Hur påverkar hepatit C-virusets proteas infektionsförloppet?

Hepatit C-virus (HCV) är ett globalt hälsoproblem som drabbar mer än 170 miljoner människor. Hos 80 procent av dem som infekteras med HCV utvecklas en långvarig och kronisk leverinflammation, som på sikt kan leda till bland annat levercancer. För att på bästa sätt utveckla effektivare läkemedel mot HCV behövs bättre kunskaper om hur HCV hämmar cellernas försvarsmekanismer och immunsystemet. I detta sammanhang verkar virusproteinet ”non-structural 3/4A” (NS3/4A) vara av central betydelse. För att öka förståelsen om hur NS3/4A påverkar levern undersöks leverprover från patienter infekterade med HCV och i experimentella sjukdomsmodeller. Denna typ av studier där leverförändringar i infekterade patienter och experimentella modeller kan studeras parallellt ger en helt ny insikt i hur NS3/4A-proteinet påverkar levern, vilket på sikt kan leda till förbättrade möjligheter till behandling.

Fetma, autofagi och utveckling av bukspottkörtelcancer.

Det är väl känt att fetma orsakar en rad olika metabola och cellulära störningar som bland annat kan bidra till utvecklingen av cancer. Bukspottkörtelcancer är en av de mest dödliga cancerformerna där risken att drabbas ökar om man lider av fetma. En av de cellprocesser som störs av fetma är autofagi, vilket är en grundläggande cellulär funktion där skadade celldelar och felaktiga proteiner tas om hand och elimineras. Denna process är normalt mycket välreglerad. Störd autofagi kan leda till bildning av fria syreradikaler och inflammation, vilket i sin tur kan ge skador på arvsmassan och orsaka uppkomst av tumörer. I detta forskningsprojekt kommer experimentella modeller att användas för att i detalj undersöka hur fetma kan störa autofagi-processen, och på vilket sätt detta bidrar till utveckling av bukspottkörtelcancer.

Betydelsen av naturliga dödarceller för cancerutveckling i levern

Naturliga dödarceller (natural killer cells; NK celler) utgör en viktig del av vårt immunförsvar mot tumörer. Levercancer är den tredje vanligaste cancerformen med dödlig utgång globalt sett. Varför levercancer uppstår är fortfarande till stora delar oklart. Dock vet man att underliggande sjukdomar, såsom hepatit C virus infektion och primär skleroserande kolangit, kraftigt ökar risken för att utveckla levercancer. I detta projekt studerar jag varför enbart vissa patienter med hepatit C virus infektion eller primär skleroserade kolangit utvecklar levercancer och undersöker ifall detta har att göra med hur NK cellerna i dessa patienter fungerar. Bättre kunskap om NK celler vid dessa sjukdomstillstånd kan bidra till bättre förståelse för sjukdomsmekanismer och leda till bättre möjligheter för att förutsäga sjukdomsförlopp och/eller effekter av behandling.

Karaktärisering av olika astmatyper

Från att ha varit ovanliga före 1950-talet har en snabb ökning av astma och allergiska sjukdomar gjort dem till folksjukdomar i västvärlden. Astma ses ofta som en enhetlig sjukdom trots det faktum att utlösande faktorer, prognos över tid och effekten av medicinering varierar mycket mellan olika individer. Astma ter sig därför snarare som ett syndrom. Forskningsinsatserna inom astmaområdet har varit intensiva de senaste decennierna men fortfarande behandlas de flesta astmatiker med samma slags mediciner som för 20-30 år sedan. Genom att studera olikheterna inom astmasyndromet syftar Bäcklunds forskning till att hitta och kartlägga större undergrupper, så kallade fenotyper, av astma. Detta görs i form av omfattande enkätundersökningar och detaljerade kliniska uppföljningar. I de undergrupper som identifieras i detta projekt kan sedan sjukdomsprocesserna studeras närmare och ge avgörande kunskap som kan användas i utvecklingen av bättre individanpassad behandling och nästa generation astmaläkemedel.

Identifiering av en ny glutamat-transportör; viktig komponent i hjärnans belöningssystem.

Bagchis forskargrupp har i ett tidigare projekt identifierat en ny transportör för signalsubstansen glutamat, kallad SLCZ1, i nervsystemet. Transportören finns enbart på de hämmande GABA-nervcellerna i hjärnan och i ryggmärgen. Hypotesen i detta forskningsprojekt är att transportören har betydelse för GABA-signalering. En signalering som fyller många viktiga reglerande funktioner i hjärnan. Som stöd för detta är kunskapen om att vid avsaknad av transportören så förändras känsligheten i hjärnans belöningssystem. Ett av målen i projektet är att identifiera exakt i vilka nervkretsar SLCZ1 reglerar funktion i belöningssystemet. Eftersom transportörer är uttryckta på cellytan och ofta utgör ett av de hastighetsbegränsande stegen i en signalväg är de i allmänhet både lovande måltavlor för läkemedel och möjliga orsaker till sjukdomar, bland annat när det gäller olika former av beroendetillstånd.

Funktionell integration av transplanterade humana neuronala stamceller vid epilepsi.

Epilepsi är en vanlig neurologisk sjukdom med över 60 000 drabbade personer bara i Sverige, där en tredjedel av de drabbade personerna inte har tillräcklig effekt av nu tillgänglig behandling. Nervceller som producerar den hämmande signalsubstansen GABA förstörs vid epilepsi och en ny behandlingsmöjlighet skulle vara att försöka ersätta dessa celler med nya nervceller. I projektet undersöks om en källa till dessa nya nervceller skulle kunna vara patientens egna hudceller, en celltyp som har visat sig kunna omprogrammeras till att bli just GABA-producerande nervceller – så kallade humana inducerbara pluripontenta stamceller. Genom att använda en innovativ metod där cellerna kan styras via ljusstyrda protein kommer aktivering av de transplanterade cellerna studeras för att utröna om de kan reducera eller blockera epileptisk aktivitet i experimentella modeller av epilepsi.

Hur kan pneumokock-bakterien undgår immunsystemet?

Sjukdomar som orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) är ett stort folkhälsoproblem över hela världen, inte minst eftersom de påverkar främst de yngsta och de äldsta i befolkningen, och även personer med nedsatt immunförsvar. Trots användningen av antibiotika och vacciner är dödligheten associerad med pneumokocker alarmerande. Därför är behovet brådskande att utveckla nya och effektiva strategier för att effektivt bekämpa pneumokockinfektioner. I detta projekt söks kunskap om hur det kommer sig att pneumokocker kan undvika att dödas eller hämmas av immunsystemet, främst i kontakten med det så kallade komplementsystemet som är en del av vårt immunförsvar. Större förståelse för dessa processer och reaktioner kan användas för att utveckla nya strategier och behandlingsmetoder för prevention och behandling av pneumokockinfektioner.

Epigenetisk reglering av differentiering av Drosofila luktnervceller

Vad bestämmer att en viss cell blir en muskelcell? Eller en nervcell? Kroppens olika celler har samma gener och genetiska kod (DNA), men utnyttjar det på olika sätt för att skapa sin speciella funktion. Reglering av hur gener används och därmed den cellspecifika karaktären, styrs och befästs av s.k. epigenetisk reglering (Grekiska: epi- över, gener). Som exempel packas DNA som inte ska användas i en viss celltyp ihop och blir då otillgängligt för användning.  Anita Östs projekt syftar till att förstå hur epigenetisk reglering går till vid bildandet av luktnervceller. Detta arbete är vägledande för att förstå hur olika undergrupper av nervceller bildas, vilket är en fundamental del i kartläggningen av den komplexa struktur och funktion som bygger upp ett fungerande och friskt nervsystem.

Studier för att förbättra behandling av HIV som drabbar hjärnan

Förutom att infektera och förstöra viktiga celler i immunsystemet har humant immunbristvirus (HIV) även förmågan att mycket tidigt efter smittotillfället ta sig in i det centrala nervsystemet (CNS). Detta leder till en livslång infektion och en inflammatorisk reaktion inne i hjärnan. Innan HIV- läkemedel fanns tillgängliga, utvecklade ca 20% av HIV-infekterade individer en demens som var direkt relaterad till HIV-infektionen. Sedan kombinationsbehandling mot HIV infördes 1996 har denna förödande demens och andra neurologiska komplikationer blivit mycket ovanliga. En relativt stor andel av patienterna uppvisar dock fortfarande mildare neurokognitiva störningar. Huvudsyftet med Aylin Yilmaz projekt är att studera i vilken utsträckning nya HIV-läkemedel tar sig in i CNS samt hur olika HIV-läkemedel och kombinationer av läkemedel påverkar HIV-infektionen i hjärnan

Betydelsen av kosten tidigt i livet för senare allergiutveckling

Eksem och födoämnesallergier drabbar små barn, vilket belyser vikten av att identifiera skyddande omgivningsfaktorer tidigt i livet. En aktuell teori är att immunförsvaret inte får den stimulans det behöver för att utvecklas, vilket kan resultera i allergier. Vår moderna livsstil innefattar en förändrad kost med industriellt producerad mat och mindre färsk fisk, frukt och grönsaker. Vi äter också mindre mjölksyrejästa livsmedel jämfört med tidigare. Detta har resulterat i minskat intag av omega-3 fettsyror, antioxidanter och probiotiska bakterier (tex laktobaciller), vilka alla kan påverka immunförsvaret. I studier i Sverige och Australien undersöker Christina West kostfaktorers betydelse under graviditeten och spädbarnstiden för senare allergiutveckling. Det är viktigt att försöka identifiera skyddande faktorer för att om kunna bromsa den kraftiga ökningen av allergier.