Cellulär och bakteriell grund för kronisk Salmonellainfektion

Salmonella utgör en av de vanligaste bakteriefamiljerna som orsakar matförgiftning men som även kan leda till allvarligare sjukdom och orsakar cirka en miljon dödsfall årligen. Olika stammar har en tendens att orsaka olika sjukdomstillstånd, varav det vanligaste tillståndet är övergående gastroenterit som ofta orsakas av S. typhimurium. Andra stammar orsakar tyfoid, ett livshotande tillstånd där S. typhi sprids till lymfsystemet och blodet och orsakar systemisk sjukdom. Ett av de stora problemen med Salmonella är att bakterierna har en tendens att överleva länge och asymtomatiskt för att utan förvarning orsaka nya sporadiska sjukdomstillstånd och spridning. Salmonella infekterar makrofager och dendritiska celler och i djurmodeller har det påvisats att dessa celler i sin tur sprids till lymfnoder, mjälte och lever där de bildar granulom för att hålla infektionen i schack. Bakterien har i sin tur utvecklat mekanismer för att påverka cellerna så att de kan leva i en mer anti-inflammatorisk miljö. I de mesenteriska lymfnoderna går det att hitta salmonella bakterier ett år efter infektion, men trots denna kunskap saknas detaljerade studier om såväl de cellulära, bakteriella och molekylära mekanismerna som leder till kronisk salmonella infektion. Denna studie avser kartlägga mikrobiella och immunologiska mekanismer bakom kronisk och asymtomatiskt Salmonella bärande med fokus på de mesenteriska lymfnoderna.