dem. Projektet testar hur tekniken kan användas för att upptäcka och bedöma hjärt-kärlsjukdom. Målet är att bättre kunna förutsäga hjärtproblem och samtidigt minska behovet av onödiga och mer krävande ingrepp.

En nässprej eller inhalator som kan stoppa luftvägsinfektioner som influensa och covid-19 – det är målet för projektet. Behandlingen ska vara enkel att använda och ge skydd, särskilt för riskgrupper. Metoden bygger på att tillföra färdiga antikroppar direkt i näsan eller luftvägarna för att hindra virus tidigt.

Målet är att utveckla vacciner som ger ett effektivt skydd direkt i luftvägarna. Projektet undersöker hur immunförsvaret fungerar i näsan, där virus som influensa och covid-19 tar sig in. Med nya metoder studeras immunceller på detaljnivå och hur de reagerar vid infektion.

T-celler är en typ av vita blodkroppar med uppgift att känna igen och reagera på sådant som inte hör hemma i kroppen. I projektet används avancerad teknologi för att öka förståelsen för vad som styr deras funktion och varför de ibland inte fungerar som de ska. Den kunskapen kan bidra till bättre behandlingar vid cancer och autoimmuna sjukdomar.

Att applicera vaccin på huden kan ge dubbelt skydd mot infektioner. I projektet studeras hudens eget immunsystem och dess förmåga att producera antikroppar i samspel med hudens bakterier. Bättre förståelse av dessa processer kan bidra till nya vaccinationsmetoder och öka kunskapen om svåra inflammatoriska hudsjukdomar.

Tuberkulos orsakar varje år omkring 1,3 miljoner dödsfall världen över, men alla som smittas blir inte sjuka. I projektet studeras immunförsvaret hos olika personer för att förstå varför. Forskarna söker också tecken som visar när en infektion riskerar att bli smittsam. Målet är bättre diagnostik och på sikt ett mer effektivt vaccin.

Glioblastom är en aggressiv hjärntumör med mycket dålig prognos. Projektet ska förbättra effekten av immunterapi genom att studera hur blodkärl i hjärnan hindrar immunceller från att nå tumören. Genom att påverka dessa mekanismer kan fler immunceller ta sig in och göra behandlingen mer effektiv.

Celler kommunicerar med varandra via receptorer, särskilda mottagare på cellytan. Projektet studerar hur en sådan mottagare styrs och vilka signaler den tar emot och skickar vidare. Kunskapen kan bidra till forskning om nya behandlingar mot infektioner och autoimmuna sjukdomar.

Minnes-T-celler är immunceller som finns kvar i kroppens vävnader och snabbt kan reagera när de känner igen ett tidigare hot. Projektet undersöker hur cellerna bildas och överlever i bland annat lungor, tarm och hud. Kunskapen kan användas för att utveckla effektivare vacciner och förbättra cancerimmunterapi.

RSV och hMPV är två luftvägsvirus som kan göra spädbarn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar svårt sjuka. Projektet studerar antikroppar som kan oskadliggöra båda virusen och kartlägger hur de fungerar. Kunskapen kan bana väg för smartare vacciner och behandlingar som ger ett bredare skydd mot luftvägsinfektioner.

Multipelt myelom (MM) är en blodcancer i benmärgen. Sjukdomen kan bromsas men inte botas eftersom cancercellerna ofta kommer tillbaka. Projektet tar fram immunceller som ändras genetiskt så att de kan hitta och döda cancerceller. Målet är nya behandlingar som stärker kroppens eget immunsvar mot cancer.

Snabb diagnos och rätt behandling är avgörande vid sepsis, ett allvarligt tillstånd där immunförsvaret överreagerar på en infektion och skadar kroppens organ. Projektet utvecklar en AI-baserad modell för att tidigt identifiera patienter med hög risk för svår sjukdom. Samtidigt kartläggs immunsvaret för att möjliggöra mer individanpassad behandling.

CAR T-cellsbehandling har förbättrat vården av vissa blodcancerformer, men kräver fortfarande avancerat och tidskrävande arbete i specialiserade laboratorier. Projektet utvecklar två metoder för att göra behandlingen snabbare, billigare och mer tillgänglig, antingen direkt på sjukhus eller i kroppen. Tekniken kan även användas vid andra cancerformer och autoimmuna sjukdomar.

Förhoppningen är att utveckla en behandling mot TBE, som är en ovanlig men i vissa fall mycket allvarlig sjukdom. Projektet undersöker hur det fästingburna viruset infekterar kroppen och hur immunförsvaret bidrar till skador i hjärnan.

Klamydia behandlas i dag med antibiotika som också kan påverka kroppens nyttiga bakterier. Projektet studerar två nya ämnen som angriper bakterien på olika sätt. Målet är mer träffsäkra behandlingar som botar infektionen, minskar påverkan på bakteriefloran och kan motverka problemen med antibiotikaresistens.

Tarmflorans mångfald har kopplats till flera sjukdomar men är svår att undersöka i stora befolkningsgrupper. Projektet utvecklar ett blodprov som kan förutsäga mångfalden bland tarmens bakterier. Metoden ska sedan användas för att ta reda på om låg mångfald i tarmfloran ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Fetma, högt blodsocker, högt blodtryck och kolesterol ökar risken för demens, men mekanismerna är inte fullt klarlagda. Projektet kombinerar register, hjärnavbildning och blodprover för att förstå hur metabol ohälsa påverkar hjärnans åldrande och vilka förändringar som kan leda fram till demens.

Dravets syndrom är en svår genetisk sjukdom med epilepsianfall samt intellektuella, motoriska och språkliga svårigheter. Projektet studerar sömnregistreringar från barn och vuxna för att se hur sömn och nattlig epileptisk aktivitet påverkar symtomen. Även sambandet med risken för plötslig oväntad död följs över tid.

Vid vissa genetiska former av epilepsi orsakas sjukdomen av en förändring i en enda gen, men både symtom och behandlingseffekt kan variera mycket. Projektet undersöker om detaljerade analyser av EEG, som mäter hjärnans elektriska aktivitet, kan användas för att förutsäga sjukdomsförlopp och hur väl en behandling kommer att fungera.

Kan inlevelseförmåga tränas upp genom att göra andras blickar fysiskt kännbara? Med hjälp av kameror, ögonrörelsemätning och en särskild dräkt skapas en upplevelse av att bli betraktad. Metoden testas på både personer med och utan autism. Målet är att stärka förmågan att förstå andras prioriteringar och avsikter.

ALS bryter ner nerv- och muskelceller. Forskning tyder på att förändrad ämnesomsättning kan vara ett tidigt tecken. Här undersöks hur nerv- och muskelceller kommunicerar i sjukdomens tidiga skede och hur energibalansen påverkas. Målet är att förstå sjukdomsutvecklingen bättre och hitta nya behandlingsmöjligheter.

Vid anorexia nervosa skapar psykologi och ämnesomsättning en negativ spiral av allt svårare matångest. I olika försök ska forskarna blottlägga denna felkoppling, i syfte att bryta den och göra det möjligt att äta utan ångest.

Graviditet ökar risken för depression och ångest, och behandling påverkar både mor och barn. Här undersöks hur olika antidepressiva läkemedel påverkar hjärnans utveckling, samt om behandlingen påverkar barnets risk för psykisk ohälsa senare i livet. För forskningen används cellmodeller som efterliknar hjärnan.

Projektet undersöker varför cytostatika kan orsaka smärta, känselrubbningar och koordinationsproblem hos cancerpatienter när läkemedlet passerar blod-DRG-barriären nära ryggmärgen. Genom att kartlägga mekanismen i detalj skapas underlag för att utveckla nya behandlingar som kan förebygga eller minska dessa biverkningar.

Tarmen och hjärnan kommunicerar genom flera olika nervsystem, men ryggmärgsnervernas roll är fortfarande dåligt känd. Projektet kartlägger denna nervväg och studerar hur den påverkar aptit, blodsocker och ämnesomsättning. Kunskapen kan ge nya möjligheter att förstå och behandla obesitas och diabetes.

Lillhjärnan och striatum är två hjärnområden som hjälper oss att bearbeta sinnesintryck och styra kroppens rörelser. Projektet undersöker hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet förändras vid Parkinsons sjukdom. Ökad kunskap om dessa nervbanor kan på sikt bidra till nya sätt att behandla sjukdomens symtom.

Vid MS skadas myelinet, nervcellernas skyddande hölje, samtidigt som hjärnans förmåga att reparera skador försämras med tiden. Projektet söker efter processer som kan stärka hjärnans motståndskraft och egen reparationsförmåga. Förhoppningen är att kunna bidra till behandlingar som bromsar sjukdomen och reparerar skador.

Äggstockscancer kommer ofta tillbaka efter behandling eftersom vissa cancerceller lyckas överleva. Projektet studerar hur miljön runt tumören hjälper dessa celler att stå emot behandling och immunförsvarets angrepp. Genom att identifiera mekanismerna bakom överlevnaden hoppas forskarna hitta nya sätt att förebygga och behandla återfall.

Cerebral pares (CP) orsakar motorisk funktionsnedsättning från tidig barndom. Musklerna blir korta och spända, vilket kan leda till böjda leder. Projektet undersöker effekterna av botulinumtoxin-injektioner, som tillfälligt minskar muskelspänning, och anpassad fysisk aktivitet. Målet är att förbättra behandlingen och öka möjligheterna till fysisk aktivitet och deltagande i föreningsliv för barn och unga.

Kunskapen är begränsad om hur många läkemedel påverkar barn när de används under graviditet och amning. Projektet fokuserar på två vanliga behandlingar vid ADHD respektive reumatism och kombinerar data från svenska register med nya kliniska studier. Målet är att ge säkrare underlag för behandling av gravida och ammande.

Schizofreni kopplas till att hjärnan förlorar för många kopplingar mellan nervceller. I projektet studeras hur denna nedbrytning sker i hjärnmodeller baserade på celler från schizofrenisjuka. Genom att kartlägga mekanismerna i detalj är målet att på sikt utveckla mer riktade behandlingar som kan sättas in tidigt.

Kan en blodtrycksmedicin också användas vid alkoholberoende? Medicinering med Spironolakton har visat sig leda till minskat alkoholintag. Projektet ska undersöka om det skulle kunna användas som en ny behandling vid alkoholbrukssyndrom.

Behandling av alkohol- och cannabisberoende fokuserar främst på konsumtion och återfall, medan social funktion ofta förbises. Projektet studerar bland annat viljan till social kontakt, socialt begär och känslan av kontroll i sociala situationer. Målet är att kunna mäta och stärka social funktion och göra behandlingen mer träffsäker.