Nya vårdmodeller för att öka tillgången till medicinsk abort i länder med begränsad tillgång

Osäkra aborter orsakar årligen 23 000 dödsfall i världen. Bristande tillgång till abortvård leder till senare och mer riskfyllda aborter och lägre preventivmedelsanvändning. Projektets syfte är att utforska vårdmodeller för ökad tillgång till säker abort och preventivmedel i länder med begränsad tillgång. Den första studien består av en systematisk analys av kvaliteten på medicinsk abort via telemedicin, där rådgivning och medicinering sker online och på distans. Den andra studien är en jämförande studie av abort via telemedicin före respektive efter graviditetsvecka nio. Slutligen är den tredje studien en randomiserad kontrollerad studie där 110 deltagande kvinnor slumpvis fördelas till omedelbar eller fördröjd insättning av kopparspiral som preventivmetod efter abort i andra trimestern. Vanligtvis sätts kopparspiralen in sex veckor efter aborten. En majoritet av kvinnor i Sydafrika kommer dock inte på återbesök och blir därför utan skydd mot nya oönskade graviditeter.

Upphovsmekanismer bakom resistens mot malarialäkemedlet artemisinin

Läkemedelsresistens mot artemisinin, den huvudsakliga substansen i den mest effektiva behandlingen mot malaria, utgör nu ett stort hot mot folkhälsan i många länder där malaria är utbrett. De molekylära mekanismer som ger upphov till denna resistens är fortfarande okända, men den cellulära process som benämns translation anses vara inblandad. Translation inbegriper syntes av proteiner och är centralt för att vidarebefordra en organisms genetiska information till cellulära funktioner. Translationen av den genetiska koden utförs av avkodande molekyler som kallas transfer-RNA (tRNA). Syftet med mitt projekt är att studera hur regleringen av dessa tRNA-molekyler, tillsammans med malariaparasitens ovanliga arrangemang av den genetiska koden, kan bidra till att parasiten utvecklar artemisininresistens. Insikter i dessa centrala aspekter av parasitbiologin kan användas för att utforma nya strategier för att reducera läkemedelsresistensen.

PGC-1 alpha 1 protein stabilitet som måltavla vid hälsa och sjukdom

Om vi är i bra kondition eller om vi är överviktiga, beror på mängden mat vi äter och på hur mycket vi tränar. Träning ökar prestandan i musklerna, minskar fetma och botar depression. Vi vet att proteinet PGC-1 alpha 1 är ansvarigt för dessa förändringar på molekylär nivå. Men utan kontinuerlig fysisk aktivitet försvinner PGC-1 alpha 1. Tyvärr finns det många människor som är skadade, sjuka, utmattade eller helt enkelt för stressade för att kunna ta en träningssrunda. Vi skulle vilja förstå varför PGC-1 alpha 1 försvinner när vi slutar träna och på vilket sätt vi kan få tillbaka det. Vi kommer att på cellnivå undersöka de molekylära detaljerna som utgör livet för proteinet PGC-1 alpha 1. Vi tror att nyckeln till hur det produceras, modifieras och förstörs beror på dess samverkande partners. Vi har identifierat en som blockerar degraderingen och vi kommer att karakterisera den både in vitro och använda oss av genetiska modifierade möss. Vi hoppas att vår forskning kommer bidra till att även de människor som ej kan träna, kan dra fördelar av träning.

Effekt av blodtryckssänkande behandling på hjärt-kärlsjukdom

Högt blodtryck är den största bidragande orsaken till förlorade levnadsår i världen idag. Blodtryckssänkande behandling minskar risken att dö eller drabbas av hjärt-kärlsjukdom i kliniska prövningar, men deltagarna i sådana prövningar är ofta starkt selekterade. Projektet avser studera hur en intervention för att sänka blodtrycket i Västerbottens län påverkade blodtrycksnivåerna och risken att dö eller drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med ett kontrollän utan intervention. Tack vare personnummer kommer blodtrycksdata att kunna länkas till svenska register, vilket ger oss möjlighet att justera analyserna för samsjuklighet, läkemedel och socioekonomi på individnivå. Eftersom interventionen skedde på länsnivå, i en oselekterad befolkning, har vi möjlighet att studera patientgrupper som normalt inte inkluderas i kliniska prövningar. Vår förhoppning är att resultaten skall bidra till mer effektiv behandling av högt blodtryck, och därigenom lägre förekomst av hjärt-kärlsjukdom i befolkningen.

Neuropeptider vid depression: potentiellt viktiga mål för läkemedelsutveckling

“Major depressive disorder” (MDD), som även kallas för egentlig depression, rankas för närvarande globalt som den näst största orsaken till funktionsnedsättning, och utgör en stor ekonomisk och social börda. Andelen som drabbas av depression fortsätter att stiga och beräknas vara den sjukdom som år 2030 utgör den största bördan för samhället, enligt rapporter från Världshälsoorganisationen (WHO). Även om biomedicinsk forskning har lett fram till ny information om viktiga faktorer och mekanismer som ligger till grund för hjärnans funktion, särskilt hos djur, finns det fortfarande en betydande okunskap rörande människohjärnan. Sålunda tyder mycket på att exempelvis rått- och mushjärnor (de vanligaste försöksdjuren) skiljer sig från människohjärnan på flera avgörande punkter. MDD har tidigare associerats med bland annat serotonin och noradrenalin, signalsubstanser i hjärnan som kallas för neurotransmittorer. Även med neuropeptider, såsom galanin och substans P, verkar vara inblandade. Dessa neuropeptider bildas ofta i samma nervceller som använder serotonin eller noradrenalin som ’huvudtransmittor’, dvs de system som är inblandade i kontrollen av vårt humör. I våra studier strävar vi efter att ta fram jämförande information rörande uttryck av gener för neuropeptider och deras receptorer både i den friska och deprimerade hjärnan. För detta ändamål undersöker vi hjärnor från avlidna personer som drabbats av depression och kontrollpatienter. Vi studerar ett flertal hjärnregioner både från män och kvinnor. Detta är viktigt eftersom kvinnor drabbas av depression i större omfattning än män. Vår arbetshypotes är att neuropeptider spelar en betydande roll för uppkomsten av depression. Vi tror även att våra resultat kommer att öka förståelsen för de mekanismer som ligger till grund för depression, och kan öppna för en bättre behandling av denna allvarliga sjukdom.

Det anti-amyloida BRICHOS proteinet – grunden för en potentiell behandlingsstrategi mot Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens i världen. Avlagringar i hjärnan som består av fibrer av den så kallade amyloid-beta (A-beta) peptiden är ett karakteristiskt kännetecken för sjukdomen, precis som de efterföljande skadorna på nervcellerna. Trots stora insatser både av forskare och läkemedelsindustri finns idag inget effektivt läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Ett protein som kallas BRICHOS har visat sig kunna förhindra bildandet av A-beta fibrer, och framför allt dess negativa effekter på nervceller. Syftet med detta projekt är att karakterisera strukturen av BRICHOS proteinet och hur det växelverkar med A-beta. Detta är av yttersta vikt för att förstå mekanismer som hämmar aggregering av A-beta. Sådan kunskap skulle vara till nytta för design av nya terapeutiska och diagnostiska metoder för demensrelaterade sjukdomar.

Kartläggning av biologiska mekanismer bakom ätstörningar

En av psykiatrins svåraste uppgifter är behandling av patienter som lider av ätstörningar såsom anorexia nervosa. För närvarande finns ingen känd biologisk orsak till sjukdomen och trots en tydlig ärftlig komponent har bara ett fåtal samband mellan specifika gener och ätstörningar upptäckts. Vår forskargrupp använder hjärnavbildning med magnetisk resonanstomografi för att undersöka patienter som lider av ätstörningar och friska kontrollpersoner. I det fortsatta arbetet kommer vi även undersöka förändringar i epigenetiska markörer, som kan påverka reglering av arvsmassan, hos patienter som behandlas för ätstörning. Sammantaget ska detta forskningsprogram bidra till att skapa nya verktyg för diagnostik, utvärdering och behandlingsarbete vid vård av ätstörningspatienter.

Utveckling av böjda leder hos barn med cerebral pares (CP)

Barn med cerebral pares (CP) utvecklar med stigande ålder tunna, korta och strama muskler, vilket resulterar i böjda leder, så kallade kontrakturer. Orsaken till detta är okänd men tros involvera muskulaturens bindväv. I mitt projekt studerar jag hur skelettmuskulaturens stamceller, satellitcellerna, är involverade i denna process. Satellitceller har nyligen föreslagits ha en koordinerande roll vad gäller produktion och underhåll av extracellulär matrix (bindväv). Denna reglerande funktion tros till stor del ske via utsöndrade mikrovesikler, exosomer, som transporterar signalsubstanser från en cell till en annan. Målet med projektet är att studera om denna statellitcellsmedierade kon-troll är störd hos barn och ungdomar med cerebral pares jämfört med typiskt utvecklade barn.

Det immunologiska samspelet mellan kvinna och foster och dess betydelse för utveckling av ett flertal komplikationer under graviditeten

En normal graviditet kännetecknas av att moderns immunsystem tolererar närvaron av fostret, som till hälften är främmande, men trots det inte stöts bort. Vid bildningen av moderkakan möts de två individernas celler och resulterar normalt i en framgångsrik infästning av moderkakan i livmoderväggen. Sker istället en bristfällig infästning ökar risken för graviditetskomplikationer såsom missfall, förtidsbörd, tillväxthämning och havandeskapsförgiftning. Syftet med det här projektet är att undersöka NK-cellerna, som är de vanligaste immuncellerna i moderkakan, och deras betydelse för toleransen av fostret. Målet är att studierna på sikt ska kunna minska risken för graviditetskomplikationer hos utsatta grupper, men också leda till en ökad kunskap om dessa komplikationer, som står för en betydande del av sjukdomsbördan i världen.

En skandinavisk registerstudie om nya diabetesläkemedel och dess säkerhet och effektivitet

Nästan var tionde person över 18 år i världen har diabetes: en sjukdom där kroppens sockermetabolism är ur funktion. På senare år har flertalet nya läkemedel för blodsockerkontroll lanserats. Resultat från kliniska försök visar att dessa läkemedel troligen skiljer sig åt, bland annat med avseende på hur de påverkar risk för hjärtkärlsjukdom samt eventuella biverkningar. De kliniska försöken har dock för små antal deltagare (studiepopulationer), begränsat antal studerade behandlingar och för kort uppföljningstid för att tillhandahålla information om många viktiga hälso-utfall. Vi kommer därför att använda data från hälsoregister i Sverige, Danmark och Norge för att studera sambandet mellan olika diabetesläkemedel och risk för olika hälsoutfall. Vår målsättning är att öka kunskapen om nya diabetesläkemedel och dess effekter för att hjälpa läkare och patienter i val av behandling.