Minskning av inflammation kan vara nyckeln till metabol hälsa hos överviktiga patienter

I Sverige lider 2,4 miljoner människor av fetma-relaterade följdsjukdomar. Paradoxalt nog drabbas inte alla överviktiga personer av problem. Hela 30% av feta (BMI>30) individer förblir faktiskt ”metabolt friska” i årtionden.Vi vill förstå varför vissa människor lyckas förbli metabolt friska och forskning visar att felaktigt reglerad inflammation kan vara en orsak. Vi visade nyligen att feta möss blir metabolt friskare om de behandlas med det anti-inflammatoriska ämnet lipoxin och preliminära data visar att även mänsklig fettvävnad svarar positivt, alltså blir mindre inflammerat, när lipoxin administreras.Vi kommer nu via stödet från SSMF att undersöka dessa fynd i detalj genom att studera vävnadsprover från både normalviktiga och överviktiga individer. Forskningsprogrammet kommer förhoppningsvis att möjliggöra en ny behandlingsform för att minska fetma-relaterade följdsjukdomar.

Betydelse av inkretinhormonet GIP och dess receptor GIPR i endotelceller och för diabetisk kärlsjukdom

Målet med mitt projekt är att undersöka vilken roll inkretinhormonet GIP har i blodkärl och för reglering av blodtryck. Inkretinhormoner som GIP frisätts från tarmen efter en måltid med huvudsakliga uppgiften att öka insulinfrisättningen från bukspottkörteln. Jag vill också studera om detta hormon har betydelse för utvecklingen av diabeteskomplikationer. Diabetes (sockersjuka) är en kronisk sjukdom som ökar risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa komplikationer drabbar små kärl i njurar, ögon och nerver, samt stora kärl vilket kan leda till hjärtinfarkt och stroke. I dagsläget förstår man inte fullt ut mekanismerna som orsakar dessa komplikationer. Inkretinhormonerna som GIP är målet för de senast utvecklade behandlingarna mot typ 2 diabetes men GIP:s roll i hjärt- och kärlsystemet är till stor del ännu okänd.

Den terapeutiska potentialen av selektiv Autofagi i cancersjukdomar

Kemiska inhibitorer kan vara viktiga verktyg för undersökning av fundamentala cellulära processer. I ett tidigare forskningsprojekt vid Harvard Medical School i Boston, USA, har jag identifierat och karaktäriserat ett antal nya kemiska inhibitorer som påverkar autofagiprocessen. Autofagi är en nedbrytningsprocess för cellulära komponenter som reglerar omsättningen av proteiner samt organeller i cellen. Autofagi bidrar dessutom till ökad tumörtillväxt och resistens mot cellgiftbehandling och strålning. Det finns olika principiella former av autofagi, varav många studier fokuserats på den vanligaste formen, som kallas för makroautofagi. Det behövs dock förbättrad förståelse för andra former av autofagi. I detta projekt vill jag med hjälp av kemiska autofagi inhibitorer, så kallade spautiner, karakterisera olika signalvägar samt utveckla nya strategier för en förbättrad cellgiftsbehandling genom modulering av de olika autofagiprocesser i cancerceller.

Nya sätt att bota svårbehandlad anemi

Anemi innebär avsaknad av syretransporterande röda blodkroppar i blodet. Sjukdomstillståndet är starkt förknippat med stigande ålder, infektioner och cancer, och har stor negativ inverkan på både livskvalitet och överlevnad. Syftet med min forskning är att hitta nya botemedel till anemier som idag är svårbehandlade. För att studera uppkomsten av anemi och hur produktionen av röda blodkroppar regleras kommer jag att använda mig av både musmodeller och humana celler. Tillsammans med den senaste teknologin kommer jag att i detalj analysera samband mellan genuttryck, cellernas metabolism och förmågan att generera röda blodkroppar. Mitt långsiktiga mål är att min forskning ska resultera i helt nya sätt att behandla anemi och bidra till ökad livskvalitet för de patienter som idag saknar botemedel.

Luftföroreningar och förmaksflimmer

Tidigare studier har påvisat samband mellan luftföroreningsexponering och hjärtsjukdom men få har studerat förmaksflimmer. Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen och kan initialt gå utan symtom. Sjukdomen leder till stor ohälsa med följder som hjärtsvikt, stroke, förlamning och död. Mitt projekt ämnar studera om luftföroreningar också kan bidra till uppkomsten av förmaksflimmer. Förmaksflimmer diagnosticeras med elektrokardiogram (EKG). Vi jämför luftföroreningshalter timmarna innan uppkomsten av förmaksflimmer som registreras med särskilda tum-EKG apparater morgon och kväll i 14 dagar hos ca 7 000 75- och 76-åringar i Stockholm och Halland. Ett påvisat samband mellan luftföroreningar och förmaksflimmer skulle innebära en viktig möjlighet att minska andelen förmaksflimmer genom effektiv reglering av utsläpp.

Balanserade kromosomavvikelser och inlärningsproblem – en genväg till nya gener

Balanserade kromosomförändringar, där allt genetiskt material är bevarat, kan ibland leda till medicinska problem på grund av att gener trots allt påverkas. Vanliga symtom är neurologiska utvecklingsavvikelser, som kan spänna sig från milda störningar som till exempel ADHD eller dyslexi till svåra som autism eller utvecklingsstörning. Jag kommer använda en ny teknik som kallas helgenomsekvensering för att analysera både kromosomer och gener hos sådana patienter. På det viset kan jag kartlägga kromosombrotten i detalj och identifiera nya misstänkta sjukdomsgener. För att stärka kopplingen mellan genetisk förändring och kliniska symtom utförs funktionella studier på zebrafiskar. Genom att följa fiskarnas utveckling kan konsekvenserna av ett specifikt genbrott studeras. Nya genetiska fynd kommer snabbt att integreras i klinisk diagnostik och omhändertagande.  I förlängningen kan resultaten förhoppningsvis leda till nya behandlingsstrategier för individer med inlärningsproblem.

Genetiken och epigenetikens roll för människors hälsa

Målet med min forskning är att studera hur arvsmassan påverkar vår hälsa, samt hur miljöfaktorer förändrar arvsmassan, som i sin tur ger långvariga hälsoeffekter. Tack vare avancerade metoder kan vi studera varje enskild byggsten i arvsmassan och identifiera de genetiska faktorer som leder till ökad sjukdomsrisk. I min forskning studerar jag genetiska förändringar, där en byggsten i arvsmassan är utbytt, men även epigenetiska förändringar, där byggstenen genomgått en kemisk förändring. Olika yttre faktorer, så som rökning, svält och sömnbrist, kan resultera i epigenetiska förändringar. De bevaras i kroppen och kan även föras vidare till nästa generation. Däremot är epigenetiska förändringar reversibla och de senaste åren har läkemedel som påverkar epigenetiska förändringar utvecklats. Fördjupad kunskap om hur epigenetiska förändringar uppstår kan bidra till att förebygga och behandla en rad olika tillstånd, inkluderande folksjukdomar som hjärt-kärlsjuklighet.

Betydelse av blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan för ögonsjukdomen glaukom

Glaukom är en kronisk ögonsjukdom som ger upphov till skador i synnerven och synfältet. Sjukdomen är en av världens vanligaste orsaker till blindhet. Orsaken till glaukom är inte helt känd och ingen botande behandling finns. Det övergripande syftet med projektet är att med hjälp av nya högteknologiska metoder öka kunskapen om glaukomsjukdomens förlopp och orsak genom att studera blodflöde och ämnesomsättning i hjärnans synbanor. Vi kommer att använda avancerad magnetkamerateknik för att undersöka hur blodflödet till ögat är relaterat till ögonparametrar och hur en ögontryckssänkning påverkar blodflödet. Vidare vill vi undersöka synbanornas ämnesomsättning i förhållande till ögonparametrar över tid och studera hur de skiljer sig från friska individer. Min förhoppning är att forskningen skall leda till förbättrad förståelse för bakomliggande faktorer i glaukomsjukdomen och därmed skapa förutsättningar för utvecklandet av nya behandlingsalternativ i framtiden.

Aptitreglerande hormoners betydelse för beroendesjukdomar

Alkoholberoende, ett kroniskt sjukdomstillstånd, drabbar 2-8% av befolkningen. Det innebär ett oerhört lidande för individen samt medför en årlig kostnad på flera miljarder kronor i Sverige. Målet med vår translationella forskning är att öka förståelsen för de mekanismer som är involverade i alkoholberoende. Eftersom konsumtion av mat och alkohol regleras av liknande mekanismer föreslår vi att aptitreglerande hormoner, såsom ghrelin, glucagon-like-peptide-1 och neuromedin U, är viktiga för uppkomsten av alkohol- och drogermissbruk. Detta är en helt ny infallsvinkel för forskningen kring alkoholberoende, vilket vi nu studerar i djurmodeller. Vi undersöker även om förändringar i gener som uttrycker dessa hormoner kan vara kopplade till beroendetillstånd. Denna kunskap är av vikt för utvecklingen av nya farmakologiska hjälpmedel för beroendetillstånd.

Studier av tidig fosterutveckling med avancerad in vivo-mikroskopi

I det tidiga fostret genomgår celler förändringar i både form och uppbyggnad under 8- till 16-cellstadiet. Utvecklingsfasen kallas embryopackning och är viktig för cellspecificering och framgångsrik implantering i livmodern. På grund av experimentella begränsningar har man hittills inte kunnat genomföra heltäckande in vivo-studier av de mekanismer som styr embryopackning. Målsättningen med projektet är därför att erhålla kunskap om de molekylära mekanismer som skapar täta cellkontakter under embryopackning och därmed påverkar korrekt cellspecificering i levande musembryon. Med hjälp av avancerade avbildningstekniker kommer jag att kartlägga interaktionsnätverket som består av olika membran-associerade komponenter: membranproteiner, lipider och cellskelettet. Denna kunskap kan bidra till förbättrade behandlingsmetoder vid ofrivillig barnlöshet genom att öka andelen lyckade graviditeter vid in vitro fertiliseringen.