Arm- och handfunktion hos personer med stroke eller ryggmärgsskada utvärderad med objektiva, kliniska och självskattade mått – olika dimensioner behövs för bättre rehabilitering

Den primära drivkraften för projektet är att förbättra rehabilitering för personer med stroke eller ryggmärgsskada. Nedsatt arm- och handfunktion, som är vanligt efter dessa skador, påverkar personens förmåga att utföra dagliga aktiviteter och möjligheten att uppnå självständighet i vardagen. Arm- och handfunktion rankas som ett av de viktigaste prioriteringsområdena av patientgrupperna själva. De flesta kliniska bedömningsinstrument som används idag är beroende av bedömarens observation och saknar därmed förmågan att kvantifiera viktiga förändringar t.ex. avseende rörelsekvalité.Med detta projekt ska vi utveckla och utvärdera objektiva instrument för arm- och handfunktion genom att använda moderna tekniker, såsom 3D motion capture, Virtual Reality (VR) och bärbara sensorer. Vi kommer också att utforska möjligheten att använda VR teknik i kombination med elektromyografi (EMG) och mönsterigenkänning för att förstärka hjärnans återhämtningsprocesser i syfte att uppnå förbättrad arm-och handfunktion. Resultaten från projektet kan användas för att stödja en mer individanpassad rehabilitering.

Seneffekter och socioekonomiska riskfaktorer vid svår sepsis

Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på en infektion och som leder till att olika organ i kroppen skadas. I Sverige drabbas årligen ca 40 000 patienter av sepsis, och ca 20-25% av dessa avlider under sjukhusvistelsen. De senaste åren har det uppmärksammats att det verkar finns risk för minskad överlevnad även på längre sikt och att det kan finnas risk för långtidskomplikationer, så kallade seneffekter, upp till flera år efter den akuta sjukdomen. Men det saknas mycket kunskap om dessa seneffekter.Målet är att studera överlevnad på längre sikt och att kartlägga långtidskomplikationer hos vuxna i Sverige som överlevt det akuta vårdförloppet vid svår sepsis. Målsättningen är också att studera om risken för sepsis skiljer sig åt beroende på socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Förhoppningen är att kunskapen från de planerade studierna i framtiden kan användas för att exempelvis ta fram riktlinjer för uppföljning efter sepsis.

Struktur och funktion hos melatoninreceptor-heterodimerer: måltavlor för behandling av typ 2-diabetes

G-proteinkopplade receptorer, eller GPCR, fungerar som receptorer (mottagare) för olika signalmolekyler i cellens närhet. Då en signalmolekyl binder till en GPCR, startas en signalkaskad inne i cellen, och olika cellulära processer startas. Två mycket intressanta GPCR i människa är melatoninreceptorerna MT1 och MT2. Dessa reglerar vår dygnsrytm och nya studier har också visat att mutationer i MT2 receptorn bidrar till utveckling av typ 2- diabetes.Målet med min forskning är att undersöka hur MT1 och MT2 går samman i cellen och bildar så kallade dimerer. Dessa dimerer har en helt annan inverkan på signalering än vad varje receptor har var för sig och är därför mycket intressanta som måltavlor för behandling. Genom att studera detta hoppas jag på sikt att vi kan ta fram specifika och effektiva läkemedel för såväl sömnsvårigheter som för typ 2-diabetes.

Autolog blodstamcellstransplantation som behandling för multipel skleros

Autolog blodstamcellstransplantation är en potentiellt botande behandling av den neurologiska sjukdomen MS. Syftet med behandlingen är att stoppa immunförsvarets angrepp på hjärnan. Jag arbetar med att försöka besvara tre grundläggande frågor: Vem borde erbjudas behandling? Varför fungerar behandlingen? Vad kan man förvänta sig om man genomgår behandling?Vi arbetar med att på ett tidigt stadium kunna identifiera individer med dålig prognos. Vi länkar samman analyser av små molekyler, metabolomet, med kliniska och genetiska data för att göra risk- och prognosbedömningar på individnivå. Detta gör att vi kan erbjuda behandling tidigare. Vidare undersöker vi hur sammansättningen av immunförsvaret påverkas av behandlingen och hur det reagerar på ämnen från hjärnan för att se om sjukdomen verkligen är borta. Till sist använder vi patientregister för att följa sjukdomsutveckling, behov av läkemedel och sjukskrivning samt uppkomst av allvarliga biverkningar för att kunna ge bra råd till de som vill genomgå behandling i framtiden.

MORC-familjens dynamiska reglering av kromatinarkitekturen

Trots att kroppens alla celler har samma DNA-kod (genom) utvecklas de ändå till olika celltyper. Det som avgör vilken typ av cell det blir är hur genomet regleras i den specifika cellen. Detta undersöks inom ett forskningsområde som kallas epigenetik. Projektet fokuserar på att undersöka en särskild grupp av epigenetiskt reglerade proteiner som kallas MORC ATPaser. Det har visats sig att deras funktion är viktig för dynamisk reglering av genomet hos människa och att MORC-mutationer kan orsaka sjukdomar som till exempel leder till utvecklingsstörningar. Det långsiktiga målet med projektet är att med biokemiska, strukturbiologiska samt funktionella metoder kartlägga de grundläggande mekanismerna bakom MORC ATPasernas reglering och på så sätt bättre förstå deras roll i hälsa och sjukdom.

Effekten av negativ genreglering genom miRNA i cellkärnan hos stamceller och cancerceller

Alla celler i våra kroppar har precis samma gener, men det är regleringen av dessa gener som bestämmer vilken typ av cell det blir. Genreglering är processen att slå på och stänga av gener. En viktig faktor som reglerar genuttryck är microRNA (miRNA) som är små, icke-kodande RNA molekyler. miRNA finjusterar uttrycket av så mycket som sextio procent av alla våra gener. Jag undersöker omfattningen och betydelsen av miRNA lokalisering och reglering i cellkärnan genom att använda mig av en kombination av RNA och protein sekvenseringsmetoder. Specifikt strävar jag efter att förstå vilken betydelse miRNA har i kärnan i stamceller. Stamceller är viktiga eftersom de ger upphov till alla andra celltyper i en organism. Jag kommer också att undersöka effekten av negativ genreglering i cancercellers kärna via små RNA molekyler.

Betydelsen av signalsekretion från stamcellernas mikromiljö för tarmvävnadens förnyelse och åldrande

Stamceller reparerar och förnyar vår kroppsvävnad med nya celler. Detta är nödvändigt för att bibehålla kroppsvävnadens funktion. När vi åldras minskar stamcellernas aktivitet. I projekt studerar vi hur celler som befinner sig i stamcellernas mikromiljö kommunicerar med stamcellerna för att balansera deras funktion. Mer specifikt använder vi tunntarmen som en modell för att studera hur cellerna utsöndrar signaler och försäkrar att de kommer fram till stamcellerna. Projektets mål är att bättre förstå denna signaltransport och dess betydelse för reparation och förnyelse av kroppsvävnad under vårt åldrande. Detta hoppas vi på sikt ska kunna leda till en tidigare upptäckt och bättre behandling av åldersrelaterade sjukdomar.

Utvärdering av felkällor i PET-forskning

Positronemissionstomografi (PET) är en hjärnavbildningsteknik som kan användas för att undersöka den neurobiologiska grunden till psykiska eller neurologiska sjukdomar. Målsättningen för detta projekt är att förbättra PETs förmåga att kvantifiera biologiska substanser i hjärnan vid olika sjukdomstillstånd, som till exempel depression eller Parkinsons sjukdom. Detta kommer vi att uppnå genom att identifiera och utvärdera olika mätfel som kan uppstå under en PET-undersökning. Syftet är att inhämta kunskap om vilka typer av mätfel som påverkar det slutliga utfallsmåttet, och hur stor åverkan de gör. Med hjälp av denna information kan vi sedan utveckla olika statistiska metoder för att minimera mätfelen, och på så sätt förbättra precisionen vid PET-undersökningar.

Förbättrade transplantationsterapier genom ökad förståelse för hematopoetiska stamcellers självförnyelse

Transplantation av hematopoetiska stamceller (HSC) kan bota livshotande blodsjukdomar, till exempel leukemi, tack vare deras unika förmåga att förnyas och bilda specialiserade blodcellstyper. Otillräcklig stamcellsdonation med immunologisk matchning begränsar dock behandling av patienter och odling av mänskliga HSCs skulle därför kunna bidra till förbättrade transplantationsterapier. Vi har nyligen identifierat genen MLLT3 som huvudsakligen uttrycks i HSCs och också är kritisk för deras tillväxt. Dessvärre har det visats sig att HSCs som odlas i kultur inte utrycker MLLT3. Målet för detta projekt är att förstå hur MLLT3 uttrycket regleras samt hitta metoder för att höja uttrycket så att vi kan odla HSCs i kultur. På så sätt hoppas vi öka tillgängligheten av HSCs som kan användas till transplantation.

Orsakerna bakom färre kopplingar mellan nervceller vid schizofreni

Schizofreni är en svår psykossjukdom som innebär att den drabbade får en förändrad verklighetsuppfattning som präglas av vanföreställningar och hallucinationer. Det finns i dagsläget ingen heltäckande förklaring till vad som orsakar sjukdomen och behovet av nya, mer effektiva läkemedel är enormt. Studier av hjärnvävnad från avlidna patienter med schizofreni har visat på färre antal kopplingar mellan hjärnceller och vi kunde nyligen visa att schizofrenipatienter har en ökad nedbrytning av dessa kopplingar. Det övergripande syftet med projektet är att förstå mekanismerna bakom den ökade eliminering av hjärnans kopplingar hos schizofrenipatienter. Resultat från detta projekt har potential att bidra till ökad förståelse kring de underliggande mekanismerna för hur elimination av kommunikationsvägar i hjärnan sker samt identifiera nya läkemedelsbehandlingar som angriper den primära orsaken till schizofreni.