Bodils kunskapskamp väcker rekordstort intresse 

Runt 9 300 lyssningar, 7 000 gillamarkeringar och över 300 kommentarer. När fysikern och författaren Bodil Jönsson gästade SSMF:s podd Forskning för livet ledde det till ett enormt gensvar. Bodil Jönsson gläds åt det stora engagemanget och berättar hur hennes kamp för kunskapen går vidare.

”Upp till kamp för kunskapen med Bodil Jönsson” är titeln på det avsnitt av podden Forskning för livet som gästas av fysikern och författaren Bodil Jönsson. I mitten av februari hade över 9 000 personer lyssnat på avsnittet och i inlägg om podden på facebook hade ungefär 7000 uttryckt sitt gillande och över 300 har kommenterat innehållet i samtalet. Och många tipsar sina vänner om att lyssna så fler lär det bli. Gensvaret glädjer författaren. 

– Jag blir förstås glad. Dessa personer har ännu inte blivit så trötta av kunskapsförvirringen att de slutat reagera. Men det har de flesta gjort vid det här laget. Så här tänker jag: Lögner och halvlögner har det alltid funnits, medvetna och omedvetna. Men vrålljugarna har ofta befunnit sig i samhällets utkanter och där har de inte så sällan endera nonchalerats av omvärlden eller förr eller senare lagförts. Den nu utbredda kunskapsrelativismen har en annan grogrund och en annan position. Den hittar sin näring i att det blivit mer eller mindre legitimt att hävda att den enes hugskott, kanske 10 minuter gamla, är likvärdiga med insikter som kan ha miljoners manår av intensivt sanningssökande bakom sig. Den största hugskottshävdaren av dem alla är nog Trump men i hans kölvatten världen över finns alla de som agerar utifrån ”kan han, så kan väl vi!”. Därför har vi i minst ett decennium nu blivit vana vid att osanningar sprids så till den milda grad att man sällan vet vad som är sant eller falskt eller om ens den egna kunskapen är särskilt trovärdig.

– Kort sagt: jag är jätteglad för att det fortfarande finns många som reagerar. Och det viktigaste är att vi tillsammans når fram till fler bland dem som så dragits ned i förvirringsträsket att de själva bara känner sig trötta och förvirrade.

De allra flesta av våra följare gillar det du framför, men det förekommer så klart också en och annan skeptiker. En man skriver: 

”Lyssnade på podden och kan inte säga att jag blev klokare. Den senaste Pisa-undersökningen visar svenska skolelever presterar uppseendeväckande dåligt och Finland som nyligen låg i topp är nu på samma dåliga nivå. Hälften av 15-åringar läser inga böcker om de inte måste. Här finns konkreta allvarliga problem i grundutbildningen. Det är inget vi löser genom att tillrättavisa medmänniskor som vi pratar med på bussen.” 

Hur skulle du vilja besvara hans synpunkt?

– Först: jag är mycket mer ödmjuk än vad som framgår i en poddmedverkan. Där är poängen att på rimligt kort tid få ur sig något som kan inspirera lyssnaren till nya tankar. Färdiga LÖSNINGAR på sådan problematik som byggts upp under decennier i både skola och samhälle hittar man inte i poddar. Sedan: jag håller med dig om att det kan verka fjuttigt inför världsproblemen att ens ta upp att man kan säga emot kunskapsförnekarna när de argumenterar på sitt sätt till exempel i ett samtal på bussen. Men själva samtalet och samtalsdemokratin utgör en viktig del i vårt tillsammans-levande, och att agera också på det planet ingår i min solfjäder av exempel på vad som går att göra.

– En dröm för mig vore om han som skrev att han inte blev klokare av podden gick vidare och läste boken. Min förhoppning är inte att han eller någon annan till sist ska landa i att jag har ”rätt”. Men jag vill att så många som möjligt ska bli överens om att sanning finns, kunskap finns, många hjul är redan uppfunna och andra väntar om hörnet. Kunskapen är aldrig statisk, men det finns sanningar nu som är det sannaste som mänskligheten hittills kunnat finna.

Vetenskap och Allmänhet mäter förtroendet för forskningen varje år och den senaste barometern visar att nio av tio (87 procent) av de som svarat på enkäten har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Råder det verkligen ett kunskapsförakt i samhället?

– Både Vetenskap och Allmänhet och Vetenskap och Folkbildning och Humanisterna med flera är exempel på verksamheter i Sverige som sjunger kunskapens lov och står upp för dess försvar. Resultatet är givetvis glädjande. Men det säger inte något om alla dem som hämningslöst tar sig rätten att i allehanda medier och som influencers, politiker, intressegrupps-företrädare eller dylikt hävda sin sanning. Och de får göra det, de är många och de når fram till väldigt många fler.

Vårt överlapp av kunskap ger oss makt som individer, säger du i poden apropå folkbildning. Vill du bara kort utveckla det här, vad det innebär i termer av demokratisk kraft att ha det här överlappet av kunskap individer emellan och vilken roll folkbildningen har för att göra det möjligt?

– Låt mig börja i motsatsen: att det inte fanns något överlapp överhuvudtaget mellan dina och mina kunskaper. Då skulle vi inte kunna prata med varandra, för då kunde den ena inte veta vad den andra menade med orden och begreppen och sammanhangsföreställningarna och … Om vi till det yttre var med om en och samma händelse, skulle vi då tolka den helt olika. Vilket vore alldeles väldigt kusligt, inte minst mentalhygieniskt. Om man däremot har lite lagom överlappande kunskaper, ökar sannolikheten för samförstånd och associationer som är begripliga för den andre. Hela utbildningssystemet inklusive folkbildningen är exempel på institutioner som möjliggör att vi bättre kan leva just tillsammans.

Du ville starta en folkrörelse med din bok och få fler att gå till kamp för kunskap. Av intresset vi märkt har du kommit en bra bit på väg. När kommer du att känna dig ”klar”? 

– En sådan fråga! Det var en bok som jag bara inte kunde låta bli att skriva. Den var nästan som ett tvång, men ett självpåtaget sådant. Nu är jag nöjd med att den finns. I övrigt är jag varken nöjd eller klar. Har bestämt mig för att ägna hela mitt 2024 åt detta, med en strategi framåt som ser ut ungefär så här:

a) Boken. Den kom ut i november 2023 och den behöver hitta krokar hos fler människor för att nå tillräcklig spridning. 

b) Uppdrag Kunskap. I slutet av februari lanseras www.uppdragkunskap.se och sajten blir vårt ansikte mot omvärlden. Den kommer att innehålla kortfilmer, citatbank, veckobrev, happenings och forum med mera.

c) Forumet kommer inledningsvis att kretsa kring den studiehandledning kring boken som jag gjort – en studiehandledning för den som väljer att läsa själv, den vanliga bokcirkelformen eller för den jättestora nätcirkeln.

d) Boken kommer ut i en ljudversion intalad på talspråk. Mitt talspråk. Kommer i slutet på februari.

e) En poddversion av själva boken kommer också. Er podd finns ju redan, likaså Värvets. Vad vi har i pipeline är en podd som följer hela boken i dess upplägg.

f) Själv tänker jag under året bocka av grupp efter grupp. Börjar med mina generationskamrater – det är lättast eftersom vi ju fick i oss en kunskapsrespekt med modersmjölken. Nästa grupp på tur är folkbildningen sådan den är när den tar sig sådana former som studieförbundens, folkhögskolornas, med flera. Och människor med kognitiva svårigheter. De är som alltid en prioriterad grupp för mig.

Missat SSMF:s podd med Bodil Jönsson? Klicka här för att lyssna på avsnittet
https://www.ssmf.se/artikel/bodil-jonsson-gar-upp-till-kamp-for-kunskapen/