Bröstcancerstamceller som mål för cancerbehandling

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor. Trots förbättrad diagnostik och behandling dör årligen ungefär 1500 kvinnor i Sverige till följd av spridd sjukdom. En stor utmaning framöver är att bota dessa patienter. Det finns nu belägg för att bröstcancertillväxten drivs av en liten grupp extremt aggressiva så kallade cancerstamceller. Bröstcancerstamcellerna utgör bara en liten andel av tumörcellerna, men är mycket motståndskraftiga mot cancerbehandling och spelar därmed en avgörande roll för risken för cancerspridning. Vi har utvecklat en metod för att isolera bröstcancerstamceller från tumörer som har opererats bort. Jag kommer här att använda detta unika material för att försöka förstå hur bröstcancerstamcellerna fungerar och hur man angriper dem. Jag kommer också att undersöka om det går att hitta markörer för cancerstamceller som kan användas för bröstcancerdiagnostik.

Hälsokonsekvenser av stress som drabbar personer som får ett cancerbesked

Patienter med cancer drabbas ofta av psykiska besvär relaterat till den krisreaktion som cancerbeskedet eller den ofta påfrestande behandlingen medför. Detta innebär en adderad börda, men konsekvenserna har tidigare varit dåligt kända. I en uppmärksammad studie visade vi har nyligen att ett cancerbesked leder till en påtagligt ökad risk för både självmord och hjärtkärlsjukdom, sannolikt som en direkt följd av den krisreaktionen efter cancerdiagnosen. Detta talar för att ett cancerbesked i sig kan medföra omedelbara och allvarliga psykiska och fysiska hälsorisker. I mitt projekt kommer jag att fortsätta med denna forskning för att bättre förstå de bakomliggande mekanismerna. Exempel på frågeställningar jag tänker studera är: vad händer i hjärtat under sådan extrem stress, ökar det risken för hjärtinfarkt eller är det andra hjärtmuskelsjukdomar? Kan betablockerare, läkemedel som skyddar hjärtat mot stresshormoner, modifiera risken? Påverkar stressreaktionen även risken för försämring i den underliggande cancersjukdomen?  Jag kommer även att undersöka om cancerdiagnosen påverkar hälsotillståndet hos familjemedlemmar till den som drabbats av cancer. Förhoppningsvis kommer detta att leda till förbättrade strategier för omhändertagande i samband med ett cancerbesked.

Skräddarsydd behandling av sällsynta ärftliga neuromuskulära sjukdomar

Uppskattningsvis 30% av alla sjukdomsförändringar i arvsmassan påverkar mekanismnen bakom hur olika delar av det som ska bli ett färdigt protein sätts samman. Denna process kallas för ”splitsning”. Om fel uppstår medför det att inget protein bildas eller att det blir felaktigt sammansatt. För många ärftliga sjukdomar, som till exempel Duchennes Muskeldystrofi (DMD), saknas helt effektiv behandling och de som drabbas dör ofta i förtid. Genom att använda korta bitar av syntetisk arvsmassa, så kallade oligonukleotider, som påverkar splitsningen kan man återställa förmågan att tillverka ett korrekt sammansatt protein. Ett stort problem är dock hur man ska kunna leverera dessa oligonukleotider till cellerna. Mitt mål är att utveckla mer effektiva strategier baserade på splits-korrigering genom att optimera nya typer av oligonukleotider samt utveckla nya leveransvektorer, varav en är små vesikler (exosomer). Dessa utsöndras naturligt av celler och skulle kunna laddas med oligonukleotider för effektiv överföring till andra celler. Den här nya strategin kan leda till nya möjligheter att lindra många sinsemellan olika genetiska sjukdomar som idag helt saknar effektiv behandling.

Påverkar ärftlig känslighet för blodfettsrubbning sambandet mellan kostvanor och risk för hjärt-kärlsjukdom?

Kostvanor är en viktig faktor för att förebygga hjärt-kärlsjukdom men många aspekter kring kostens effekter är fortfarande oklara. Den stora utmaningen men samtidigt möjligheten är att i framtiden kunna använda genetisk information för att förutse sjukdomsrisk. I detta projekt studeras hur genetisk profil interagerar med kostfaktorer för att få ytterligare kunskap om varför vissa personer har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Kostens effekt vad gäller risk för hjärt-kärlsjukdom kan delvis förklaras genom effekten på blodfetter och lipoproteiner. De senaste åren har ett stort antal arvsanlag som bidrar till blodfettsrubbningar identifierats. I detta forskningsprojekt kommer sambandet mellan kostvanorna och risk för hjärt-kärlsjukdom att undersökas hos individer med hög respektive låg ärftlig risk för blodfettsrubbningar. Projektet kommer förhoppningsvis att bidra till bättre möjligheter att minska risken för hjärt-kärlsjukdom genom förebyggande behandlingar.

Tarmbakteriers roll i utvecklingen av kronisk njursvikt.

Allt fler människor drabbas av kronisk njursvikt men dagens behandling kan inte bota utan i bästa fall enbart bromsa sjukdomsförloppet. När njurarnas funktion försämras uppstår en ond cirkel med ansamling av skadligt indoxylsulfat i njurarna.  I tidigare projekt har Nordquists forskargrupp visat att dessa ansamlingar orsakar syrebrist och förvärrar redan befintliga njurskador. Byggstenen till indoxylsulfat tillverkas av våra tarmbakterier och binder till aktivt kol, något som talar för att dessa skador skulle kunna motverkas. I detta forskningsprojekt kommer tarmbakteriernas och indoxylsulfatets roll att undersökas i experimentella system för att se vilka effekter dessa har på njurfunktion och blodtryck. I modellerna kan även olika behandlingar studeras, till exempel effekten av bakteriehämmande antibiotika, aktivt kol eller goda bakterier som konkurrerar ut de byggstensproducerande bakterierna. Därefter kan effekten av dessa behandlingar jämföras med sjukvårdens standardbehandling mot njursvikt. Studierna kan innebära stora framsteg för njursviktspatienter. En patientgrupp som i dagsläget endast har två behandlingsalternativ: kronisk dialysbehandling eller njurtransplantation.

Utveckling av tumörmålsökande molekyler för diagnostik och terapi av huvud- halscancer.

Varje år drabbas mer än en halv miljon människor av huvud- halscancer. Det är en relativt svårbehandlad form av cancer där bara varannan patient uppnår femårsöverlevnad. Detta forskningsprojekt har som mål att utveckla så kallad radionuklid målsökning, det vill säga en typ av diagnostik med hjälp av radioaktivt märkta målsökande molekyler för en känsligare och effektivare metod att hitta och behandla spridda tumörer hos patienter med huvud- och halscancer. Dels genom att utvärdera ett antal lovande cancer-associerade proteiner på cancercellers yta, och dels genom att skapa och förbättra nya radioaktivt märkta målsökarmolekyler som kan hitta dessa cancer-associerade proteiner. Olika varianter av radioaktivt märkta målsökande molekyler kan förhoppningsvis bättre avslöja cancerns spridning, förbättra chanserna att avlägsna den kirurgiskt, tidigt upptäcka återkommande tumörer och långsiktigt även selektivt döda spridda tumörceller.