Neuroanatomisk och funktionell karakterisering av sårbara dopaminneuroner vid Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom (PD) är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen i världen. PD kännetecknas av försvagande motoriska symtom, såsom bradykinesi, stelhet, tremor och postural instabilitet. Dessa motoriska symtom blir tydliga efter en betydande förlust av dopamin (DA) neuroner i substantia nigra pars compacta (SNc). Ändå blir det allt tydligare att den tidiga sjukdomsfasen, prodromala fasen, för PD inkluderar en rad kognitiva och emotionella symtom, såsom ångest, kognitiv inflexibilitet och uppsättningsskiftande underskott. En viktig hypotes inom PD-området är den progressiva förlusten av sårbara DA-neuroner, där en delpopulation av DA-neuroner degenererar tidigt i sjukdomen. Nyligen genomförda studier har fastställt att dessa celler uppvisar en distinkt molekylär profil. I detta sammanhang är identifieringen av sårbara DA-neurontyper grundläggande för att förstå sjukdomens patofysiologi men också diagnosen av PD-patienter i ett prodromalt stadium. Opublicerad data från Meletis-laboratoriet har funnit att en subpopulation av DA-neuron som degenererar i en musmodell under prodromal PD definieras av att Anxa1-genen uttrycks. I detta projekt kommer vi att dra fördel av denna nyligen identifierade subtyp av DA-celler (Anxa1+), som vi föreslår spelar en nyckelroll för manifestationen av kognitiva och motivationsstörningar i de tidiga PD-stadierna.