
Hur tidigt kan man hitta förmaksflimmer och förebygga slaganfall? | Linda S Johnson söker svaren
Forskaren Linda S Johnson vill upptäcka och förebygga förmaksflimmer innan det blir farligt. Hon studerar hjärtats dolda förändringar och livsstilens roll. Hon använder också artificiell intelligens. Målet är en mer personlig och effektiv hjärtvård.
Förmaksmyopati – en tyst svaghet
De flesta känner till förmaksflimmer – en vanlig rytmrubbning som ökar risken för slaganfall och hjärtsvikt. Men hos många börjar problemen mycket tidigare, i något som kallas förmaksmyopati. Det betyder att vävnaden i hjärtats förmak blir stel, inflammerad eller ärrad. Ofta märker man inga symtom.
Linda S Johnson, docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Lunds universitet, har i stora befolkningsstudier visat hur vanligt detta tillstånd är. Hon har kartlagt markörer som:
- förmaksutlösta extraslag
- förändringar i P-vågen på EKG
- förstorat vänster förmak
Alla dessa visar tecken på förmaksmyopati.
Resultatet? 42 procent av friska personer i medelåldern har minst en sådan markör. Linda S Johnsons forskning hjälper oss också att förstå vilka som löper störst risk – och varför.
Livsstilsfaktorer vi faktiskt kan påverka
En av de mest hoppfulla insikterna i Lindas forskning är att många riskfaktorer går att förändra. Rökning, högt blodtryck, övervikt, stillasittande och högt saltintag belastar förmaket och är associerade med ökad sannolikhet att ha förmaksmyopati.
Artificiell intelligens ger skarp analys
När förmaksflimmer först bryter ut är det ofta i korta sekvenser omgivna av normal hjärtrytm. Av den anledningen krävs långa EKG-registreringar, ibland på flera veckor, för att säkerställa diagnos. Det är en utmaning. Hjärtat slår omkring 100 000 slag per dygn. Att analysera dessa mängder EKG manuellt är både tidskrävande och riskfyllt – viktiga rytmrubbningar kan missas.
Linda S Johnson ledde en stor internationell studie som publicerades i Nature Medicine 2025. I studien testades en AI-algoritm mot erfarna EKG-tekniker. Den analyserade över 14 000 långtidsinspelningar av EKG. Resultatet var tydligt. AI:n upptäckte fler allvarliga rytmrubbningar än människor.
Mänskliga analytiker missade en allvarlig arytmi hos ungefär 1 av 25 patienter. AI:n missade motsvarande fall hos 1 av 330 patienter. Det betyder att läkare kan få snabbare och säkrare svar, utan att vänta på manuell granskning.
AI:n hittade både det som patienten sökt vård för och andra oväntade men behandlingsbara problem. Det kunde till exempel vara allvarliga blockeringar som kan kräva pacemaker.
Fler kan få hjälp i rätt tid
Linda S Johnsons forskning visar att vi inte behöver vänta på symtom för att agera. Genom att upptäcka förmaksmyopati tidigt, förändra livsstil och använda smart teknik kan vi förebygga stroke, hjärtsvikt och onödiga sjukhusbesök.
Hennes arbete förenar en grundläggande förståelse för hjärtats sjukdomsprocesser med praktiska lösningar som redan i dag kan användas i vården. Framtiden hon bidrar till är en där fler människor får rätt hjälp i tid – tack vare bättre kunskap, bättre prevention och smartare teknik.
Linda S Johnson är docent vid Lunds universitet och en drivande kraft bakom banbrytande forskning om förmaksflimmer, förmaksmyopati och artificiell intelligens i hjärtvården. Hennes studier publiceras regelbundet i ledande internationella tidskrifter och har redan börjat förändra hur vi övervakar och skyddar hjärtat.
Din gåva gör skillnad
Medicinsk forskning är avgörande för framtidens behandlingar men den är också beroende av finansiering som ofta inte räcker till. I dag möjliggörs stora delar av den fria medicinska forskningen av privata givare. Utan deras stöd riskerar lovande idéer att aldrig bli verklighet, trots att de kan rädda liv.
Din gåva bidrar till bättre diagnostik, effektivare behandlingar och en friskare framtid.
Mer att läsa och lyssna
Missa inte podden: När hjärtat slår i otakt. Linda S Johnson berättar om förmaksflimmer och hur det kan förebyggas.
Läs om Bahiras forskningsprojekt: Med anslag från SSMF undersöker Bahira Shahim om sjukdomen mitralisklaffprolaps bör opereras tidigare så att allvarliga hjärtproblem kan undvikas.