Molekylära mekanismen för degranulering av mastceller

Mastceller bär en stor del av ansvaret för de typiska symtomen vid astma, allergier och allergiska chockreaktioner. När mastceller aktiveras i samband med en allergisk reaktion, frisätts en rad olika fysiologiskt aktiva substanser, bl.a. histamin. Vanligtvis är de här substanserna lagrade inuti mastcellen, men när tex pollen binder till mastcellens yta frisätts en stor del av substanserna inom loppet av bara några minuter. Det är ännu inte helt klarlagt vilka proteiner som styr frisättningen av substanser från mastceller, också kallat degranulering. Genom att systematiskt undersöka effekten av hundratals olika proteiner på mastcellernas aktivering kan vi få en ökad förståelse av den molekylära mekanismen för degranulering i mastceller. En ökad kunskap om mastcellernas funktion kan leda till nya behandlingsmetoder för astma och allergier.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.

Koagulationssystemet – en enzymkaskad med betydelse för det medfödda immunförsvaret mot bakteriella infektioner

Under de senaste årtiondena har studier av interaktioner mellan sjukdomsorsakande mikroorganismer och värdorganismen resulterat i att man kunnat upptäcka nya försvarsmekanismer, vilket har lett till en djupare förståelse för molekylära interaktioner för bekämpning av bakteriella infektioner. Preliminära fynd har visat att plasma transglutaminas faktor XIII, som utgör en del av blodets koagulationssystemet, kan binda bakteriella ytproteiner till fibrinkoaglet. Detta leder till att bakterier fångas in och hålls kvar i koaglet och därmed förhindras vidare spridning. Aktivering av koagulationssystemet leder också till att antimikrobiella försvarsmolekyler bildas, vilket medför att de infångade bakterierna dödas. I detta projektet kommer jag att undersöka de molekylära mekanismerna för koagulationsmedierade antimikrobiella aktiviteter, samt om bakterier har utvecklat strategier för att motverka denna försvarsmekanism.

Centralnervösa processer vid smärta i psykiatrisk sjukdom

Samma områden i hjärnan som aktiveras av smärta aktiveras också av ångest och rädsla. Patienter med långvarig smärta blir ofta, av förståeliga skäl, deprimerade, och patienter med en primär psykisk sjukdom har ofta förändrad smärtkänslighet. Vid posttraumatiskt stressyndrom och vid tvångssyndrom tycks smärttröskeln sänkt, medan patienter med schizofreni ofta har en högre smärttröskel. Jag kommer att studera hjärnans reaktioner på smärta och rädsla i dessa tre patientgrupper med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi. Förhoppningen är att vi kan nå en bättre förståelse för hur psykisk sjukdom kan förändra hjärnans reaktioner på smärta, något som på sikt kan leda till en mer integrerad vård.

Karakterisering av nikotin-känsliga celler i hjärnans minnescenter

Hippocampus är det område djupt inne i hjärnans tinningslob där vi skapar nya minnen, men exakt hur denna process går till är ännu ofullständigt känd. För att förstå hur hjärnan fungerar behöver man kunna dela upp hjärnans miljontals celler i mindre, mer lättstuderade grupper av likartade nervceller. Vi har upptäckt en speciell grupp av nervceller i hippocampus som är extra känsliga för nikotin. I mitt projekt kommer jag att studera hur dessa celler är med och skapar minnen eller alstrar olika typer av elektriska hjärnvågor, som har ett karakteristiskt mönster t.ex. då man drömmer, minns eller tänker koncentrerat på något. Jag kommer sedan undersöka hur långvarig administration av nikotin påverkar dessa cellers funktion i hippocampus och därmed fördjupa förståelsen för hur nikotinberoende påverkar hjärnan.

Genetisk studie av orsaken till leukemi-transformation vid myelodyplastiskt syndrom

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är en kronisk benmärgscancer karaktäriserad av blodbrist och risk för att utveckla akut leukemi. Orsaken till MDS är ofullständigt känd. Vi kommer använda modern teknologi för att sekvensera arvsmassan från tio MDS-patienter vid diagnos och vid efterföljande övergång i akut leukemi. Vi hoppas kunna identifiera genetiska förändringar involverade i de olika stadierna av sjukdomen. Vi kommer sedan utvärdera hur vanliga dessa förändringar är och deras prognostiska betydelse genom att studera en större grupp patienter. Förbättrade prognosmarkörer medger en mer detaljerad riskbedömning och möjlighet att erbjuda adekvat behandling, exempelvis benmärgstranplantation till högriskpatienter. Om vi i vår genetiska studie finner avvikelser som återkommer hos andra MDS-patienter kan det utgöra en viktig grund för att utveckla effektivare droger.

Kartläggning av genetiken bakom osteosarkom hos hund och människa

Projektbeskrivning: Osteosarkom är den vanligaste skelettcancern hos människa och uppkommer oftast under tonåren. Det är en aggressiv sjukdom där endast 65% av patienterna botas med idag tillgängliga behandlingar. Vi försöker klarlägga vad som orsakar sjukdomen med hunden som modell. Spontan uppkomst av osteosarkom är väldigt vanligt i vissa hundraser och sjukdomen är mycket lik den hos människa. Vi använder de senaste teknikerna för att hitta genvarianter d.v.s. ärftliga skillnader mellan friska och sjuka hundar. Genom att jämföra arvsmassan i tumörvävnad och normalvävnad från samma djur kan vi förstå mer om tumörutvecklingen. När vi hittat viktiga gener i hundmodellen utvärderar vi dessa hos människa och undersöker vilka effekterna blir för celler och vävnader. Den övergripande målsättningen med projektet är att förbättra diagnostik och behandling av skelettcancer.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.

Användning av matematiska och experimentella metoder för att studera effekter av inhibering av Notch-signalering i bröstcancer

Brösttumörer är heterogena och består av en komplex blandning av celler med olika egenskaper. Det är nu känt att det är de så kallade cancerstamcellerna som upprätthåller tumörtillväxten genom att kunna dela sig obehindrat. Om det vore möjligt att specifikt ta död på cancerstamcellerna skulle tumörtillväxten kunna stoppas och återfallsrisken minska. I det här projektet kombinerar vi en matematisk model för hur celler i en tumör växer med experimentella metoder för att studera hur de olika cellpopulationerna i en tumör svarar på behandling med inhibitorer mot en specifik cellsignalväg, Notch-signalvägen. Målet är att öka förståelsen för hur olika cellpopulationer i en tumör samverkar och vad som händer med celldynamiken vid behandling, vilket förhoppningsvis kan leda till effektivare behandlingar.

Primära bröstcancerceller som translationellt modellsystem för terapi och diagnostik

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen för svenska kvinnor. De flesta patienter går att bota genom kirurgisk behandling i tidigt stadium, men trots många och nya behandlingsmöjligheter går det ej att bota patienter med spridd bröstcancersjukdom. En viktig förklaring tror man är sk cancerstamceller, dvs cancerceller som växer mycket långsamt och är mycket motståndskraftiga mot cellgifter. Dessa celler ger i sin tur upphov till tumören och metastaser genom celldelning. I detta projekt kommer jag att studera dessa celler genom rening och selektion av celler från färska utopererade brösttumörer. I vår forskning har vi upptäckt att cancerstamcellerna har en särskild östrogenreceptor som gör att det går att behandla dessa med hormonliknande substanser. Jag försöker också förstå vad som kännetecknar cancerstamceller jämfört med vanliga tumörceller genom att analysera proteiner och DNA med sk sekvensering. Min förhoppning är att vi ska kunna använda dessa fynd för att förbättra bröstcancerdiagnostiken och hitta högeffektiva läkemedelsbehandlingar för spridd bröstcancer.

Reglering av det metabola syndromet med probiotiska bakterier

Både fetma och åderförkalkning orsakar stort lidande och ingår i det så kallade metabola syndromet. Den senaste forskningen har visat att bakterierna i mag-tarmkanalen kan reglera näringsupptag och fettdepåer i kroppen. Dessutom har bakterieinfektioner visats vara kopplade till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Projektets syfte är att klargöra betydelsen av tarmfloran för utveckling av det metabola syndromet i tidig ålder, genom att hitta probiotika (”snälla” bakterier) som kan påverka kroppsvikt, fettdepåer och åderförkalkning i djurmodeller. Jag kommer även att undersöka prover från patienter med åderförkalkning, för att se om det går att hitta bakterier som kan vara kopplade till sjukdomen. Det övergripande syftet med mitt projekt är att kunna hitta nya behandlingsmetoder för det metabola syndromet och bredda vår kunskap om hur bakterierna i kroppen påverkar vår hälsa.

Förbättrat omhändertagande av patienter med autoimmun hög ämnesomsättning och sköldkörtel-associerad ögonsjukdom

Hög ämnesomsättning till följd av sköldkörtelsjukdom orsakat av autoimmun inflammation kan i vissa fall leda till ögonpåverkan. Försämrad livskvalitet för de drabbade är vanligt, vilket ytterligare späs på om de drabbas av ögonsjukdomen. Projektet består av flera delar, inkluderande; en studie med magnetkameraundersökning av hjärnan på patienter för att studera hur hjärnan påverkas av hög ämnesomsättning och om koppling finns till kvarstående nedsatt livskvalitet; skapandet av ett register med tillhörande blodprovsbank över patienter med hög ämnesomsättning för att möjliggöra studier av genetiska och immunologiska markörer; samt en behandlingsstudie av patienter med ögonsymptom med det biologiska läkemedlet rituximab. Målsättningen med mitt projekt är att få bättre förståelse för livskvalitetspåverkan vid denna typ av hög ämnesomsättning, genetiska och immunologiska mekansimer för utvecklingen av ögonsjukdomen och sist medn inte minst; att kunna påverka förloppet av ögonsjukdomen.