Interventioner inriktade på dygnsrytmen för att identifiera vävnadsspecifika mekanismer för att förbättra metabol hälsa hos människor

Många utför idag skiftarbete eller sover antingen för lite eller på oregelbundna tider. Sådana störningar av dygnsrytmen och sömnen ökar på sikt – genom oklara mekanismer – risken för bl.a. hjärtkärlsjukdomar, ofördelaktig viktuppgång, och typ 2-diabetes. Min forskning har visat att vävnaders cellulära dygnsrytmer störs vid simulerat skiftarbete med för lite sömn, och att det sker i de vävnader som reglerar ämnesomsättningen, såsom muskel- och fettvävnaden. Detta tycks i sin tur leda till vävnadsspecifika störningar av ämnesomsättningen. Jag kommer nu med essentiellt stöd från SSMF att utforska hur olika livsstilsfaktorer och tillstånd med störd ämnesomsättning påverkar dygnsrytmer och kan modulera vävnadsspecifika molekylära mekanismer hos människor. Förhoppningen är att finna molekylära mål mot negativa effekter av störd dygnsrytm, exempelvis vid skiftarbete.