Kirurgi i fattiga länder

Omkring två miljarder människor saknar tillgång till basal kirurgisk sjukvård. Utan kirurgi kan enkla benbrott, brännskador och infektioner få livsavgörande konsekvenser. Medfödda missbildningar förblir okorrigerade. Tumörer lämnas odiagnosticerade och obehandlade. Kvinnor riskerar att dö i barnsäng och abortkomplikationer. Detta projekt syftar till att förbättra utvecklingsländers hälso- och sjukvårdssystem för kirurgi, anestesi och obstetrik. Genom ett samarbete mellan Lunds Universitet, Harvard Medical School, King’s College London och tidskriften the Lancet utför vi ett globalt utredningsarbete för att mäta och analysera förutsättningarna för operativa specialiteter i världens alla länder. Jag leder detta arbete och fokuserar på att beskriva den globala bristen på kirurgisk hälso- och sjukvårdspersonal, samt gravida kvinnors begränsade tillgång till akut sjukvård.

Studier av hur Influensa A-virus påverkar immunförsvaret i luftvägarna

Influensa A-virus är ett av jordens vanligaste virus och infekterar årligen miljoner människor. Jag vill förstå hur influensa A-virus påverkar immunförsvaret och dess kapacitet att försvara oss mot infektion. Jag är särskilt intresserad av hur dendritiska celler, de immunceller som initierar försvaret mot viruset, påverkas av att själva bli infekterade. Eftersom dendritiska celler fungerar olika beroende av var i kroppen de finns är det viktigt att studera celler där viruset tar sig in, det vill säga i luftvägarna. I detta projekt undersöker jag vävnadsprover såsom halsmandlar och slemhinna från både friska givare och virusinfekterade patienter. Funktionaliteten hos infekterade och icke-infekterade dendritiska celler från dessa prover studeras och jämförs med celler från blod. En bättre förståelse av interaktionen mellan dendritiska celler och Influensa A-virus kan förhoppningsvis stödja vaccinutveckling.

Betydelsen av cellers polaritet för tumörutveckling

De vanligaste cancerformerna som bröst-, prostata- och tjocktarmscancer uppstår från så kallade epiteliala celler som är viktiga för dessa vävnaders funktion. Under normala omständigheter är det viktigt för vävnaden att dessa celler har en polaritet, d.v.s. att olika delar av cellen har olika funktioner. Vid utvecklingen av tumörer förloras ofta denna polaritet, vilket sammanfaller med att tumörcellerna blir mer invasiva och invaderar omgivande vävnad. Resultatet blir spridning av cancern både lokalt, men även i form av metastaser. I det här projektet kommer jag att undersöka hur cellpolaritet påverkar utvecklingen av invasiva tumörer. Proteinet AmotL2 bidrar starkt till att upprätthålla cellernas polaritet och jag kommer att studera hur förändringar i AmotL2-nivåerna, och därmed cellpolaritet, påverkar tumörbildning och utvecklingen av invasiva tumörtyper.

Riktad läkemedelsscreening mot leukemiska stamceller vid akut myeloisk leukemi.

Det övergripande målet med mitt projekt är att förbättra prognosen för patienter med akut myeloisk leukemi (AML). AML är den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna och i Sverige drabbas årligen cirka 350 personer. Sjukdomen är förknippad med mycket dålig prognos och hög frekvens av återfall, sannolikt orsakade av terapiresistenta leukemiska stamceller. Trots ökande insikter gällande sjukdomsutveckling vid AML, saknas terapi specifikt riktad mot just dessa stamceller. Målsättningen med detta projekt är att öka förståelsen för vad som orsakar och driver AML samt hitta nya behandlingsalternativ för att om möjligt bota sjukdomen. Genom riktad läkemedels-screening avser vi identifiera ämnen med specifik effekt mot AML-stamceller. Dessa substanser kan sedan tas vidare till kliniska prövningar.

Nya genetiska metoder för att studera Rickettsia infektioner

Detta projekt kommer utveckla genetiska strategier för att studera hur den intracellulära bakterien Rickettsia orsakar sjukdom. Mer specifikt kommer jag att fokusera på hur Rickettsia infekterar sin värdcell. Vi vet att Rickettsia aktivt förändrar värdcellens cytoskelett under infektion, men det är oklart vilka Rickettsia proteiner som orsakar denna förändring. Genom att använda nya genetiska strategier är målsättningen att få en övergripande bild av vilka proteiner som är viktiga för Rickettsia infektion och hur dessa påverkar värdcellens cytoskelett. Förhoppningen är att mina resultat kan leda till utveckling av artspecifika antibiotika för mer effektiv behandling av infektioner med intracellulära bakterier.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.

Spårning av isoformer cell för cell i Duchennes muskeldystrofi

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är en av de mest allvarliga och vanliga formerna av ärftliga muskelsjukdomar och drabbar ungefär en av 3500 pojkar. Sjukdomen orsakas av mutationer i arvanslaget (genen) för dystrofin. Detta protein uppträder i många olika så kallade isoformer (varianter) i olika vävnadstyper. Metoderna som används idag för att studera genuttrycket i form av budbärar-RNA baseras på att vävnaden homogeniseras före analys. Detta innebär att informationen om vilka celltyper som uttrycker olika isoformer av proteinet går förlorad. Målet med min forskning är att utveckla en ny teknologi som med hjälp av korta DNA-strängar kan spåra exakt var i vävnaden och även i enskilda celler olika isoformer av dystrofin uttrycks. Detta kommer att ge oss en helt ny förståelse för hur dessa isoformer samspelar och hur DMD uppstår, verkar och förhoppningsvis om hur sjukdomen skulle kunna behandlas.

Immuncellsinfiltration i Langerhanska cellöar vid typ 1-diabetes: Behovet av antigen för T-celler och samspelet med det ospecifika immunförsvaret

Vid diabetes typ 1 har kroppens insulinproducerande celler förstörts av det egna immunförsvaret. Exakt hur denna process går till är fortfarande oklart. Mitt projekt syftar till att studera i närbild hur immuncellerna angriper den egna kroppen. Jag kommer att använda en unik modell där denna destruktion av de insulinproducerande cellerna synliggörs i realtid. Med hjälp av avancerad så kallad multifotonmikroskopi och musmodeller där olika delar av immunförsvaret fluorescerar kommer jag att följa uppkomsten av diabetes. Framförallt kommer detta projekt att studera om immuncellerna känner igen den insulinproducerande cellen direkt eller om skador kan uppkomma indirekt. Jag kommer också undersöka betydelsen av det ospecifika immunförsvaret i utlösandet av signalen att förstöra kroppens egna celler.

Mekanismer bakom neurodegenerative effekter av rubbad dygnsrytm

Rubbad dygnsrytm är vanligt idag med skiftarbete och kraftigt skilda sovtider på vardagar jämfört med helger. Detta är kopplat till en rad hälsoproblem, bland annat diabetes och neurodegenerative sjukdomar. Dygnsrytmen styrs av så kallade klockgener, vilka – om de slås ut i djurmodeller – orsakar hälsoeffekter liknande de som observerats i epidemiologiska studier. Målet med projektet är att studera de molekylära mekanismerna genom vilka störning av klockgener kan skada nervceller. Klockgener kommer att slås ut i möss, därefter kommer effekten på cellernas ämnesomsättning, gen- och proteinuttryck i olika vävnader att studeras. Målet är därmed att kunna identifiera molekylära mål som kan studeras närmare i människor med hoppet om att hitta molekylära mål för att lindra effekter av störd dygnsrytm hos människor.

Egna stamceller för att stoppa diabetesförlopp

Typ 1 Diabetes (barn- och ungdomsdiabetes) uppkommer när vårt eget immunförsvar angriper de celler i bukspottkörteln som bildar insulin. Huvudsyftet med studien är att stanna upp den fortsatta utvecklingen av typ 1 diabetes vid insjuknande. För att dämpa immunförsvaret används patientens egna bindvävsstamceller (så kallade mesenkymala stamceller) från benmärgen. Dessa celler förväntas söka sig till den skadade vävnaden i bukspottkörteln och bromsar immunangreppet. Hälften av deltagarna i studien kommer att behandlas med stamceller, övriga fungerar som kontrollgrupp. Patienternas blodsocker och egen insulinproduktion kommer att följas upp. Även immunförsvarets aktivitet, samt mängden insulinproducerande celler (som studeras med magnetkamera och PET) kommer att undersökas. Min förhoppning är att behandling med bindvävsstamceller utgör en enklare behandlingsform av diabetes och att dessa celler i förlängningen kommer kunna användas för att förhindra uppkomst av sjukdomen.

Hälsa och dödlighet bland sexuella minoriteter – en jämförelse mellan Sverige och Kalifornien

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hälsan i gruppen sexuella minoriteter. Jag kommer att studera psykisk ohälsa, självskattad hälsa och suicidalitet bland homo- och bisexuella. Vi kommer även att göra jämförelser med heterosexuella, både i Sverige men även i Kalifornien. Vidare kommer jag att studera både psykisk och kroppslig ohälsa bland samkönade par och jämföra med olikkönade par. Syftet är också att identifiera potentiella förklarande faktorer bakom våra resultat och jämföra hälsorelaterade beteenden hos sexuella minoriteter och heterosexuella.