Utredning och klinisk betydelse av fibros i höger och vänster kammare hos patienter med medfött hjärtfel

Antalet patienter med medfött hjärtfel ökar kraftigt och rytmstörning är en vanlig komplikation trots att en kirurgisk korrektion utförts. Ogynnsamma cirkulatoriska förhållanden på grund av alvarlig rytmstörning och skador på hjärtmuskeln kan leda till svår hjärtsvikt eller plötsligt död. Att förutsäga vem som drabbas är svårt. Patienterna undersöks med en speciell kontrast magnetröntgen och med ny hjärtultraljudteknik för att upptäcka små ärrbildningar och förekomsten av bindvävnad (fibros) i hjärtat. Dessutom undersöks om dessa kan orsaka allvarliga rytmstörningar och om fördelningen av blod inom hjärtmuskeln i ultraljud motsvarar de förändringar som ses i magnetröntgen. Genom att lägga till ärr/fibros till riskprofilen kan man (i) bedöma tilläggsvärdet av magnetröntgen eller avancerad hjärtultraljud och (ii) bedöma vilka patienter behöver en pacemaker med förmåga att ge intern elektrisk stöt vid upptäckt av allvarlig rytmrubbning.

Mekanismer bakom förlust av muskelmassa vid åldrande

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om muskelförlust hos äldre, så kallad sarkopeni. Sarkopeni är ett tillstånd som ofta utgör det största hindret till ett självständigt liv med hög livskvalitet hos den åldrande befolkningen, genom minskad fysisk förmåga, risk för fallskador och följdsjukdomar. Målsättningen med projektet är att karakterisera de molekylära mekanismerna bakom sarkopeni och att utveckla sätt att förutspå risken att drabbas. Muskelprover från friska äldre undersöks och sedan följs individerna under lång tid. Prover som togs för 20 år sedan jämförs med nya muskelprover från individer som fortfarande är i livet.  I muskelproverna kommer uttrycket av olika gener, signalmolekyler och cellernas ämnesomsättning undersökas. Detta kommer sedan relateras till muskelmassa, fysisk kapacitet, och vårdbehov på lång sikt.

Normalt beteende och beroende – hur dopamin och glutamat modulerar belöningssystemet

Syftet med detta projekt är att undersöka hur hjärnans belöningssystem påverkar neurala mekanismer som är involverade i kognitiva och emotionella beteenden. Belöningssystemet utvecklades ursprungligen för att främja överlevnaden i en hård miljö, men idag är tillgången på resurser oreglerad. Beroendeframkallande droger påverkar dopamin, vilket är en transmittor involverad i belöningssystemet. Konsekvensen av ökad dopamin aktivitet är att drogen uppfattas som en belöning, en process som också orsakar avvikande lärande. Beteendestörningar kan inte mätas på samma sätt som vissa vanliga sjukdomar. För att förbättra diagnosen skulle neurofysiologiska markörer relaterade till specifika mentala tillstånd, till exempel brist på självkontroll, vara till fördel också för att närmare kunna förstå bakomliggande mekanismer.

Blod-hjärnbarriärens roll i hjärnans sjukdomar

Hjärnan är kroppens mest skyddade organ. Utöver det hårda skyddet som skallbenet utgör så finns mekanismer som ger stötdämpning, kontrollerar blodtillförsel och håller farliga ämnen borta. Det senare åstadkommer blod-hjärnbarriären. I den friska hjärnan kan endast gaser och mindre näringsämnen (till exempel glukos och aminosyror) passera in till hjärnan och dess celler. Vid allvarliga sjukdomstillstånd, såsom hjärntumör och traumatisk skallskada, kan detta skydd försvagas och ge skador på hjärnan i olika omfattning. Min forskning syftar till att utröna hur skador på blod-hjärnbarriären påverkar sjukdomstillstånd. I forskningen använder jag genetiska musmodeller som uppvisar minskad permeabilitet (genomsläpplighet av blodkärl). Målet med projektet är att förstå konsekvenserna av ökad permeabilitet i hjärnan vid hjärntumör och traumatisk skallskada.

Föräldragenerationens roll i sjukdom och hälsa – det epigenetiska perspektivet på stress och missbruk

Kan stress hos föräldrarna innan graviditeten öka risken för att barnet utvecklar psykiska sjukdomar som vuxen? Svaret har faktiskt i upprepade studier visat sig vara ja. Men de bakomliggande mekanismerna är fortfarande okända. Emot tidigare dogma har ny forskning visat att gener används dynamiskt. Lever man till exempel i en stressig miljö behövs vissa gener mer än om man lever i en lugn miljö; man kan säga att generna programmeras av levnadsmiljön. I detta SSMF-stödda projekt kommer vi att undersöka hur levnadsmiljön programmerar generna i musförälderns spermier och äggceller och hur detta påverkar belöningssystemet i avkommans hjärna. Belöningssystemet lägger grunden för uppkomsten av så vitt skilda saker som lycka, depression och drogmissbruk.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare

Uppföljning av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom efter kolektomi

Varje år drabbas ca 2,000 svenskar av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Sjukdomen är livslång och de flesta insjuknar i 18-30 års ålder. En IBD-diagnos innebär ofta stora påfrestningar med livslång medicinering, störning av tarmfunktionen och regelbundna sjukvårdsbesök. En stor andel av patienterna måste dessutom behandlas med operation vilket i sig kan innebära risk för komplikationer såsom stomi, infertilitet och risk för förtida död. Genom att studera 3000 svenska IBD-patienter där en så kallad kolektomi, ett ingrepp där tjocktarmen opereras bort, kommer vi att undersöka hur patienterna mår efter operationen. De frågeställningar som kommer att beröras är dödligheten efter operation, komplikationer, handläggning av stomi, samt påverkan på fertilitet. Syftet med dessa studier är att ge oss en ökad kunskap om dessa viktiga frågor och förbättra vården samt livskvalitén för IBD-patienter.

Molekylär mekanism för immunförsvarscellers bindning till ytor

En central aspekt av vårt immunförsvar består av hur celler binder till utvalda ytor, såsom inflammerade regioner eller andra celler. Detta sker bland annat genom ytproteiner som kallas för integriner. Integriner kan aktiveras på flera sätt, men trots omfattande studier är de bakomliggande molekylära mekanismer fortfarande oklara. Forskningsprojektet baseras på fluorescerande biosensorer, med hjälp av vilka jag kan mäta krafterna som verkar inuti celler på integriner. Genom att samtidigt introducera mutationer hos integrinerna kan jag testa en rad hypoteser för proteinernas aktivering. Det finns flera integrin-baserade läkemedel och förhoppningen är att mitt arbete kan förbättra dessa eller leda till upptäckten av nya. Den terapeutiska potentialen hos integriner är stor och tänkbara behandlingsområden är bland annat inflammation, cancer och infektion.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare

Effekt av D vitamin på bröstcancer

Varje år drabbas fler än fyrahundratusen europeiska kvinnor av bröstcancer. De flesta brösttumörer är beroende av könshormonet östrogen för att kunna växa. Bröstcancerbehandlingen är därför ofta inriktad på att minska produktionen av östrogen eller östrogenets effekter i cancercellerna. D vitamin, som bildas då huden utsätts för solljus, kan minska bröstcancercellernas tillväxt i cellkultur i laboratoriet. Detta beror bland annat på D vitaminets förmåga att hämma produktionen av östrogen i bröstcancercellerna. Syftet med forskningsprojektet är att studera vilken effekt D vitamin har på bröstcancerceller och om D vitamin skulle kunna förbättra framtida behandling av bröstcancer. Målsättningen med forskningen är att utveckla nya behandlingsstrategier mot bröstcancer, som hjälper nya patientgrupper och samtidigt ger upphov till färre biverkningar.

LRIG-genernas roll i olika typer av cancer

En viss typ av arvsanlag, de så kallade LRIG-generna, utgör en genfamilj som är viktig för regleringen av cellers tillväxt och delning. Förlust av sådan reglering kan leda till utveckling av cancer. Tidigare studier har visat att förändringar i de proteiner som LRIG-generna kodar för samvarierar med prognos och i cellförsök har man sett att uttryck av LRIG1 kan göra att cancerceller blir känsligare för vissa typer av cellgiftsbehandling. I mitt projekt kommer jag att undersöka om man kan mäta uttryck av LRIG-generna på olika sätt i olika tumörformer. Målet är att undersöka om detta kan användas för att ge bättre prognostisk information och kanske även för att förutsäga i vilken utsträckning tumören svarar på en viss behandling.

Karaktärisering av arvsanlag associerade med bröstcancer

Cancer uppkommer genom förvärvande av mutationer i cellers arvsmassa över lång tid. Om tillräckligt många gener som reglerar celltillväxten skadas i en och samma cell förloras normal tillväxtkontroll och en tumör uppstår. I mitt projekt studerar jag ett speciellt arvsanlag som av okänd anledning ofta är förändrad (muterad) i bröstcancer och som tros påverka modifieringar i arvsmassan, så kallad DNA-metylering. Dessa modifieringar styr hur celler använder sitt genetiska material. Målet med projektet är att förstå hur förändringar i den här genen påverkar cellers beteende och hur detta relaterar till tumörutvecklingen. Min förhoppning är att detta ska leda till förbättrad förståelse för hur och varför olika typer av tumörer uppkommer och därmed bättre möjligheter för diagnostik och behandling.