Kontextets betydelse för folkhälsa – ett projekt för förbättrad hälsa och överlevnad av nyfödda

Det finns enkla och kostnadseffektiva åtgärder som kan förebygga majoriteten av de 2.9 miljoner årliga dödsfallen i världen under den första levnadsmånaden. I dagsläget råder det dock stor kunskapsbrist kring hur den medicinska kunskapen ska införas och omsättas i praktiken. Nyligen avslutades två framgångsrika befolkningsbaserade projekt med fokus på att förbättra spädbarnsöverlevnad i Vietnam och Bangladesh. Interventionerna ska nu undersökas i större skala. I mitt projekt kommer jag att studera vilka faktorer i hälsosystemet som påverkar införandet av interventionerna samt hur de påverkar varandra. Projektet syftar således till att besvara frågan om ”varför vad fungerar var”, ett prioriterat område inom implementeringsforskning.

Tidig eller sen avnavling – en randomiserad kontrollerad studie för förbättrad perinatal överlevnad i Nepal

I världen dör 2,9 miljoner nyfödda varje år, nästan hälften av alla barn dör före 5 års ålder. I mitt projekt kommer jag att undersöka om man kan hjälpa fler barn att överleva sin förlossning genom att vänta tre minuter med att klämma av navelsträngen (avnavla) vid sjukhus i Nepal. I nuläget avnavlas ett barn direkt om det varit utsatt för syrebrist under förlossningen för att kunna tas till ett bord för återupplivning. Det går då miste om sitt blod som finns kvar i moderkakan och som innehåller bland annat syre, socker och röda blodkroppar som kan hjälpa barnet att återhämta sig. Genom att vänta med avnavla och ge konstgjord andning nära mamman vill vi låta det nyfödda barnet ta emot blodet som det haft i moderkakan.

Virusinfektioner i luftvägarna driver utveckligen av astma hos barn

En stor del av alla astmapatienter är barn och många blir bara delvis hjälpta av de mediciner som idag finns tillgängliga. Mycket lite är känt om varför astma uppkommer hos barn. Eftersom lungans immunförsvar skiljer sig åt mellan vuxna och barn, är det möjligt att barn behöver andra typer av behandlingar. Infektioner med luftvägsvirus i unga år har visats vara riskfaktorer för utveckling av astma, särskilt efter upprepade infektioner hos spädbarn. Många spädbarn får andningsbesvär i samband med luftvägsinfektioner. Hos vissa spädbarn minskar de återkommande besvären med tiden, medan det hos andra leder till utveckling av kronisk astma. Hur virala infektioner i de nedre luftvägarna är kopplade till exempelvis allergen inducerad astmautveckling är fortfarande till stora delar oklart. Syftet med mina studier, som kommer att bedrivas vid National Heart and Lung Institute, Imperial College, London, är att karakterisera ämnen som driver inflammation och vävnadsförändringar i lungan hos barn med astma. Studierna kommer specifikt undersöka hur virusinfektioner i slemhinnans celler påverkar astmautveckling och aktivering av immunförsvaret. Ökad kunskap om samspelet mellan slemhinnan och immunförsvaret i den allergiska inflammationen kan förhoppningsvis stimulera till ny viktig forskning och i förlängningen bidra till förbättrad specifik behandling av barn med astma.

Genetisk kartläggning av blodcancerceller för att förstå behandlingsresistens och återfallsrisk

Mantelcellslymfom (MCL) är en rätt så ovanlig typ av cancer som har sitt ursprung i B lymfocyter. Patienter med MCL har en dålig prognos, delvis på grund av benägenheten för återfall. Då har cancercellerna ofta blivit resistenta mot den tidigare behandlingen och även mot mer aggressiva former av terapi. Det är därför av största vikt att studera de mekanismer som orsakar återfall och utveckling av resistens mot behandling. Vi kommer att använda nästa generations sekvensering teknik för att identifiera och funktionellt karakterisera de genetiska skillnaderna mellan den primära och den återfallande (recidiverande) tumören från samma patient. Dessa skillnader kan vara nyckeln till att förstå vilka genetiska förändringar som ger MCL dess aggressiva karaktär och hur resistens kan uppkomma. Studieupplägget kan även resultera i utvecklingen av nya behandlingsmetoder mot MCL.

Interaktioner mellan hud och immunförsvar vid psoriasis

Psoriasis är en av de vanligaste inflammatoriska hudsjukdomarna där både huden och immunförsvaret innehar nyckelfunktioner i sjukdomsförloppet. Ett komplext växelspel mellan både hudceller och immunceller resulterar hos ungefär 80 procent i spridda, välavgränsade rodnade plaque med silverfärgat fjäll.  Psoriasis är även associerat med hjärtkärlsjukdom och ledinflammation (psoriasisartrit). Nya biologiska immun-nedtryckande läkemedel är under utveckling, men hudens specifika bidrag till sjukdomsförloppet är oklar. Mitt projekt utgår från en ny mus-modell av psoriasis, där en överuttryckt hudcells-specifik defekt (tillsammans med ett intakt immunförsvar) återskapar de klassiska symptomen på psoriasis. Genom användningen av denna modell börjar en mekanism klarna: orsaken till sjukdomen är hudspecifik. Detta kan möjliggöra utvecklandet av effektiv behandling riktad enbart mot huden utan att påverka immunförsvaret.

Mag-hjärn-axeln: Magtarmhormoners betydelse för beroendesjukdomar

Belöningssystemens naturliga funktion är att öka motivationen för inlärning av beteenden som ökar sannolikheten för överlevnad. Vid dysfunktion i systemen kan olika beroendetillstånd såsom drog- och matberoende utvecklas. Målet med mitt forskningsprojekt är att öka förståelsen för mekanismerna som leder till beroende. Jag kommer särskilt att studera magtarmhormonerna ghrelin och GLP-1 då dessa har visats vara betydelsefulla för alkoholberoende. I en klinisk studie innefattande alkoholberoende patienter studeras ghrelinets effekter på alkoholintag och sug. Variationer i magtarmhormonrelaterade gener undersöks i olika populationsmaterial och effekten av alkoholkonsumtion på dessa gener studeras med hjälp av djurstudier. Med dessa resultat hoppas jag bidra till en ökad förståelse av beroendetillstånd samt skapa förutsättningar för utveckling av nya och bättre läkemedel för dessa sjukdomar.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare

Anti-inflammatorisk signalering via LXR i fettvävsmakrofager motverkar insulinresistens

Övervikt och fetma har sammankopplats med migration av inflammatoriska celler, framförallt av typen makrofager, in i fettvävnad. Fettvävsansamling av dessa celler har visat sig vara ett mycket viktigt steg vid utveckling av insulinresistens och typ 2 diabetes. Vårt huvudsyfte med projektet är att studera signalering via den intracellulära receptorn LXR i makrofager för att undersöka hur inflammatorisk signalering i dessa celler påverkar utvecklandet av insulinresistens i hela den omkringliggande fettväven. Dessa studier kommer att leda till resultat som kan identifiera nya sätt för hur makrofager påverkar utvecklandet av insulinresistens. Dessutom kommer resultaten ge kunskap som är viktig vid framtagning av nya behandlingsmetoder mot insulinresistens och typ 2 diabetes, som är ständigt ökande hot mot den globala mänskliga hälsan.

Cellulärt ursprung för gliom: En bas för identifiering av nya målproteiner och terapier

Mitt forskningsintresse är fokuserat på att studera de basala mekanismer som leder till malignt gliom, den vanligaste och allvarligaste primära hjärntumören hos både barn och vuxna, som saknar effektiv behandling. I min forskning försöker jag adressera två mycket viktiga och understuderade aspekter av gliomutveckling, nämligen hur ursprungscell och ålder påverkar tumörens tillväxt och tumörcellernas egenskaper. Sådana studier kan endast göras i försöksdjur och jag använder mig av etablerade och relevanta musmodeller för gliom. Mitt mål är att projektet ska leda till ny kunskap om basala mekanismer, identifiering av nyckelproteiner och utveckling av nya effektivare behandlingsalternativ för patienter med malignt gliom.

En studie av hjärnans utveckling med fokus på dess interneuron.

Epilepsi, autism och schizofreni är tre neurologiska sjukdomar vars orsaker till stora delar är okända. Fram till idag har forskningen visat att en gemensam grund till dessa sjukdomar ligger i en förändrad utveckling och funktion av hjärnans interneuron. Med hjälp av de modernaste molekylärbiologiska teknikerna kommer jag att studera mekanismerna som ligger till grund för den tidiga utvecklingen av hjärnans interneuron. Utifrån dessa studier kommer jag kunna beskriva nya molekylära mekanismer som bidrar till en ökad förståelse av de underliggande orsakerna till epilepsi, autism och schizofreni. En kunskap som i sin tur kan bidra med nya infallsvinklar till hur man bättre kan diagnosticera, förebygga och bota dessa sjukdomar.

Synaptisk integrering av transplanterade neuron – ett sätt att optimera transplantationsbehandling för Parkinsons sjukdom

I framtiden kan det vara möjligt att behandla neurodegenerativa sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom genom att ersätta döda nervceller i hjärnan. Det kommer bli ett viktigt alternativ till dagens symptomatiska behandling som oftast ger biverkningar och dessutom inte angriper sjukdomens orsak. Transplantation av dopaminproducerande nervceller från donatorvävnad har redan visat förbättra sjukdomssymptomen i experimentella studier. Nyligen har forskare lyckats omvandla celler som naturligt finns i hjärnan till nervceller genom att injicera gener och på så sätt omprogrammerar cellerna utan att passera stamcellstadiet. Jag vill i detta projekt undersöka hur både naturliga och omprogrammerade transplanterade nervceller fungerar, kommunicerar och bildar nätverk med de hjärnceller som redan finns i värdhjärnan. Genom att förstå hur dessa celler kommunicerar och leder till förbättrad motorik kan vi komma ett steg närmre en förbättrad Parkinsonbehandling.