Hur tidigt kan man hitta förmaksflimmer och förebygga slaganfall? | Linda S Johnson söker svaren
Forskaren Linda S Johnson vill upptäcka och förebygga förmaksflimmer innan det blir farligt. Genom att studera hjärtats dolda förändringar, livsstilens roll och ta hjälp av artificiell intelligens arbetar hon för en mer personlig och effektiv hjärtvård.
Förmaksmyopati – en tyst svaghet
De flesta känner till förmaksflimmer – en vanlig rytmrubbning som ökar risken för slaganfall och hjärtsvikt. Men hos många börjar problemen mycket tidigare, i något som kallas förmaksmyopati. Det innebär att vävnaden i hjärtats förmak blir stel, inflammerad eller ärrad, utan att personen märker något.
Linda S Johnson, docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Lunds universitet, har i stora befolkningsstudier visat hur vanligt detta tillstånd är. Hon har kartlagt markörer som förmaksutlösta extraslag, förändringar i P-vågen på EKG och förstorat vänster förmak, som alla visar på förmaksörmaksmyopati. Resultatet? Hela 42 procent av friska personer i medelåldern har minst en sådan markör. Linda S Johnsons forskning hjälper oss också att förstå vilka som löper störst risk – och varför.
Livsstilsfaktorer vi faktiskt kan påverka
En av de mest hoppfulla insikterna i Lindas forskning är att många riskfaktorer går att förändra. Rökning, högt blodtryck, övervikt, stillasittande och högt saltintag belastar förmaket och är associerade med ökad sannolikhet att ha förmaksmyopati.
Artificiell intelligens ger skarp analys
När förmaksflimmer först bryter ut är det ofta i korta sekvenser omgärdade normal hjärtrytm. Av den anledningen krävs långa EKG-registreringar, ibland på flera veckor, för att säkerställa diagnos. Det är en utmaning – på bara ett dygn slår hjärtat 100 000 slag. Att analysera dessa mängder EKG manuellt är både tidskrävande och riskfyllt – viktiga rytmrubbningar kan missas.
Linda S Johnson ledde den stora internationella DRAI MARTINI-studien som publicerades i Nature Medicine 2025. Där testades en avancerad AI-algoritm (DeepRhythmAI) mot erfarna EKG-tekniker på över 14 000 verkliga långtidsinspelningar av EKG. Resultatet var slående: AI:n hade betydligt högre känslighet. Mänskliga analytiker missade en allvarlig arytmi hos cirka 1 av 25 patienter, medan AI-algoritmen missade allvarlig arytmi bara hos 1 patient av 330. Det innebär att läkare kan få säkrare och snabbare svar direkt, utan att vänta på manuell granskning. AI:n hittade både det som patienten sökt vård för och oväntade men behandlingsbara fynd – som allvarliga blockeringar som kan kräva pacemaker.
Fler kan få hjälp i rätt tid
Linda S Johnsons forskning visar att vi inte behöver vänta på symtom för att agera. Genom att upptäcka förmaksmyopati tidigt, förändra livsstil och använda smart teknik kan vi förebygga stroke, hjärtsvikt och onödiga sjukhusbesök.
Hennes arbete förenar en grundläggande förståelse för hjärtats sjukdomsprocesser med praktiska lösningar som redan i dag kan användas i vården. Framtiden hon bidrar till är en där fler människor får rätt hjälp i tid – tack vare bättre kunskap, bättre prevention och smartare teknik.
Linda S Johnson är docent vid Lunds universitet och en drivande kraft bakom banbrytande forskning om förmaksflimmer, förmaksmyopati och artificiell intelligens i hjärtvården. Hennes studier publiceras regelbundet i ledande internationella tidskrifter och har redan börjat förändra hur vi övervakar och skyddar hjärtat.
Din gåva gör skillnad
Medicinsk forskning är avgörande för framtidens behandlingar men den är också beroende av finansiering som ofta inte räcker till. I dag möjliggörs stora delar av den fria medicinska forskningen av privata givare. Utan deras stöd riskerar lovande idéer att aldrig bli verklighet, trots att de kan rädda liv.
När du ger en gåva bidrar du till bättre diagnostik, effektivare behandlingar och en friskare framtid för alla.
Mer att läsa och lyssna
Missa inte podden: När hjärtat slår i otakt. Hör poddsamtalet med Linda S Johnson om det farliga flimret om hur tillståndet kan hindras.
Läs om Bahiras forskningsprojekt: Med anslag från SSMF undersöker Bahira Shahim om sjukdomen mitralisklaffprolaps bör opereras tidigare så att allvarliga hjärtproblem kan undvikas.