Sociala, vaskulära och livsstilsrelaterade faktorer i utveckling av demens – en epidemiologisk och intervention approach

När allt fler individer lever upp i hög ålder blir demenssjukdomarna en allt större utmaning för folkhälsan. Demenssjukdomarnas orsak är multifaktoriell, vilket betyder att de påverkas av både omgivningsfaktorer och arvsanlag. Den enskilda betydelsen av olika sociala, vaskulära och livsstilsrelaterade faktorer är dock fortfarande oklar, och kan sannolikt variera under olika perioder i livet från medelåldern upp i hög ålder. I denna studie kommer Tiia Ngandu att  undersöka vilken roll livsstilsrelaterade faktorer spelar för utveckling av demens och kognitiv nedsättning. Fokus ligger på att använda denna information för att skapa instrument som kan identifiera individer med ökad risk för demens, så att man bättre kan formulera förebyggande åtgärder i framtiden. Studien undersöker också effekten av en mångfasetterad behandling för att förebygga kognitiv nedsättning.

Hälsoeffekter av luftföroreningar – studier av sambandet mellan luftvägsinflammation, luftföroreningar och arvsanlag

Det är sedan tidigare känt att luftföroreningar ökar risken för besvär i luftvägarna och förvärrar astmatiska symptom. Nya studier visar även att luftföroreningar kan orsaka uppkomst av astma. Luftföroreningar orsakar inflammation i luftvägarna, något som är ett kännetecken för luftvägssjukdom. Kvävemonoxid är en budbärarmolekyl som bildas vid inflammation och kan användas som en markör för inflammationen. Kvävemonoxid kan enkelt mätas i utandningsluft och förhöjda nivåer har visats vara förknippade med ökad risk för luftvägsbesvär. Lars Modig skall studera sambandet mellan exponering för luftföroreningar, nivåer av kvävemonoxid i utandningsluft och risken för luftvägssjukdom samt arvsanlagens betydelse för hälsoeffekter av luftföroreningar. Projektet syftar även till att förbättra metoder för att beskriva och kvantifiera människors exponering för luftföroreningar.

Studier av blodstamcellers celldelande förmåga för att förbättra behandling av leukemi.

Blodstamceller har den unika förmågan att kunna ge upphov till alla typer av blodceller vi behöver i kroppen. Denna egenskap, tillsammans med förmågan till självförnyelse, genom celldelning, har gjort att blodstamceller kan användas till att bota patienter med blodcancer (leukemi). Tyvärr kan inte alla patienter behandlas idag, då det råder brist på blodstamcellsdonatorer. Det skulle därför vara en mycket stor framgång om man kunde utnyttja blodstamcellernas förmåga till självförnyelse och lära sig att expandera dem utanför kroppen. I detta projekt undersöker Mattias Magnusson vilka gener som styr blodstamcellernas förmåga till celldelning. Målet är att genom ökad kunskap om detta finna metoder som kan användas för att producera blodstamceller, så att fler patienter kan få möjlighet till denna behandling.

Molekylär patogenes vid refraktär anemi med ringsideroblaster, en subtyp av myelodysplastiskt syndrom

Anquan Liu arbetar i ett projekt som rör sjukdomsmekanismer vid den maligna blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom (MDS), med speciellt fokus på undergruppen refraktär anemi med ringsideroblaster. I syfte att kunna fastställa de genetiska förändringar som leder fram till denna sjukdom utvecklar han robusta lentivirala tekniker (användning av virus för att experimentellt överföra genetiskt material) för att över- och underuttrycka kandidatgener i primära hematopoetiska stamceller från friska försökspersoner och från patienter. För närvarande fokuserar han på ett par kandidatgener involverade i intracellulär järntransport, som identifierats genom genexpression och biologiska analyser av tumörmaterial. Han har nyligen visat att lentivirus medierad transfektion av MDS stamceller fungerar och har utvecklat ett avläsningssystem för att mäta effekten. Förhoppningen är att dessa metoder i framtiden kommer att kunna användas på ett brett spektrum av hematologiska stamcellssjukdomar för att bättre förstå relevanta sjukdomsmekanismer.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.  

Utveckling av bättre modellsystem för studier av multiresistens hos patogena jästsvampar.

Jästinfektioner utgör ett allvarligt hot för individer med nedsatt immunförsvar eftersom det endast finns ett begränsat antal preparat som effektivt bekämpar svampinfektioner. Samtidigt identifieras ständigt jäststammar som har utvecklat resistens mot ett eller flera svampdödande preparat. Tomas Linders projektet går ut på att identifiera de genetiska förändringar som leder till multiresistens hos jästsvampar. Projektet fokuserar på två icke-patogena jästarter som är nära släktingar till den vanligast förekommande patogena jästsvampen Candida albicans. Aktiviteten hos olika gener i dessa två jästsvampar justeras upp och ner för att se vilka genförändringar leder till ökad (och minskad) resistens mot olika svampdödande preparat. Sådan information kan sedan användas till bättre design av behandlingsstrategier som förebygger uppkomsten av multiresistens.

Behandling av svårläkta sår med hjälp av genterapi

Behandling av svårläkta sår är ett stort problem för de som drabbas och är mycket resurskrävande inom svensk sjukvård. Tidigare forskning har visat att tillförsel av vissa biologiskt aktiva kroppsegna ämnen förbättrar sårläkningen, vilket både kan förkorta läkningstiden och möjliggöra läkning av sår som annars inte skulle göra detta. Ett av de mest lovande sätten att tillföra de kroppsegna sårläkande ämnena är genom s.k. genterapi, där patientens egna celler först tas ut och modifieras varefter de transplanteras till såret. På detta vis får man en egenproduktion av de aktiva ämnen på platsen där detta behövs. Metoden kräver dock avancerad teknik för att säkerställa behandlingseffekten och säkerheten för patienten. Johan Junker kommer att utveckla en sådan teknik vid ett framstående laboratorium vid Harvard Medical School i Boston, USA. Forskningen kan få stor betydelse för patienter med svårläkta sår, som vid diabetessjukdom.

”Graft engineering” för att minska komplikationer vid transplantation av blodstamceller

Vid behandling av cancersjukdomar, såsom leukemi och lymfom, är transplantation av s.k. blodstamceller från en donator en viktig behandlingsform. Trots att detta är en väletablerad och relativt framgångsrik behandling har den begränsningar. Detta beror främst på att de transplanterade cellerna som tas från en givare kan reagera på och skada vävnader i mottagaren (s.k. graft-versus-host-reaktion), vilket sker i upp till 80 % av patienterna. Ett annat problem är svåra infektioner, som utgör ca 40 % av dödsfallen i relation till stamcells-transplantation. Det är därför av stor betydelse att förbättra metoden och på så sätt minska antalet komplikationer kopplade till behandlingen. I det här projektet undersöker Julius Juarez hur man kan optimera sammansättningen av de transplanterade cellerna, s.k. ”graft engineering”, och på så sätt vidareutveckla och förbättra stamcells-transplantation som behandlingsmetod för cancersjukdomar.

Arvsanlag som påverkar kända riskfaktorer för våra vanliga folksjukdomar

Många av våra vanliga folksjukdomar har en betydande ärftlig komponent, men vi vet också att uppkomsten av de flesta sjukdomar beror av en mycket komplex interaktion mellan arv och miljö. Tack vare stora tekniska framsteg i forskningen om arvets betydelse har man kunnat identifiera hundratals nya arvsanlag (gener) som påverka risken för att utveckla olika sjukdomar. Antalet involverade gener i en sjukdomsprocess är många och de flesta enskilda gener har en mycket liten påverkan på den totala sjukdomsrisken. Åsa Johanssons forskning går ut på att identifiera gener som påverkar kända riskfaktorer för våra vanligaste folksjukdomar, så som höga blodfetter, övervikt och lungfunktion, vilket kommer att leda till en bättre förståelse för arvets betydelse för bl a lung- och hjärt-kärlsjukdomar.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.

Studier av den biologiska klockan hos patienter med bipolär sjukdom eller schizofreni

Människans fysiologiska funktioner och sociala beteende genomgår dagliga rytmiska förändringar. Dessa dygnsrytmer, som exempelvis sömn- och vakenhetscykeln, koordineras av en ”kroppsklocka” i hjärnan vars ”inre tid” synkroniseras av omgivningens ljus- och mörkercykel. Om klockans funktion rubbas försämras den mentala kapaciteten och stämningsläget kan påverkas. Vid schizofreni och bipolär sjukdom talar mycket för att störningar i dygnsrytmregleringen föreligger. Anne-Sofie Johanssons projekt går ut på att undersöka om dessa dygnsrytmstörningar kan bero på förändringar i gener som styr dygnsrytmen, s.k. ”klockgener”. Anne-Sofie studerar även hur läkemedel som används vid dessa sjukdomar, s.k. psykofarmaka, påverkar klockgenerna. Hon kommer att utveckla en metod för att kunna förutspå hur psykofarmaka påverkar klockgensuttrycket hos dessa patienter, vilket möjliggör att skräddarsy behandlingar och även att ta fram nya effektiva läkemedel för patienter drabbade av schizofreni och bipolär sjukdom.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.

Betydelsen av cancer-associerade bindvävsceller för behandlingssvar vid huvud- och halstumörer

För att kunna erbjuda cancerpatienter en individualiserad och effektiv behandling krävs ökad kunskap om faktorer som påverkar hur väl tumören svarar på behandling. Faktorer av betydelse omfattar inte enbart tumörcellens egenskaper utan även komponenter i tumörcellens omgivning som kärl, bindväv och inflammatoriska celler. Ann-Charlotte Johanssons projekt syftar till att klargöra betydelsen av bindvävsceller i tumörens närhet, s.k. cancer-associerade bindvävsceller, för huvud- och halstumörers svar på behandling. De närliggande bindvävscellerna har visats kunna skydda tumörcellerna mot olika behandlingsformer genom att sända ut ämnen i tumörcellens omgivning. Målet är att identifiera dessa ämnen och utvärdera om de kan användas för att förutspå hur den enskilde patienten svarar på behandling. Förhoppningen är också att effekten av konventionella behandlingar ska kunna förbättras genom att blockera kommunikationen mellan cancer-associerade bindvävsceller och tumörceller.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.