Undersökning av kommunikation mellan mitokondrier och deras värdceller för att motverka åldrande, samt ålders- och mitokondrierelaterade sjukdomar

Mitokondrier är cellernas huvudsakliga energikälla, och kallas ibland cellernas kraftverk. Dysfunktionella mitokondrier har kopplats till åldrande och en rad sjukdomar och funktionsnedsättningar, inklusive Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Mitokondrierna är de enda organeller som har eget DNA, från vilket vissa RNA-typer och 13 olika proteiner bildas. Detta räcker emellertid inte alls för att mitokondrierna ska fungera; man har uppskattat att cirka 1500 proteiner behövs. Det stora flertalet bildas från vårt ”vanliga” DNA som finns i cellernas kärna. Dessa proteiner transporteras med hjälp av en ”kemisk adresslapp” från cellens cytoplasma till mitokondrierna, för att integreras med de proteiner som bildats lokalt i mitokondrierna. En fungerande elektrontransportkedja kan sedan bildas, och cellandning, så kallad oxidativ fosforylering, äger rum. För att mitokondriernas och cellkärnans aktiviteter ska koordineras behövs antagligen någon slags kommunikation. Dysfunktionella mitokondrier kan även behöva signalera behov av hjälp med reparation eller avlägsnande, samt varna omgivningen för skadliga biprodukter som kan orsaka oxidativ stress. Det främsta målet med min forskning är att förstå sättet på vilket mitokondrier och cellkärnan kommunicerar med varandra. Den kunskapen skulle kunna användas för att designa läkemedel som ingriper i denna kommunikation med syfte att motverka mitokondriell dysfunktion och åldrande. I studien kommer olika transgena musmodeller för mitokondriell dysfunktion och åldrande att användas. I ett translationellt steg avser jag därefter att testa verksamma substanser i cell-linjer från patienter med mitokondriella sjukdomar.