Molekylära mekanismer för träningsmedierade effekter på skelettmuskelvävnad.

Muskelmassan utgör omkring 40 procent av vår kroppsvikt och svarar för större delen av sockerupptaget från blodet. Muskelvävnadens tillstånd har därför stor betydelse för hela kroppens ämnesomsättning och det är väl känt att träning minskar risken för bland annat diabetes typ 2 och åldersrelaterad muskelförlust (sarkopeni). I detta projekt studeras hur träning påverkar muskeln på molekylär nivå. En viktig faktor för muskelns anpassning till träning är proteinet PGC-1a som aktiveras av träning och som förekommer i fyra olika varianter. Hur dessa olika proteinvarianter påverkar muskelns energiförbrukning, styrka och uthållighet kommer att undersökas i detta projekt. Genom att studera detta kan vi få ökad förståelse för träningens gynnsamma effekter på muskelvävnad och hur den kan användas för att förebygga sjukdomar som diabetes typ 2 och sarkopeni.