Förbättrad behandling av diabetes; Hur kan man förbättra överlevnaden hos transplanterade insulinproducerande celler?

Typ 1 diabetes är en livslång sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper och förstör bukspottkörtelns insulinproducerande celler. Eftersom patienter med typ 1 diabetes inte kan producera något kroppseget insulin krävs en livslång behandling med tillfört insulin. Det är dock inte möjligt att uppnå normal sockerkontroll, vilket gör att diabetiker löper en förthöjd risk för att  drabbas av komplikationer som påverkar bl.a. njurar, ögon och blodkärl. Genom att transplantera insulinproducerande celler går det att bota patienter med typ 1 diabetes. Vid en transplantation tappar de insulinproducerande cellerna bl.a. kontakten med nervsystemet. Genom att samtransplantera nervstamceller kan man förbättra överlevnaden av de transplanterade insulinproducerande cellerna och därmed även regleringen av insulinfrisättningen. Målet med denna studie är att utveckla metodiken för samtransplantation av insulinproducerande celler med nervstamceller, vilket på sikt kan leda till förbättrad behandling av patienter med typ 1 diabetes.

Vilka psykosociala och familjerelaterade faktorer är av betydelse för förebyggande av barnfetma?

Dagens barn väger mer än någonsin. Nästan vart femte barn i Sverige är överviktigt eller har fetma, vilket ökar risken för att utvecka hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, fettlever och psykosociala svårigheter. ”Early STOPP” är en förebyggande studie som riktar sig till familjer där en av föräldrar har övervikt eller fetma med syftet att minska risken för utveckling av övervikt hos barnen. I studien kommer 250 familjer att delas upp i två grupper: dels en kontrollgrupp, som kommer att erhålla sedvanlig rådgivning om kost och fysisk aktivitet via barnavårdscentralen (BVC), dels en behandlingsgrupp som, utöver basutbudet från BVC, får individuellt anpassade råd. Familjerna kommer att följas under 6 år och Paulina Nowicka kommer att studera vilka psykosociala och familjerelaterade faktorer som är av betydelse för förebyggande av barnfetma.

Aktivering av immunsystemet vid kroniska virus infektioner

Kroniska virusinfektioner orsakar generell aktivering av immunförsvaret. Målsättningen med Piotr Nowaks projekt är att undersöka hur bakterier i tarmfloran och ett immunförsvarsprotein (HMGB1) kan bidra till sjukdomssymptom vid virusinfektioner. En ökad kunskap om bakomliggande processer kan ge oss insikt i hur kroniska virusinfektioner orsakar organskada. Det är också troligt att detta kan bidra till en förbättrad förståelse av vanliga folksjukdomar, som inflammatoriska tarmsjukdomar och ledgångsreumatism, samt även skapa förutsättningar för att utveckla nya behandlingsformer för dessa sjukdomar.

ALS sjukdomsmekanismer – mRNA bindande protein reglerar motoriska nervcellers överlevnad

mRNA är molekyler som bildas när ett arvsanlag (gen) avläses, och som sedan translateras för att få skapa ett fungerande protein. mRNA bindande proteiner (RBPs) bidrar till modifiering och reglerar translation av mRNA i denna process. Mutationer i två olika RBPs har nyligen visats kunna orsaka sjukdomen ALS, där motoriska nervceller i hjärnbarken och ryggmärgen degenererar och dör. ALS är i dag en obotlig, dödlig sjukdom som drabbar ca 200 personer varje år i Sverige. Ulrika Nordström ska i detta projekt studera hur RBPs styr normal funktion och överlevnad av motoriska nervceller i hjärnbarken, vilket kan förbättra vår förståelse av sjukdomsmekanismerna som ligger bakom ALS.

Sociala, vaskulära och livsstilsrelaterade faktorer i utveckling av demens – en epidemiologisk och intervention approach

När allt fler individer lever upp i hög ålder blir demenssjukdomarna en allt större utmaning för folkhälsan. Demenssjukdomarnas orsak är multifaktoriell, vilket betyder att de påverkas av både omgivningsfaktorer och arvsanlag. Den enskilda betydelsen av olika sociala, vaskulära och livsstilsrelaterade faktorer är dock fortfarande oklar, och kan sannolikt variera under olika perioder i livet från medelåldern upp i hög ålder. I denna studie kommer Tiia Ngandu att  undersöka vilken roll livsstilsrelaterade faktorer spelar för utveckling av demens och kognitiv nedsättning. Fokus ligger på att använda denna information för att skapa instrument som kan identifiera individer med ökad risk för demens, så att man bättre kan formulera förebyggande åtgärder i framtiden. Studien undersöker också effekten av en mångfasetterad behandling för att förebygga kognitiv nedsättning.

Hälsoeffekter av luftföroreningar – studier av sambandet mellan luftvägsinflammation, luftföroreningar och arvsanlag

Det är sedan tidigare känt att luftföroreningar ökar risken för besvär i luftvägarna och förvärrar astmatiska symptom. Nya studier visar även att luftföroreningar kan orsaka uppkomst av astma. Luftföroreningar orsakar inflammation i luftvägarna, något som är ett kännetecken för luftvägssjukdom. Kvävemonoxid är en budbärarmolekyl som bildas vid inflammation och kan användas som en markör för inflammationen. Kvävemonoxid kan enkelt mätas i utandningsluft och förhöjda nivåer har visats vara förknippade med ökad risk för luftvägsbesvär. Lars Modig skall studera sambandet mellan exponering för luftföroreningar, nivåer av kvävemonoxid i utandningsluft och risken för luftvägssjukdom samt arvsanlagens betydelse för hälsoeffekter av luftföroreningar. Projektet syftar även till att förbättra metoder för att beskriva och kvantifiera människors exponering för luftföroreningar.

Studier av blodstamcellers celldelande förmåga för att förbättra behandling av leukemi.

Blodstamceller har den unika förmågan att kunna ge upphov till alla typer av blodceller vi behöver i kroppen. Denna egenskap, tillsammans med förmågan till självförnyelse, genom celldelning, har gjort att blodstamceller kan användas till att bota patienter med blodcancer (leukemi). Tyvärr kan inte alla patienter behandlas idag, då det råder brist på blodstamcellsdonatorer. Det skulle därför vara en mycket stor framgång om man kunde utnyttja blodstamcellernas förmåga till självförnyelse och lära sig att expandera dem utanför kroppen. I detta projekt undersöker Mattias Magnusson vilka gener som styr blodstamcellernas förmåga till celldelning. Målet är att genom ökad kunskap om detta finna metoder som kan användas för att producera blodstamceller, så att fler patienter kan få möjlighet till denna behandling.

Molekylär patogenes vid refraktär anemi med ringsideroblaster, en subtyp av myelodysplastiskt syndrom

Anquan Liu arbetar i ett projekt som rör sjukdomsmekanismer vid den maligna blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom (MDS), med speciellt fokus på undergruppen refraktär anemi med ringsideroblaster. I syfte att kunna fastställa de genetiska förändringar som leder fram till denna sjukdom utvecklar han robusta lentivirala tekniker (användning av virus för att experimentellt överföra genetiskt material) för att över- och underuttrycka kandidatgener i primära hematopoetiska stamceller från friska försökspersoner och från patienter. För närvarande fokuserar han på ett par kandidatgener involverade i intracellulär järntransport, som identifierats genom genexpression och biologiska analyser av tumörmaterial. Han har nyligen visat att lentivirus medierad transfektion av MDS stamceller fungerar och har utvecklat ett avläsningssystem för att mäta effekten. Förhoppningen är att dessa metoder i framtiden kommer att kunna användas på ett brett spektrum av hematologiska stamcellssjukdomar för att bättre förstå relevanta sjukdomsmekanismer.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.  

Utveckling av bättre modellsystem för studier av multiresistens hos patogena jästsvampar.

Jästinfektioner utgör ett allvarligt hot för individer med nedsatt immunförsvar eftersom det endast finns ett begränsat antal preparat som effektivt bekämpar svampinfektioner. Samtidigt identifieras ständigt jäststammar som har utvecklat resistens mot ett eller flera svampdödande preparat. Tomas Linders projektet går ut på att identifiera de genetiska förändringar som leder till multiresistens hos jästsvampar. Projektet fokuserar på två icke-patogena jästarter som är nära släktingar till den vanligast förekommande patogena jästsvampen Candida albicans. Aktiviteten hos olika gener i dessa två jästsvampar justeras upp och ner för att se vilka genförändringar leder till ökad (och minskad) resistens mot olika svampdödande preparat. Sådan information kan sedan användas till bättre design av behandlingsstrategier som förebygger uppkomsten av multiresistens.

Behandling av svårläkta sår med hjälp av genterapi

Behandling av svårläkta sår är ett stort problem för de som drabbas och är mycket resurskrävande inom svensk sjukvård. Tidigare forskning har visat att tillförsel av vissa biologiskt aktiva kroppsegna ämnen förbättrar sårläkningen, vilket både kan förkorta läkningstiden och möjliggöra läkning av sår som annars inte skulle göra detta. Ett av de mest lovande sätten att tillföra de kroppsegna sårläkande ämnena är genom s.k. genterapi, där patientens egna celler först tas ut och modifieras varefter de transplanteras till såret. På detta vis får man en egenproduktion av de aktiva ämnen på platsen där detta behövs. Metoden kräver dock avancerad teknik för att säkerställa behandlingseffekten och säkerheten för patienten. Johan Junker kommer att utveckla en sådan teknik vid ett framstående laboratorium vid Harvard Medical School i Boston, USA. Forskningen kan få stor betydelse för patienter med svårläkta sår, som vid diabetessjukdom.