Nya molekylära teknologier för autismspektrumtillstånd

Halva hjärnan består av nervceller, så kallade neuron. Dessa neuron kommunicerar för att bilda neuronala kretsar som är ansvariga för grundläggande funktioner i hjärnan såsom beräkning, inlärning, minne, känslor och beteende. De flesta neuron är vi födda med och de överlever tills vi dör. Den stora frågan inom neurobiologin är hur dessa gamla neuron kan lära sig och behålla information under hela livet. Vi vet att neuron har molekylära strategier för att klara av det här. Till exempel, när ett djur försöker lära sig en uppgift, utlöser ansträngningen aktivering av neuron i djurets hjärna och proteiner i neuronen utför olika funktioner för att justera kopplingarna mellan neuronen. Sådan aktivitetsberoende signalering är avgörande för korrekt hjärnutveckling och plasticitet. Vid utvecklings- och neuropsykiatriska störningar, som autismspektrumtillstånd (AST). För att förstå hur vad som händer när den aktivitetsberoende signaleringen inte fungerar, måste vi först förstå hur normal aktivitetsberoende signalering fungerar på molekylär nivå i den friska hjärnan. Det betyder att vi måste förstå hur proteiner förmedlar aktivitetsberoende signalering i en levande hjärna. Detta är för närvarande omöjligt med dagens tekniker som till exempel knockout/down-djur där ett protein tas bort från vissa celltyper under loppet av dagar. Här kommer vi att utveckla nya molekylära teknologier som gör det möjligt att undersöka den försämrade proteinsignaleringen i AST.